1 ABSTRACT The diploma thesis is focused on experience with self-reflection of social workers who supporting foster families. It is divided into two parts - theoretical and empiric. Aim of the thesis was to find out what kind of experience with self-reflection has social workers of organizations supporting foster families. The theoretical part has five chapters. The first chapter shows to readers what profession of a social worker is about - at first it looks at social work in context of helping professions, then it defines expert studies, abilities, and personality of social worker, and it also mentions possible motivation for working in this field. The second chapter brings topic of foster care and a definition of supporting; it describes supporting organizations for foster families and role of social worker in it. In the third chapter there can be found definition of self-reflection (in narrow meaning it brings nearer parts of self-reflection such as self-approach, self-knowledge, or self-regulation); further there can be found consideration of what importance self-reflection has for social workers and which tools to reach it they can use. The fourth chapter is aimed at view of influence which can affect self-reflection, such as emotion of worker, projection, topic of power and powerlessness, work with...

Studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares upplevelser och erfarenheter av samverkan mellan socialtjänst och region när personer äldre än 65 år skrivs ut från sjukhus. Metoden som används är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Fem biståndshandläggare som arbetar med handläggning av personer äldre än 65 år har intervjuats. De teoretiska tolkningsramar som används är förklaringsmodeller av samverkan samt organisationsteorin om situationsanpassning. Studien är relevant för socialt arbete eftersom personer över 65 år många gånger har komplexa behov och därmed ofta har behov av biståndsbedömda insatser efter sjukhusvistelse. Resultatet av studien visar att biståndshandläggare upplever att ramar, lagar, bristande ledning och misstro organisationerna emellan ses som svårigheter i samverkan. Vidare visar resultatet att det finns framgångsfaktorer som möjliggör samverkan och dessa är kommunikation, relationer och ledarskap / The purpose of the study is to investigate social workers experiences of collaboration between social services and health care systems when people older than 65 years are discharged from hospital. The study is relevant for social work because people over the age of 65 often have complex needs and thus often need assistance-assessed interventions after hospitalization. The method used is of qualitative design with semi-structured interviews. Five social workers who work with management of persons older than 65 years has been interviewed. The theoretical frameworks used is explanatory models of collaboration and organizational theory situation adaptation. The result of the study shows that social workers experience that frameworks, laws, lack of management and mistrust between the organizations seen as difficulties in collaboration. Furthermore, the result shows that there are success factors that enable collaboration and these are communication, relationships and leadership.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever barnperspektivet i arbetet inom ekonomiskt bistånd innan och efter inkorporeringen av Barnkonventionen. Vi undersökte även vilken position barn har i socialsekreterarnas utredningar. Föreliggande studie avsåg att vara en kvalitativ intervjustudie där empirin grundar sig på sex stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd i olika kommuner i Sverige. Empirin har analyserats med hjälp av barndomssociologi samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Analysmetoden som användes för att analysera respondenternas utsagor var tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visade att flertalet socialsekreterare ansåg att barnperspektivet är tvetydigt och komplext i praktiken på grund av de många lagar och riktlinjer som präglar arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots detta ansåg samtliga socialsekreterare att barnperspektivet är viktigt men att deras arbetsplatser har en del utrymme för ytterligare förbättring. Resultatet visade fortsättningsvis även att barn tenderar att bli mindre uppmärksammade än vuxna samt att socialsekreterarna saknade tillräckliga resurser, i form av tid och vidareutbildning, för att kunna arbeta enligt ett barnperspektiv fullt ut. / The main purpose of this study was to investigate how social workers in the social services’ management of financial assistance experience the use of the child perspective before and after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. We also examined how children were being positioned in social workers investigations. The method applied is a qualitative interview study and the empirical data lies in six interviews with social workers that work with financial assistance in different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed through childhood sociology and Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The empirical data was evaluated through thematic analysis. The results showed that most of the social workers consider that the meaning of the child perspective appears to be somehow ambiguous and complex due to laws and regulations that characterize the work within financial assistance. Although all informants consider the child perspective to be important, they experience that their workplaces have room for improvement. The results also showed that children seem to be noted less in comparison to adults and that social workers don’t have enough resources, in terms of time and further education, to fully commit to the child perspective.

