Det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden av etiska skäl och för att människan är beroende av naturen. Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktigt för en hållbar utveckling och därför behöver kunskaper om biologisk mångfald tillgodoses människan. Förskolan och skolan ska förmedla dessa kunskaper och därför analyserar vi här forskning om vilka kunskaper lärarstudenter, elever i grundskolan och barn i förskolan har om biologisk mångfald samt vilka aspekter och faktorer som bidrar till att de tar till sig kunskaper om biologisk mångfald, särskilt i artkunskap. Syftet är att beskriva resultat och egenskaper hos vetenskapligt granskade artiklar, i vilka arter och biologisk mångfald behandlas. Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierade vi nio vetenskapliga artiklar i olika databaser och vi kartlade dem för att få en övergripande bild av innehållet. Praktiskt görande i autentiska miljöer, lärares engagemang och intresse, personliga faktorer samt olika typer av hjälpmedel som bland annat professionell hjälp av experter är alla delar som behöver samspela för att lärarstudenter, elever i grundskolan och barn i förskolan ska kunna ta till sig kunskaper om biologisk mångfald. Varierande metoder användes i de olika studierna men sammantaget har de kommit fram till liknande resultat. Vi belyser också eventuella styrkor och svagheter för att kunna värdera kvalitén i forskningen. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av två frågeställningar: Vilka kunskaper i artkunskap och biologisk mångfald har barn i förskolan, elever i grundskolan och lärarstudenter? Har lärarstudenter den kunskap som behövs för att kunna förmedla de kunskaper i biologisk mångfald, framför allt i artkunskap, som barn i förskolan samt elever i grundskolan behöver? Det visade sig att kunskaperna var bristfälliga hos samtliga och att vissa lärarstudenter inte har förståelse för den biologiska mångfaldens betydelse. Lärarstudenter kan således ha otillräckliga kunskaper för att undervisa. Ytterligare forskning i området har påvisats i artiklarna, vilket är positivt eftersom det kan göra att fler blir medvetna om den biologiska mångfaldens betydelse i relation till yrkesutövningen. Det är viktigt att vi i vår kommande yrkesroll ger möjligheter till ett meningsfullt lärande i biologisk mångfald.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O’Neills rättighetsteorier och analyser. Slutligen kommer jag använda statsvetaren Elinor Ostroms empiriska studie av gemensamt ägda resurssystem och de analyser hon gör kring dessa i boken Allmänningen som samhällsinstitution. För att sedan med rättighetsteorierna som ram väva ihop teorierna kring självbestämmande och ägandets legitimitet med Ostroms slutsats om kollektivt ägda resursers fördelar. För att förhoppningsvis landa i att allmänningar kan vara mer socialt och klimatmässigt hållbara och därför är artiklarna och implementeringen av dem viktig, inte bara för samerna som folk utan även för en långsiktigt hållbar utveckling.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor. Omarronderingar pågår i dag i ett flertal länder både i Norden, resterande Europa och Asien. Omarronderingen används framför allt som ett landsbygdsutvecklande verktyg. På uppdrag av regeringen år 2010, genomförde Länsstyrelsen i Dalarna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund och Lantmäteriet ett projekt för att ta fram en långsiktig strategisk plan för omarronderingen i Dalarnas län. I den här rapporten läggs en långsiktig plan fram med målsättningar att snabba på processen med omarronderingarna, att samverkan med jord- och skogsbrukets intressenter ska stärkas, ansvarsfördelning mellan berörda myndigheters ska förtydligas och stärkas genom att en ny och effektiv omarronderingsprocess ska genomföras. En omarrondering ska enligt den här långsiktiga planen generera en årlig ökning i skogsproduktionen. Ökningen ska på sikt leda till sysselsättning, högre produktion inom skogsindustrin samt ökade skatteintäkter. I de ägosplittrade områdena visar statistik att det finns ett större antal skyddsvärda områden men att det är betydligt lägre andel formellt skyddad mark på grund av att ägosplittringen komplicerar natur- och kulturvård. Eftersom omarronderingen drivs med knappa resurser finns det därför små marginaler att lösa natur- och kulturvårdslösningar. Detta leder i sin tur att miljökvalitetsmålen som regeringen har tagit fram inte kan uppnås. Den långsiktiga planen jag precis nämnde lyfter främst fram det perspektiv som anses grynna den samhällsekonomiska nyttan och tar inte upp de konsekvenser som en omarrondering medför på natur- och kulturvärden. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka vilken attityd olika aktörer har till omarronderingsprocessen samt hur de resonerar kring omarronderingens framtida konsekvenser. Vilka direkta och indirekta effekter och konsekvenser omarronderingen kan ha, då främst för natur- och kulturmiljöer på grund av att dessa får stå tillbaka för den samhällsekonomiska nyttan i Leksands kommun. Detta har gjorts genom att intervjua berörda aktörer och brukare i omarronderingsprocessen samt att jag har använt analysverktyg såsom ett orsak- och verkandiagram samt illustrationer i form av kartor. Leksand har en rik kulturhistoria och har varit befolkat sedan stenåldern. Det som har varit mest markant för Leksands kulturlandskap är fäbodsystemen. Det har gjort att det har varit ett extensivt bete i väldigt stora delar av Leksand. Dessutom leder skogsbete till en stor flora fauna i dessa skogar, i alla fall under hävd. Ett problem idag är att det inte finns tillräckligt med pengar att skydda de skyddsvärda områden som finns i de ägosplittrade områdena. Detta gör att det är upp till markägarens vilja att se till att kultur- och naturlandskapet bibehålls till stor del. En annan aspekt i denna uppsats är att det är tydligt att de problem som finns i natur- och kulturmiljövården i omarronderingen speglar de problem som finns i natur- och kulturvården i stort. Det är den klyftan som idag finns mellan den ekonomiska och ekologiska aspekten. Problematiken ligger i stort att när en omarronderingsprocess är avslutad sker avverkningar inom omarronderingsområdena för att markägaren ska kunna finansiera omarronderingen. Detta medför att de områden som under inventeringen identifierades hamnar i en riskzon. Omarronderingsprocessen skapar bättre ägoförhållande för en enskild individ, den förändrar de direkta värdena i natur- och kulturmiljöer såsom att man förändrar förutsättningarna för fäbodar, jord- och skogsbruk. Däremot förändrar den i sig inte förutsättningarna för natur- och kulturvården men den skapar sårbarhet i landskapet som samhället inte är redo för, vilket gör att vi förändrar landskapet mer än vad det är tänkt. Omarronderingen gör att områden som har varit skyddade genom komplicerade ägostrukturer öppnas upp för ett rationellt brukande, vilket både ger en direkt och en indirekt effekt på kultur- och naturvärden.

