Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl. Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor. Vilket medför att en del sjuksköterskor använder sig av preventiva interventioner som är kontraindicerade och ineffektiva, vilka gällande riktlinjer avråder från och som saknar vetenskaplig förankring. Slutsats: Graden av kunskap är generellt högre än graden av implementering gällande prevention och behandling av trycksår. En god attityd, kunskapsnivå samt stöd från organisationen i form av kvalitetsförbättring, som till exempel specialutformad utbildning genererar en förbättrad följsamhet av evidensbaserad kunskap. / Purpose: Was to describe the factors that affect nurse's application of evidence-based knowledge of pressure ulcers in nursing care. Method: A literature review with a descriptive design‏, was conducted, based on two qualitative, seven quantitative and a scientific article with a multi methods approach. Scientific articles published between the years 2002 to 2012 was sought in the database Cinahl. Findings: Nurses' application of evidence-based knowledge in nursing care of pressure ulcers, are influenced by the attitudes, knowledge, and the organizational structure that exists in the workplace. Nurses who participated in specially designed educational programs or who have worked actively with quality improvement work exhibited enhanced level of knowledge. This together with a positive attitude leads to a good prerequisite to improved adherence, of the existing evidence-based knowledge in the care of pressure ulcers. However, there is insufficient, inadequate as well as outdated knowledge in a minor population of nurses. This means that some nurses use preventive interventions that are contraindicated, ineffective, and without scientific foundation, which the current guidelines advise against. Conclusion: The level of knowledge is generally higher than the level of implementation regarding pressure ulcers. A good attitude, knowledge and support from the organization in terms of quality, such as specially designed educational programs, generate an improved adherence of evidence-based knowledge.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades. Därefter analyserades artiklarnas resultatdel och bearbetades för att finna faktorer som kunde påverka patientens följsamhet till livsstilsråd. Fyra kategorier framkom; patientens kunskap och inställning till sin hypertoni, behandlingsprogram och uppföljning, vårdpersonalens kunskap och bemötande samt sociodemografiska och kliniska faktorer. Resultatet visade vikten av att ge råd om livsstilsförändringar till varje patient utifrån den enskildes situation. Vid information är det viktigt att personalen har aktuell kunskap och kan delge den på ett motiverande sätt. För att minska antalet individer med hypertoni bör hälso- och sjukvården i större utsträckning prioritera hälsopromotivt arbete. Utbildning och stöd till personalen krävs för att kunna följa de senaste rekommendationerna som finns för hälsosamma livsstilsval. Studien visar hur betydelsefullt det är för patienter att få utbildning och stöd för att göra positiva livsstilsförändringar. / Today there is evidence based science which shows that lifestyle changes can reduce blood pressure in patients with hypertension. Recommendations for treatment of hypertension are healthy lifestyle changes. The aim was to examine factors that affect patient’s adherence to lifestyle changes when they got hypertension. The method was a literature study.  Data processing was made of 15 science journals. The science qualities of the journals were examined. After that the results in the journals were analyzed to find factors which could affect patient’s adherence to lifestyle changes. Four categories became clear; patient’s knowledge and adjustment to their hypertension, treatment program and follow-up, healthcare personnel’s knowledge and attitude and socio-demographic and clinical factors. The result showed that it is important that right information about lifestyle changes is given from the patient’s own situation. When information is given it is important that personnel have the latest knowledge and can give it in a motivated way. To decrease the number of individuals with hypertension and following diseases, healthcare services should prioritize health promotion. The personnel should receive education and support to be able to follow the latest recommendations there are for healthy lifestyle choices. Education and support is important for patients in their choice of making positive lifestyle changes.

Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden var en litteraturstudie bestående av 17 artiklar samt en avhandling. Forskningen visade att patientens uppfattningar om läkemedel, sin sjukdom, och deras möte med vården påverkade följsamheten. Patienten var ofta medveten om nödvändigheten av läkemedelsbehandlingen, men var rädda och oroliga för de biverkningar som kunde uppkomma. Att ha kunskap om sin sjukdom och behandling resulterade i att patientens uppfattningar förändrades. Mötet med vården var en del i patientens behandling, då ett bra möte ledde till en ökad följsamhet och förståelse för behandlingen och sjukdomen. Patientens möte med vården blev bättre om patienten upplevde en delaktighet tillsammans med sjuksköterska och läkare. Framtida forskning bör fokusera på hur patienterna upplever sin situation i relation till följsamhet vid läkemedelsbehandling. / Today, several patients are treated with medication for cardiovascular diseases. Of all prescribed medicines the cardiovascular medicines are the most commonly. The nurse and the doctor had a central role if adherence should work out fine. To find what’s bother the patients in the medication treatment, it is therefore a prerequisite for the nurse to be able to affect adherence. The purpose of this literature study was to describe what influence patients adherence to medication treatment of cardiovascular diseases. The method was a literature study comprising 17 articles and a dissertation. Research showed that patient’s perceptions of medicines, their illness and their meeting with health care affected the adherence. The patients was often aware of the necessity of medicine treatment but were afraid and worried about the side effects that may occur. The knowledge of their illness and treatment resulted in that the patient’s perceptions changed. The meeting with healthcare was a part of the patient’s treatment, a good meeting led to increased adherence and understanding of the treatment of the illness. Patients encounter with healthcare would improve if the patients were experiencing an involvement with the nurse and doctor. Future research should focus on how patients experience their situation in relation to adherence in medicine treatment.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ”leg ulcer”, ”compliance” och ”nursing”. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet. Fyra kvantitativa artiklar samt en kvalitativ artikel använde bekvämlighetsurval, fem kvalitativa artiklarna använde strategiskt urval. Bidragande faktorer som påverkade patientens följsamhet till egenvårdsråd som gavs av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen var smärta och obehag, patientens och sjuksköterskans bristande kunskaper, inkonsekventa råd, tillit till behandlingen och sjuksköterskan, förlust av identitet och självständighet samt övriga faktorer så som depression, demens och self-efficacy. Bidragande faktorer till bristande följsamhet gällande bensårsbehandling var komplexa. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har förståelse för vilka faktorer som påverkar följsamheten för att kunna individanpassa råden och förhoppningsvis öka följsamheten. / The purpose of this descriptive literature review was to describe and summarize the contributing factors that influence patient's compliance to the self-care advice given by nurses regarding leg ulcer treatment. The aim was also to compile the quality of included articles and what relevance the sample had on the included articles results. The search for scientific articles were selected from the databases PubMed and Cinahl with the keyword ”leg ulcer”, ”compliance” and ”nursing”. The result was based on ten articles, of which four articles had high-quality, five articles had medium quality and one article had low quality. Four quantitative articles and one qualitative article ​​used a convenience sample, five qualitative articles used a purposive sample.LyssnaLäs fonetiskt The contributing factors that influenced patient's compliance to the self-care advice given by nurses regarding leg ulcer treatment proved to be pain and discomfort, the patient’s and the nurse’s lack of knowledge, inconsistent advice, trust in the treatment and the nurse, loss of identity and independence as well as other factors such as depression, dementia and self-efficacy. Factors contributing to poor compliance with leg ulcer treatment were complex. It is therefore important that the nurse has an understanding of the factors that influence compliance to personalize the advice and hopefully increase compliance.

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas. / Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram. Resultat: Flera påverkande faktorer till följsamhet har uppmärksammats. Dessa bildade fyra områden: utbildning, arbetsmiljö, demografiska faktorer samt förhållningssätt. Diskussion: Det finns inget enkelt svar på problemet. En kombination av faktorer bland de fyra områden som studerats kan utgöra svaret, där det goda exemplet lyfts fram. Sannolikt krävs därför betydande fokus från linjeansvariga på att söka genomdriva en fundamental beteendeförändring hos sådana nyckelpersoner inom vården som utifrån ett vårdperspektiv i övrigt framstår som professionella och trovärdiga. Återkoppling av fortlöpande kvalitativa och kvantitativa mål utvärderas med samling av hela personalstyrkan. Öppna och raka diskussioner kring vårdhygieniska incidenter och haverier kan bidra till ökad följsamhet och medvetenhet. Långsiktiga ekonomiska vinster kan uppnås med minskat antal vårdrelaterade infektioner. Genom att tillämpa goda hygienrutiner kan en god vård utföras där kostnader och patientlidande minimeras. / Background: Nosocomial infections are a big threat to everyone admitted to a hospital and are associated with heavy expenses. The cause is bad hand hygiene routines and the problem could be eliminated with higher compliance. Aim: The aim of the study was to enlighten factors affecting healthcare workers hand hygiene compliance. Method: A literature review where articles with both qualitative and quantitative design, fulfilling predetermined criteria, were chosen for analysis. Twelve articles were selected. Result: Several factors affecting compliance were found. These were divided into four major headings: education, working environment, demographic factors and point of view. Discussion: There is no simple answer to the problem. A combination of factors in the four areas studied might be one way to approach the problem, where the good example needs attention. A strong focus from management would probably be required to carry out a fundamental behavioral change in compliance to hygiene routines amongst those key health care workers that from a care perspective are highly rated as trustworthy and professional. Continuous feedback of qualitative and quantitative goals should be evaluated by the entire health care team. Open discussions of the effect of daily short comings might contribute to a higher compliance and awareness. Long-term economic savings could be achieved with decreased nosocomial infections. By using good hand hygiene routines, good caring may be accomplished, where economic values and patient suffering is minimized.

