No description available.

Jag har undersökt två läroböcker i religionskunskap för gymnasiet för att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen mål har varit att utifrån en mediekritisk analys redogöra för den bild av judendomen som finns i två utvalda läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Genom att behandla läroboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomförts av såväl bild som text. Målet med uppsatsen är att försöka klargöra för den bild av judendom som förmedlas via läroböcker. De utvalda läroböckerna har valts ut genom ett besök vid en gymnasieskola. De båda böcker används parallellt med varandra i undervisningen och ligger till grund för lektionsinnehållet. I samband med besöket på gymnasieskolan framkom att eleverna använder sig av Wikipedia för att hämta kunskap. Därför har den text man hittar där också genomgått en undersökning motsvarande den analys som genomförts innehållet i läroböckerna. Det har framkommit att författarnas bias lyser igenom i läroböckerna. I läroböckerna görs kopplingar med andra religioner, när det gäller gudsbild, heliga skrifter och utövning. Vilket inte går att finna i den text som återfinns på Wikipedia. Den bildanalys som gjorts av bilderna i läroböckerna visar upp en rik bildvariation som kan ligga till grund för lektioner i religionskunskap. Slutsatsen blir att framställningen av judendomen blir stereotyp i läroböckerna jämfört med den text man finner på Wikipedia.

Sammanfattning Studien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer. Deltagarna i undersökningen är gymnasieelever i årskurs 1 från yrkesförberedande program. Studien resulterar i att språkliga faktorer, så som, nivå av syntaktisk komplexitet påverkar elevernas resultat och upplevelse av uppgift. Det framgår även att elever upplever textbaserade matematikuppgifter svårare än uppgifter med siffror, symboler och figurer. Svårigheterna i textens språk ser enligt studien ut att påverka flerspråkiga elever i större utsträckning jämfört med icke-flerspråkiga elever.    Nyckelord: Textbaserade matematikuppgifter, kognitiv, lingvistisk textanalys, läsförståelse, flerspråkighet, gymnasiet

Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns skriftspråkliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen för det nationella provet och texter författade under annan skoltid. Frågeställningarna har varit: Vilka språkliga skillnader går att se i jämförelse av elevers texter från nationella provet och lektionstexter på tre språkliga nivåer (övergripande nivå, menings- och ordnivå). Materialet består av 38 elevtexter varav 20 uppsatser är från nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs. Resultatet har genom en kvantitativ textanalysmetod, med materialets resultat från de olika språkliga nivåerna sammanställt i ett formulär, analyserats och jämförts mellan betyg, kön och tidigare forskningsresultat. Det min studie visar, och det resultat jag kan utläsa från undersökningen, är att störst skillnader vad gäller skriftspråkliga kvalitetsdrag går att hitta vid närmare analys av ordvariation samt användning av substantiv och verb.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida läroböcker för samhällskunskap och historia i gymnasiet upprätthåller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker med hjälp av en läromedelsanalys, närmare bestämt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken läroböcker för gymnasiets A-kurser i samhällskunskap och historia. Analysen av läroböckerna har genomförts utifrån tre analysredskap som framarbetats med utgångspunkt i postkoloniala teorier inriktade på Afrika. Dessa analysredskap är: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att läroböcker upprätthåller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker genom att läroböckerna framställer Afrika och afrikaner som oförmögna att styra sina egna länder, genom att framställa Afrika som den negativa polen i uppställda dikotomier samt genom att läroböckerna utgår från ett etnocentriskt och eurocentriskt synsätt i framställningen av Afrika. / 2010ht4734

Makt är förmågan att förändra och styra, både för Hobbes och för Dahl, om det så är att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig är den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar människor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det är i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av människor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick då en förändring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mån olika bilder och verktyg till analysen. I denna uppsats har två lagförändringar som syftat till att påverka invånarnas beteende på specifika sätt studerats. Avsikten är att på så vis kunna analysera effektiviteten med vilken de genomförts, kunna se vilka krafter som har verkat och vilket utfallet har blivit. Studien har genomförts som en textanalys av det material som varit grunden för besluten och även visst material från berörda myndigheter, från uppföljning av resultatet. Därutöver har en enkel jämförelse gjorts mellan det förväntade resultatet, utifrån regeringens bild, mot faktiska data för att på så viss kunna utröna i fall lagändringarna har haft en inverkan på människors beteende. Resultatet visar att regeringen i båda fallen förändrat rationella incitament. I det ena fallet genom att förändra ekonomiska incitament och i det andra genom att ökat risken att åka fast för missbruk av systemet. Regeringen har i dessa fall inte förmått förändra aktörernas beteende såsom de önskade och förväntade sig.

No description available.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna. Särskilt tydligt var att alla klassrumstexter är strukturerade som narrativ medan två av provtexterna är av en rent återgivande typ.

Syftet med uppsatsen var är analysera historieskrivningen i Läsebokför folkskolan och problematisera dess innehåll med utgångspunkt från dess medborgarbildande ambitioner och nationalistiska idéinnehåll under tidsperioden 1876-1935. Genom att använda en kvalitativ text analys så har jag besvaratfrågeställningarna i studien och intensivt analyserat mitt material för att ta fram de centrala budskapen i texterna. Med textanalys analyserar man hur texter är uppbyggda och granskar hur de är uppbyggda och vilka budskap de har. Jag har använt mig av en ideologikritisk vinkling för att uppmärksamma vilka budskap som förmedlas via texterna. Mitt studieobjekt är Läsebok för folkskolan, som var den första statligt utgivna läroboken i Sverige. I denna har jag analyserat historieskrivningen och jag har jämfört utvecklingen av denna med två upplagor som hade 59 års mellanrum. Jag har granskat hur texterna framställer Sverige, svenska kungar, ideala svenskar, motpoler till det svenska, skandinavism och nationalism. Jag konstaterar att nationalismen har ett väsentligt genomslag i båda upplagorna och att historieskrivningen är påverkad av nationalismen. Vidare konstaterar jag att det är mång anationalistiska budskap som valet av material och formuleringar i historieskrivningen fört vidare till eleverna och att nationalromantisk diktning användes för att få fram budskap om landets storhet. Upplagan från 1935 har dock utvecklats på många sätt och har ett mer vetenskapligt och nyanserad historieskrivning men författarna är alltjämt själva påverkade av nationalism.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ”högbetygsdrag”; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare. Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar. Resultaten av analysen av grundskoletexterna relateras till 20 gymnasietexter studerade i en tidigare undersökning. Resultaten visar att grundskoletexterna som grupp uppvisar flera av inom elevspråksforskning vedertagna högbetygsdrag, exempelvis hög textlängd. Vissa skillnader kan ses mellan könen: flickorna skriver exempelvis i genomsnitt längre texter än pojkarna. Även mellan grundskole- och gymnasietexterna synliggörs skillnader som kan härledas till skrivutveckling: gymnasieelevernas texter uppvisar exempelvis inte bindningsbrister eller oklara bindningar i lika hög utsträckning som grundskoleelevernas dito. En ombedömning av fyra grundskoletexter visar på problematiken med subjektiv bedömning. MVG-spannet i det studerade materialet kan konstateras vara brett, både på grund av att texter av god kvalitet ser olika ut, men även på grund av att spannet omfattar texter som egentligen inte uppfyller kriterier för högsta betyg.