No description available.

<p>Globaliseringen blir alltmer påtaglig och integrationen mellan länder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetära tillgångar internationellt. Utifrån detta ställs det högre krav på investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rådande växelkurser. Enligt flera studier räcker det inte enbart med att genomföra ”korrekta” värderingar och analyser för ett investeringsbeslut. Även investerarens preferenser och riskbenägenhet ligger till grund för det aktuella beslutet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att vi vill ge en förståelse för Hur ser investerare på risker vid internationella investeringar? För att uppnå detta har vi genom ett deduktivt angreppssätt utfört en kvalitativ studie. Vi intervjuade några av Sveriges främsta kapitalförvaltare, ABN AMBRO, Banco Fonder AB, Humle kapitalförvaltning samt IPM Informed Portfolio Management. För att få svar på vårt syfte har vi redogjort för deras syn på risker vid investeringar samt deras beslutsfattande.</p><p>Uppsatsens teorikapitel kommer att redogöra för vilka risker som en investering kan vara förknippad med samt att vi kommer att klargöra för beslutsfattandet vid investeringar. För insamlingen av data valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning. Detta tillvägagångssätt valdes eftersom vi är införstådda i vårt ämne och de aktuella frågorna är komplexa samt tidskrävande att besvara. Eller som Lennart Österlund, VD på Humle Kapitalförvaltning sammanfattade det: ”Det är svåra saker som vi talar om och det går inte alltid att ge svar i koncentrerad form”</p><p>Vid analysen av det empiriska materialet framkommer det i enlighet med teoriavsnittet att investerare tar hänsyn till den förväntade avkastningen samt den risk som är förknippad med investeringen. Avsnittets syfte är att sammanlänka de teorier som används med det empiriska materialet, samt att reflektera över den information som framkommit.</p><p>Enligt vår studie varierar investerares syn på risker vilket beror på den enskilde investerarens riskbenägenhet. Synen skiljs även åt på grund av differentierat beslutsunderlag. Vid internationella investeringar har vi konstaterat att tyngdpunkten ligger på politiska risker, inflationsrisker samt växelkurs risker. Det centrala med dessa risker är missbedömning och oförutsedda händelser.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att undersöka de nyanländas situation i de internationella</p><p>klasserna. Jag har använt intervjuer för att få fram de berördas erfarenheter av de</p><p>internationella klasserna, samt utgått från de lokala och de nationella styrdokumenten. De som</p><p>jag har intervjuat är; elever som går i internationell klass, elever som har gått i sådan klass,</p><p>lärare i sådana klasser, lärare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet av</p><p>intervjuerna har jag gjort en jämförande analys för att se skillnader och likheter i</p><p>informanternas svar.</p><p>Slutsatserna visar att eleverna ställer sig positiva till den undervisning de fått. Lärarna och</p><p>rektor känner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kan</p><p>förbättras. Det är heller inte helt klarlagt vilken undervisningsmodell som är den bästa för de</p><p>nyanlända eleverna. Man kan i alla fall konstatera att modersmålet har betydelse för elevens</p><p>identitet och för andraspråksinlärningen.</p>

<p>Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner. Många företag är lågt värderade vilket bäddar för ett köpläge för de företag som fortfarande har en likvid kassa. Vi ska i detta arbete analysera de beskattningskonsekvenser som uppstår i och med en gränsöverskridande fusion och om en tänkbar beskattning i så fall sker i enlighet med EGfördraget. Problemen som ämnet bjuder på är att det rör sig om en förhållandevis ny lagstiftning. Det har hittills inte varit ett uppmärksammat område och vi ska i uppsatsen försöka ge svar på de frågeställningar som återges i syftet. I analysen för vi ett resonemang om de beskattningskonsekvenser som sker för det svenska dotterbolaget och även om denna tänkbara beskattning sker i enlighet med EG-fördraget. Slutsatsen som vi kommer fram till är att det sker en uttagsbeskattning i det svenska dotterbolaget. Anledningen till detta är att fusionen inte anses vara en kvalificerad sådan och ingen skattemässig kontinuitet föreligger mellan övertagande och överlåtande bolag. Vi har även kommit fram till att beskattningen som uppstår inte strider mot EG-fördraget. Vi anser inte att det görs en skillnad mellan utländska och inhemska förhållanden då en uttagsbeskattning likväl skulle kunna aktualiseras på en nationell fusion som på en gränsöverskridande.</p>