This thesis deals with integration of foreigners in the CR and Finland. It describes and compares integration processes in both countries. Integration of foreigners is observed from the perspective of state, social workers as individuals and from perspective of organizations. Part of this master thesis is also a survey studying the view of social workers on the process of integration in the Czech Republic.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare, som arbetar med att utföra bedömningar om direkt omplacering av ett barn eller ej, hanterar sin stress som kan uppstå i denna situation. Studien undersökte fem socialarbetare uppfattningar om stresshantering genom semistrukturerade intervjuer med både socialarbetare och teamledare. Alla fem medverkande var utvalda genom tillgänglighetsurval. De fem deltagare arbetade i tre olika kommuner i Sverige. De teorier som användes i studien var KASAM, försvarsmekanismer samt olika former av copingstrategier. Det centrala ur resultatet från denna studie var att socialarbetarens stresshantering stöddes av tre olika delar: Socialarbetarens egen strategi, stödet från kollegor samt ett nära samarbete med organisationen. Valet av socialarbetarens egna strategier varierade mellan de olika deltagarna, men alla använde en egen strategi. Vanliga egna strategier var att planera och fokusera på de ärenden som prioriterades. Möjligheten att kunna diskutera ärenden med sina kollegor samt att få stöd från sin organisation visade sig ha en stor påverkan i hanteringen av stress hos socialarbetaren. Organisationerna hade olika resurser och policys som mallar och hälsovård för att förebygga samt minska stress hos socialarbetare. / The aim of this study was to investigate how social workers, who works with carrying out assessments about immediate relocation of a child or not, handle the stress that can appear in these kinds of situations. The study investigated five social workers view on how to handle stress by using semi structured interviews when interviewing them. All five social workers were selected by a accessibility selection. The five participants worked in three different municipalities in Sweden. The theories used in this study was KASAM, defence mechanisms and different kinds of coping strategies. The central of the result of this study was that the coping of stress by the social worker was depending on three different sections: The social workers own strategies, the support from colleagues and a close cooperation with the organisation. The choice of the social workers own strategy varied between the different participants, but they all used a strategy of their own. Common strategies used on their own was planning and focusing on the errand with the highest priority. The possibility to discuss errands with co-workers and to get support from the organisation was shown to have a big effect on how the social worker were able to handle stress. The organisation had different resources and policies such as templates and health care to prevent and reduce the stress of social workers.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare beskriver familjehemsföräldrars behov av stöd vid sammanbrott samt vilka möjligheter de uppfattar sig ha att möta stödbehovet. Sju socialsekreterare deltog i studien och data samlades in genom en fokusgruppsdiskussion och tre enskilda intervjuer. Studiens teoretiska ansats var teorin om gräsrotsbyråkrati samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna upplevde en svårighet att prata om sammanbrottet utan att se till placeringen i sin helhet. Det blev också tydligt att ämnet var ovanligt för socialsekreterarna att reflektera över. Stödjande samtal uppfattades vara det främsta stödbehovet och socialsekreterarna beskrev en för familjehemsföräldrarna känslomässig process i samband med ett sammanbrott, vilken de bemötte med tid för återhämtning samt “ett lyssnande öra”. Organisatoriska förutsättningar i form av arbetets organisering och dess kultur, ledningens insyn och förtroende, hög arbetsbelastning samt geografiskt långa avstånd var aspekter vilka möjliggjorde eller begränsade socialsekreterarna. / The aim of the study was to examine how social workers describe foster parents’ need of support in the event of a placement breakdown and which opportunities the social workers perceived having to meet the parents’ needs. A focus group and three individual interviews were made, including totally seven social workers in the study. The theoretical approach was the theory of street-level bureaucracy with focus on the concept of discretion. The social workers described a difficulty to talk about placement breakdown without seeing the placement as a whole. It became obvious that identifying foster parents’ needs during or after a placement breakdown was not perceived as part of the social workers’ work tasks. Although, they expressed that foster parents’ may need support in this situation. The social workers described an emotional process for foster parents, which they responded to with listening as well as “giving time for recovery”. Organizational conditions affecting the work were discussed in terms of workplace culture and organization, the management’s insight and trust, a high workload and geographically long distance which enabled or limited the social workers.