Bakgrund: Forskning har visat att träning förbättrar den fysiska förmågan och höjer livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Trots detta är det många personer med hjärtsvikt som inte deltar i gruppträning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjärtsvikt, som inte deltar i hjärtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter när de ska ta beslut om att delta i gruppträning. Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrån beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för träningen som har med prioritet, otrygghet, psykisk ohälsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall väljs träningen också bort på grund av att informanterna istället tränar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen på information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om träning som en del av behandlingen vid hjärtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som träningen ger. Detta medför att informanterna inte uppfattar vilka möjligheter som träning i hjärtsviktsgrupp ger. De faktorer som uppfattas som positiva med träning har att göra med att informanterna uppskattar träningen, att de känner samhörighet med andra i träningsgruppen och att de upplever en förbättrad hälsa. / Background: Research has shown that exercise improves the physical ability and improves the quality of life for people with heart failure. Despite this, many people with heart failure does not participate in group training. Aim: The purpose of this study was to describe what factors that people with heart failure, who do not participate in heart failure group, perceived as barriers and opportunities when they will take the decision to participate in training in heart failure group. Design: The study was a qualitative study with descriptive design and was done by semi-structured interviews with five informants. Results and conclusion: The results of this study, which were interpreted by the behavior change model, Health Action Process Approach (HAPA), showed that the informants perceive different barriers to training which are about priority, insecurity, mental illness, transportation problems and inadequate information. In some cases the informants choose home training instead of group training. The biggest barrier according to the results of this study was lack of information. In particular, informants lack of knowledge about exercise as a part of treatment for heart failure, NYHA II-III, and the effects of the training. This means that the informants do not perceive the opportunities that training in heart failure group can give. The factors that are perceived as positive with training have to do with informants appreciate the training, that they feel connected with others in the training group and that they experience a health improvement.

Vårdrelaterade infektioner [VRI] skapar onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor varje år. Det är därför viktigt att öka personalens kunskaper och följsamhet till gällande föreskrifter angående basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vårdpersonalens följsamhet, synliggöra mindre uppmärksammade smittkällor och redogöra för de åtgärder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie söktes främst via sökmotorn ELIN, tillgänglig vid Högskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgängliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna på andra språk än engelska och svenska. Resultatet visar att följsamheten hos vårdpersonalen var låg och att införandet av åtgärdsprogram i de flesta fall endast gav temporär förbättring av följsamheten och att vårdpersonalen efter kort tid återgick till ett felaktigt beteende. När personalens bristande kunskap ledde till felaktigt användande av skyddsutrustning såsom handskar och plastförkläden kunde detta vara en källa till spridning av VRI. Vårdpersonalens arbetskläder visade sig bära på flertalet potenta mikroorganismer som kan orsaka VRI. Även patientnära- och medicinsk utrustning visade sig bära på smittförande mikroorganismer. Slutsatserna av litteraturstudien visar att punktprevalensmätningar är en preventiv åtgärd som på sikt kan minska spridningen av dessa VRI. För att även på lång sikt förbättra vårdpersonalens följsamhet behövs kontinuerlig uppföljning av åtgärdsprogram och studier.