Bakgrund Antalet arter på jorden har de senaste åren minskat radikalt och flera instanser, på både nationell och internationell nivå, har upprättat system för att skydda den biologiska mångfalden. Skolan och lärare har en skyldighet att stödja arbetet genom att undervisa om hållbar utveckling och FN:s globala mål där det femtonde målet rör just biologisk mångfald. Läroplanen för grundskolan i Sverige visar i det centrala innehållet att fältstudier ska genomföras, vilket utomhusundervisning kan vara ett svar på. Utomhusundervisning skapar förutsättningar för att eleverna ska få en ökad medvetenhet om biologisk mångfald och dess roll för en hållbar utveckling. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att analysera befintlig forskning om utomhusundervisningens betydelse för lärande om biologisk mångfald, specifikt gällande elever i åldrar motsvarande grundskolans F-6 samt lärare och lärarstudenter för att få en bredd i forskningsfältet. För att uppnå syftet analyseras artiklarna utifrån följande frågeställning: Vad kännetecknar forskning om utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald? Metod Kunskapsöversikten är en litteraturstudie innefattande elva vetenskapligt granskade artiklar, från år 2000 - 2018, alla med utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald i fokus. Under litteratursökningen användes sökord och urvalskriterier anpassade till studiens syfte. Vidare genomfördes en kartläggning av de elva utvalda artiklarna, där ett antal aspekter beskrevs i detalj vilket låg till grund för analysen av studierna. Resultat Kunskapsöversiktens kartläggning visar att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald har positiva effekter på elever, lärare och lärarstudenter. Eleverna känner sig piggare, får ökad självkänsla och presterar bättre i skolan, medan lärare och lärarstudenter får ett högre självförtroende. Kartläggningen visar också att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald kan öka förståelsen för hållbar utveckling. Men översikten visar även att lärare ser svårigheter med att bedriva utomhusundervisning: kunskaps-, tidsbrist samt osäkerhet.

Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.