Title: When a child’s right becomes an obligation When a child is placed in a foster home, the starting point, according to the Swedish Social Services Act, is that children should have a relationship with their legal guardians. The aim of the study was to examine what social workers perceive are the most central aspects in the assessment and the design of visits from legal guardians in families where their children have been placed for out- of- home care, in cases when the child does not want to, or according to the social worker, is adversely affected by the visits. Four qualitative semi-structured interviews with social workers have been analysed based on theories of grassroots bureaucracy and room for manoeuvre and childhood sociology. The results show that social workers claim that they found their decision on the child’s perspective, but that current legislation means that they also have to take into account other perspectives when deciding. The main conclusion is that the work of child welfare social workers requires a great deal of flexibility and that the best interests of the child and the child’s right to be heard can be difficult to reconcile. / Sammanfattning När ett barn är placerat i familjehem ska, enligt Socialtjänstlagen, utgångspunkten för socialtjänstens bedömningar vara att barn ska ha ett umgänge med sina vårdnadshavare. Syftet med studien var att undersöka vad socialsekreterare upplever är de mest centrala aspekterna vid bedömning och utformning av umgänge mellan familjehemsplacerade barn och deras vårdnadshavare med fokus på då barnet inte vill eller enligt socialsekreteraren påverkas negativt av umgänget. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare har analyserats utifrån teorier om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt barndomssociologi. Resultatet visade att socialsekreterarna anser att de utgår från barnperspektivet men att rådande lagstiftning medför att de också måste ta hänsyn till andra aktörer då beslut fattas, samt att barnets bästa även kan betraktas ur ett längre tidsperspektiv vilket försvårar arbetet. En slutsats är att socialsekreterarnas arbete kräver stor flexibilitet samt att barnets bästa och rätten att komma till tals kan vara svårt att förena.

1 Abstract This dissertation is talking about the topic: practical impact of social services on the quality of life and physical disposition of mentally diseased people. Using professional literature symptoms of the disease were processed, which are characterized by a psychosis and a disruption of the contact with the reality. A treatment and social worker's approach were described to these symptoms. In following chapters the dissertation is dedicated to social security of the patient, new methods when working with the client and also to ethics. The aim of this dissertation was to find out which impact social services have on the life of a mentally diseased person. Using interviews with social workers, questions to the given aim were answered. As a supplement to the dissertation, case studies of people with a mental disease were compiled. These case studies together with interviews are very beneficial and prove that social services are key in the life of mentally diseased person.

The aim of this study is to examine how different factors affect the social worker's room for maneuver in relation to the case of home return request and the LVU process. Furthermore, the purpose is to examine how the social workers experience that the children are affected during home returns and what kind of effects it has on the children's attachment. The questions that have permeated our work are: What does the social worker's room for maneuver look like in relation to the case of home return request? and which factors do social workers believe affect the children's attachment to a home return request? The questions have been answered with the help of semi - structured interviews with five social workers from family home care. The results of the study have been analyzed with the help of previous research, Lipsky's theory, “Street level Bureaucracy” and Bowlby's attachment theory. The conclusion of the study has shown that the social workers' room of maneuver are complex but that the social workers have to some extent freedom of action. The room for maneuver is made possible and hindered by laws, guidelines and frameworks that exist in the organization. Furthermore, the conclusion showed that children's development can be affected when a home request becomes relevant, as the child both has a connection to the family home and their biological family. These attachment patterns that the child creates in turn create whether the child will develop healthily or not.

Syftet med den här studien är att undersöka kuratorers erfarenheter av transkulturella möten och kuratorers uppfattningar om hur kulturkompetens inverkar på vården inom svensk psykiatri. Ambitionen med studien är också att få förståelse för om det kan vara av vikt att kuratorer inom psykiatri innehar kulturkompetens. Studien utgår från att Sverige är ett mångkulturellt land där många kulturer möts, vilket ger anledningar att studera hur kuratorer samspelar med patienter vid transkulturella möten. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med tio kuratorer har genomförts. Empirin har analyserats genom tematisk analys och studiens frågeställningar har studerats utifrån teorierna symbolisk interaktionism och andrefiering. Resultaten av studien visar bland annat vilka erfarenheter kuratorer har av transkulturella möten samt vilka utmaningar kuratorerna upplever i dessa möten. Det kan vara till exempel patientens bristande språk och kulturella skillnader bland annat i form av hur psykisk ohälsa uttrycks. I studien framkommer också kuratorers uppfattningar av kulturkompetens och att de ser att det finns ett behov av sådan kompetens. Denna kompetens menar kuratorerna kan uppnås genom en kombination av utbildning och erfarenhet. Studiens slutsats är att kuratorer menar att kulturkompetens kan vara av betydelse för att uppnå jämlik vård samt nå förståelse i möten med patienter som har en annan kulturell bakgrund. Implikationer för socialt arbete som tas upp i studien är till exempel att kulturkompetens inom psykiatri kan skapa förståelse för patienter med en annan kulturell bakgrund och vara till gagn för dem då det handlar om jämlik vård. Vidare lyfts i studien ett behov av att erfarenheter av transkulturella möten och kulturkompetens studeras även ur andra synvinklar.