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vård. <strong>Metod</strong>: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram. <strong>Resultat</strong>: Flera påverkande faktorer till följsamhet har uppmärksammats. Dessa bildade fyra områden: utbildning, arbetsmiljö, demografiska faktorer samt förhållningssätt. <strong>Diskussion</strong>: Det finns inget enkelt svar på problemet. En kombination av faktorer bland de fyra områden som studerats kan utgöra svaret, där<em> det goda exemplet</em> lyfts fram. Sannolikt krävs därför betydande fokus från linjeansvariga på att söka genomdriva en fundamental beteendeförändring hos sådana nyckelpersoner inom vården som utifrån ett vårdperspektiv i övrigt framstår som professionella och trovärdiga. Återkoppling av fortlöpande kvalitativa och kvantitativa mål utvärderas med samling av hela personalstyrkan. Öppna och raka diskussioner kring vårdhygieniska incidenter och haverier kan bidra till ökad följsamhet och medvetenhet. Långsiktiga ekonomiska vinster kan uppnås med minskat antal vårdrelaterade infektioner. Genom att tillämpa goda hygienrutiner kan en god vård utföras där kostnader och patientlidande minimeras.</p> / <p><strong>Background</strong>: Nosocomial infections are a big threat to everyone admitted to a hospital and are associated with heavy expenses. The cause is bad hand hygiene routines and the problem could be eliminated with higher compliance. <strong>Aim</strong>: The aim of the study was to enlighten factors affecting healthcare workers hand hygiene compliance. <strong>Method</strong>: A literature review where articles with both qualitative and quantitative design, fulfilling predetermined criteria, were chosen for analysis. Twelve articles were selected. <strong>Result</strong>: Several factors affecting compliance were found. These were divided into four major headings: education, working environment, demographic factors and point of view. <strong>Discussion</strong>: There is no simple answer to the problem. A combination of factors in the four areas studied might be one way to approach the problem, where <em>the good example</em> needs attention. A strong focus from management would probably be required to carry out a fundamental behavioral change in compliance to hygiene routines amongst those key health care workers that from a care perspective are highly rated as trustworthy and professional. Continuous feedback of qualitative and quantitative goals should be evaluated by the entire health care team. Open discussions of the effect of daily short comings might contribute to a higher compliance and awareness. Long-term economic savings could be achieved with decreased nosocomial infections. By using good hand hygiene routines, good caring may be accomplished, where economic values and patient suffering is minimized.</p>

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: Allmän litteraturstudie som genom en innehållsanalys sammanställer evidens utifrån tio vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultat: Faktorer som ofta angavs somhinder mot följsamheten var tidsbrist, avsaknad av nödvändig utrustning, bristande kunskap och torra händer. Återkommande faktorer som ökade följsamheten var rädsla för att själv smittas, att vårdsituationen uppfattades som oren, positiva förebilder i arbetsgruppen ochkunskap om hygienens betydelse. Slutsats: För att öka följsamheten till de basalahygienrutinerna behövs en förändring i vårdpersonalens attityd. Följsamhet till basalahygienrutiner behöver göras till norm och vårdpersonalen behöver känna att de ges möjlighettill kontroll över sitt beteende kring hygienrutiner. Klinisk betydelse: För att förbättra hurvårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna krävs kunskap om de faktorer som påverkarföljsamheten. / Background: Every tenth patient in Swedish hospitals contracts healthcare associatedinfections making it the most common hospital-acquired condition. Infections lead toincreased mortality, additional days in hospital and increased costs. Despite evidence thatbasic hygiene guidelines results in decreased healthcare associated infections complianceremains variable. Multi-drug resistant bacteria are an increasing threat within the healthcaresystem making rational antibiotic use and compliance with basic hygiene guidelines the mostimportant preventive measures. Aim: The aim of this study was to examine factors that influence healthcare workers compliance with basic hygiene guidelines. Method: Through content analyze this literature review compiles evidence from ten scientific articles that relatesto the aim. Result: Among the factors that were perceived as barriers to hygiene compliancewas time, availability of hygiene products, lack of knowledge and skin condition. Factors thatincreased compliance was fear of becoming infected, perception of procedures as unclean,positive role models in the team and knowledge about infection prevention practices. Conclusion: To increase compliance to basic hygiene guidelines a change is needed in the healthcare workers attitude towards the importance of hygiene. Compliance needs to becomean unquestionable norm and the health care staff needs to be given opportunity to control theirbehavior. Clinical significance: To increase healthcare workers compliance to hygieneguidelines, knowledge about the factors that may influence their behavior is required.