Den svenska skogspolitiken sammanfattas till de jämställda målen av miljö respektive produktion. När dessa mål riskerar att motverka varandra är det möjligt att motstånd inför politiska åtgärder uppstår. Syftet med denna studie har därmed varit att undersöka vilken roll idésystem har för acceptansen av skogspolitikens målsättningar med avgränsning till nyckelbiotopspolitiken, samt att pröva huruvida egenintresse har någon inverkan. För studien har det teoretiska ramverket Advocacy Coalition Framework samt Rational Choice perspektivet tillämpats. Resultatet från den kvalitativa textanalysen visar att både idésystem och egenintresse förklarar policyacceptans i lika stor utsträckning. Det antyds även att korresponderande idésystem tillsammans med egenintresset samtidigt har varit styrande hos två aktörer. Vidare tyder resultatet på att mekanismerna kompletterar varandra genom att förklara policyacceptans när den andra misslyckas. De slutsatser som dras är att vidare forskning krävs för en fördjupad förståelse av dessa mekanismer och huruvida det existerar någon bakomliggande koppling sinsemellan föreställningar och egenintresse.

<p>All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity.</p><p>This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in Råsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May–July 2006.</p><p>Three equivalent areas (5000–10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects. The results were compared with other studies in areas of different sizes, both inside and outside of suburbs. Birds were inventoried at eight occasions between 7.00 and 9.25 am. In each area a few places were chosen as inventory spots. These were distributed to cover the whole area. At each spot, all birds that were heard or seen during a ten-minutes-period were counted. Insects were collected by attaching a pitfall trap or a window trap to each of seven old oaks (Quercus robur).</p><p>The results show that the patches, despite their size and nearness to buildings and roads, contained a high diversity of animal species. In total 26 bird species and ten orders of insects were found. The number of bird species in the present study are correlated with the number of bird species in residential areas and larger green areas in another study made in Örebro. There was however no correlation with inventories carried out in the city centre and the periphery in the same study. In comparison with the periphery, the areas in Solna had fewer species of woodpeckers, forest birds, hole-nesters and vulnerable species, but more urban species. Among the identified insects were three red-listed species, Lymexylon navale, Euryusa sinuata and Eupachygaster tarsalis, which all are attached to old deciduous trees. In addition, Eupachygaster tarsalis has previously only been found a few times in Sweden.</p><p>A larger survey would probably have generated more species but this study have shown that even small green patches in residential areas can house a large biological diversity and therefore be important to conserve and take care of. To maintain this kind of diversity within residential areas, it is necessary to let trees grow old and protect green areas from further exploitation.</p>

<p>Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:</p><p> </p><ol><li>areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites</li><li>the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research</li><li>the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment</li></ol><p> </p><p>It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.</p>

<p>För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet. Frågan är om en sådan bedömning verkligen kan baseras på en rent kvantitativ ansats eller om det finns skäl att i större utsträckning lyfta fram och dra nytta av kvalitativa metoders angreppssätt. Syftet med uppsatsen är att beskriva Skogsvårdsstyrelsens arbete med att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Genom att relatera inventeringsarbetet till teorier kring kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik vill jag klargöra vilka styrkor respektive svagheter som finns i det aktuella förfarandet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och intervjuer har genomförts för att uppfylla syftet. Det empiriska materialet analyserades utifrån begreppen kvantitativ metod, kvalitativ metod, positivism och hermeneutik.</p><p>Studien visar att det finns en klar kvalitativ ansats i Skogsvårdsstyrelsens arbete för att ta fram underlag för bedömningen av naturvårdsavtal och biotopskydd. Detta eftersom inventeringsmetodiken ger stort utrymme för inventerarnas egna tolkningar och betonar vikten av att se biotoperna i skogen i sitt sammanhang. Min studie visar även att inventerarnas bakgrund och intressen påverkar besluten om biotopskydd och naturvårdsavtal. Skogsvårdsstyrelsens syn på vetenskap är, enligt min mening, tydligt rotad i ett positivistiskt förhållningssätt där kvantitativa metoder ses som det enda riktiga sättet att producera vetenskapligt legitim kunskap. Detta vetenskapsideal stämmer inte överens med den metodik de själva arbetar efter eftersom kvalitativ metod präglas av ett mer hermeneutiskt synsätt. Denna diskrepans anser jag vara en svaghet i arbetet med att avsätta skyddsvärd skog. En djupare kunskap om kvalitativa metoders styrka kan hjälpa Skogsvårdsstyrelsen att tydligare se andra styrkor i de metoder de använder sig av. Därmed kan detta även hjälpa dem att arbeta för att göra metoderna än mer vetenskapligt förankrade istället för att som nu se den uttalade kvalitativa ansatsen som en svaghet eftersom den inte är kvantitativ.</p>

<p>Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations <em>within</em> Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather <em>what kind</em> of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and <em>how</em> these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.</p>