I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas. Enligt resultatet av studien har Berghällsområdet den rikaste biodiversiteten när det gäller de utvalda biodiversitetsindikatorerna, men inte gällande antalet växtarter. Trädgårdsodlingsområdet hade flest växtarter men inte många biodiversitetsindikatorer. Den traditionellt skötta parken hade lägre biodiversitet än de andra två delområdena och även lägst antal växtarter, vilket talar för att denna del förvaltas utan hänsyn till biodiversitet. Resultaten kopplas till teorin om Förvaltningens rationalitet samt de två miljömålen Ett rikt växt och djurliv och En god bebyggd miljö. Studien indikerar på att parkförvaltningen inte följer miljömålsarbetet. / My study addresses how the park Tantolunden in Södermalm, Stockholm, is administrated from a perspective directly concerning biodiversity. The purpose of my research is to understand how the Stockholm Municipal District administration handels the green area and the ways in which the stewardship and enviromental arrangements of the area relate to its genral biodiversity and environmental status. I conducted field research in which three inventory spaces, 100 squared metres each, were examined in an attempt to discern the amount of plant species within the area and in connection to the larger area in which the search for four chosen biodiversity indicators were also done. These three areas were given the names Rocky area, Traditionally managed park area, and Gardening area, after the way they’re administrated. According to the results of this study the Rocky area has the richest biodiversity in regards to the chosen biodiversity indicators, but not the amount of plant species. The Gardering area had the most plant species but not many biodiversity indicators. The Traditionally managed park area had a lower biodiversity than the other two areas and also the lowest amount of species, which indicates that this part is administrated without significant deference to biodiversity. The results are connected to the theories accosiated with the Administration’s rationality and the two swedish environmental objectives A rich plant and animal life and A good building  environment. My study indicates that the Stockholm Municipal District administration do not fully uphold Sweden’s greater environmental objectives.

Arbetet grundas i det faktum att jordens biologiska mångfald håller på att dö ut och i synnerhet urbaniseringens roll som en orsak till problemet. De lösningar som presenteras utgår från urbanekologi för att visa på hur stadsdelar kan planeras och gestaltas för att främja biodiversiteten. Detta görs främst genom framtagande av riktlinjer som ska kunna användas vid framtidastadsbyggnadsprojekt. Riktlinjerna inkluderar bevarande av befintlig grönstruktur, skapande av fler och större grönytor med biotopvariation, integrering av grönstruktur med byggnader och infrastruktur samt sammanlänkning av grönområden. Dessakonkretiseras i form av komponenter som ska kunna implementeras i stadsmiljöer, vilket också exemplifieras genom ettgestaltningsförslag i Norra Sorgenfri, Malmö. Förslaget som kallas Biotopstaden visar hur ett gammalt industriområde som nu endast innehåller verksamheter kan utvecklas för att rymma blandad bebyggelse och samtidigt anpassas för att gynna den biologiska mångfalden, enligt framtagna riktlinjer.

No description available.

As an increasingly rationalized forestry and agriculture have human interference in the form of tradition, grazing and use declined. There is a strong link between biodiversity and disturbance of the landscape. In sandy soils many insects and plants require exposed sand to survive while the disorder may contribute to seed dispersal in the woodlands. On behalf of O-Ringen Skåne 2014, a study of the interference from orienteering in sandy soil and the forest during competitions conducted. The aim is to clarify the interference of which orienteering runners contributes, through to inventory presence before and after the competitions in the bottom and field layer in three locations. The results showed a decreased frequency of dominant, but trivial species in all areas and in one area the amount of bare ground also increased. The interference allows for less dominant species to spread and therefore can benefit the biodiversity. Orienteering can be a part of future conservation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skyddet för biologisk mångfald på global nivå, inom EU och på nationell nivå. Vidare syftar framställningen till att belysa odlingslandskapets biologiska mångfald, hoten mot densamma samt miljöersättningars effektivitet som styrmedel för att hejda förlusten av biologisk mångfald. För att besvara syftet har en rättsdogmatisk metod använts, vilken kompletterats med en rättsekonomisk analys för att utröna huruvida miljöersättningar kan anses vara effektiva. Hoten mot den biologiska mångfalden i odlingslandskapet består dels av ett intensiverat jordbruk, vilket berövar arter sina livsmiljöer genom förändrat bruk av marken, dels av att jordbruk läggs ner. För att vända trenden med minskad biologisk mångfald behöver variationen öka där jordbruket är intensivt, och i områden där jordbruket läggs ner krävs åtgärder som bidrar till att jordbruket fortsätter. Miljöersättningar är ett ekonomiskt styrmedel som används för att minska förlusten av biologisk mångfald i odlingslandskapet. Vad som kan konstateras gällande detta styrmedel är att det har betydelse för bevarandet av mångfalden i odlingslandskapet, men att det hade kunnat vara utformat på ett effektivare sätt, till exempel genom att vara värde- och resultatbaserade istället för kostnads- och åtgärdsbaserade / The purpose of the thesis is to investigate the protection of biodiversity at the global level, within the EU and in Swedish law. Furthermore, the presentation aims to shed light on the biological diversity of the cultivated landscape, the threats to it and the effectiveness of environmental payments as a means of controlling the loss of biodiversity. In order to answer the purpose, a traditional legal analysis has been used, which has been supplemented by a legaleconomic analysis to determine whether environmental payments can be considered an effective policy instrument. The threats to biodiversity in the cultivation landscape consist partly of intensified agriculture, which deprives the species of their habitats by changing the use of the land and partly of the fact that agriculture is abandoned. In order to reverse the trend of reduced biodiversity, the variation needs to increase where agriculture is intensive, and in areas where agriculture is closed down, measures that contribute to the continuation of agriculture are necessary. Environmental compensation is an economic policy instrument used to reduce the loss of biodiversity in the agricultural landscape. The results of the study indicates that economic compensation indeed is an important instrument to preserve diversity in the cultivation landscape, but that it should be designed in a more efficient way, for example by being based on value and result rather than cost and action as is the case today.

<p>Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt. Samt att kunskapsinlärningen av utomhuspedagogik underlättas i autentisk miljö.</p><p>Sökord: Utomhuspedagogik, biologisk mångfald, hållbart samhälle.</p>

Fiskodling har visat sig påverka den biologiska mångfalden negativt, bl. a genom ökad näringsbelastning och ändrad genetisk uppsättning genom att man avlat den odlade fisken på andra egenskaper än vad som är fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan inplanterad fisk har på invertebratfaunan och därigenom den biologiska mångfalden. Studien är utförd på Hökensåsområdet i Västra Götalands län där det finns ett 20-tal sjöar som ingår i en sportfiskeverksamhet. I studien ingår sju stycken sjöar; fyra som årligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade. Genom bottenfaunaprov har invertebratfauna samlats in, artbestämts, räknats och mätts. Ingen signifikant skillnad har kunnat påvisas mellan sjögrupperna med hänsyn till diversitetsindex, antal taxa eller storlek på taxa. Inte heller har jag kunnat påvisa signifikant korrelation mellan mängd inplanterad fisk/år- och (a) diversitetsindex, (b) antal taxa. En eventuell faktor som kan ha påverkat resultatet är det statistiskt sett låga antalet sjöar, sjöarnas varienarande egenskaper och miljö samt att den optimala tidpunkten för insamling av bottenfauna är senare på året än när studien genomfördes. Stark korrelation mellan antal taxa och graden av försurning kunde påvisas. / Pisciculture has been shown to affect biodiversity negatively, e.g. owing to increased nutrient loading and modified genetic set by breeding at other qualities then what is advantageous in in the wild. The purpose of this study was to investigate which impact stocked fish has on the invertebrate fauna and thereby biodiversity. The study is performed at Hökensås area in Västra Götalands län, where there are about 20 lakes included in a sport fishing business. There are seven lakes included in the study; four which yearly became stocked with fish and three non-stocked. By bottom fauna samples invertebrate fauna has been collected, identified, counted and measured. No significant differences have been detected between the lake groups considering diversity index, number of taxa or size of taxa. Nor has significant correlation between amount stocked fish/year- and (a) diversity index, (b) number of taxa been shown. A possible factor that may have affected the result is, from a statistical point of view, the low number of lakes, the varying qualities of the lakes and that the collecting of invertebrate fauna was performed too early in the year than optimal. Strong correlation between number of taxa and grade of acidification was detected.

Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner. Genom Sveriges anslutning till den internationella barlastkonventionen införs viktiga bestämmelser i nationell rätt till skydd för oavsiktliga introduktioner av främmande arter via barlastvatten. Idag är det dock oklart när konventionen träder ikraft. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att utreda hur det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter ser ut och om det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter är tillräckligt för att förhindra förlust av biologisk mångfald i våra sjöar och vattendrag.

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.

No description available.