Globaliseringen blir alltmer påtaglig och integrationen mellan länder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetära tillgångar internationellt. Utifrån detta ställs det högre krav på investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rådande växelkurser. Enligt flera studier räcker det inte enbart med att genomföra ”korrekta” värderingar och analyser för ett investeringsbeslut. Även investerarens preferenser och riskbenägenhet ligger till grund för det aktuella beslutet. Syftet med uppsatsen är att vi vill ge en förståelse för Hur ser investerare på risker vid internationella investeringar? För att uppnå detta har vi genom ett deduktivt angreppssätt utfört en kvalitativ studie. Vi intervjuade några av Sveriges främsta kapitalförvaltare, ABN AMBRO, Banco Fonder AB, Humle kapitalförvaltning samt IPM Informed Portfolio Management. För att få svar på vårt syfte har vi redogjort för deras syn på risker vid investeringar samt deras beslutsfattande. Uppsatsens teorikapitel kommer att redogöra för vilka risker som en investering kan vara förknippad med samt att vi kommer att klargöra för beslutsfattandet vid investeringar. För insamlingen av data valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning. Detta tillvägagångssätt valdes eftersom vi är införstådda i vårt ämne och de aktuella frågorna är komplexa samt tidskrävande att besvara. Eller som Lennart Österlund, VD på Humle Kapitalförvaltning sammanfattade det: ”Det är svåra saker som vi talar om och det går inte alltid att ge svar i koncentrerad form” Vid analysen av det empiriska materialet framkommer det i enlighet med teoriavsnittet att investerare tar hänsyn till den förväntade avkastningen samt den risk som är förknippad med investeringen. Avsnittets syfte är att sammanlänka de teorier som används med det empiriska materialet, samt att reflektera över den information som framkommit. Enligt vår studie varierar investerares syn på risker vilket beror på den enskilde investerarens riskbenägenhet. Synen skiljs även åt på grund av differentierat beslutsunderlag. Vid internationella investeringar har vi konstaterat att tyngdpunkten ligger på politiska risker, inflationsrisker samt växelkurs risker. Det centrala med dessa risker är missbedömning och oförutsedda händelser.

Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner. Många företag är lågt värderade vilket bäddar för ett köpläge för de företag som fortfarande har en likvid kassa. Vi ska i detta arbete analysera de beskattningskonsekvenser som uppstår i och med en gränsöverskridande fusion och om en tänkbar beskattning i så fall sker i enlighet med EGfördraget. Problemen som ämnet bjuder på är att det rör sig om en förhållandevis ny lagstiftning. Det har hittills inte varit ett uppmärksammat område och vi ska i uppsatsen försöka ge svar på de frågeställningar som återges i syftet. I analysen för vi ett resonemang om de beskattningskonsekvenser som sker för det svenska dotterbolaget och även om denna tänkbara beskattning sker i enlighet med EG-fördraget. Slutsatsen som vi kommer fram till är att det sker en uttagsbeskattning i det svenska dotterbolaget. Anledningen till detta är att fusionen inte anses vara en kvalificerad sådan och ingen skattemässig kontinuitet föreligger mellan övertagande och överlåtande bolag. Vi har även kommit fram till att beskattningen som uppstår inte strider mot EG-fördraget. Vi anser inte att det görs en skillnad mellan utländska och inhemska förhållanden då en uttagsbeskattning likväl skulle kunna aktualiseras på en nationell fusion som på en gränsöverskridande.

The common asylum and migration policy of the European Union is a struggle between a strong belief in the protection of human rights and the need of strong and secured borders. This paper highlights the dilemma that occurs in the common asylum and migration policy of the European Union. What happens when the union have to choose between liberal standards with high priorities to human rights and a realistic focus on security? The aim is to study the asylum policy presented in the Stockholm Program, and thereafter evaluate what kind of character the union has itself. By an ideal type analysis of the Stockholm program from 2009, the common asylum policy is divided into either liberal or realistic ideas. The result of the study has shown that the realistic tendencies are stronger than the liberal, which gives the union a character of an unitary state.

Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda utbildningssystemen. Empirin i undersökningen utgörs av lagtexter, läroplaner, myndighetsinformation och data från andra vetenskapliga undersökningar som analyseras för att beskriva ledarskapets förutsättningar inom respektive utbildningssystem. I resultatet framkommer det att den största variationen påträffas i förvaltningsmodell och profession men även viss skillnad i kategorin decentralisering. Därefter utvecklas resonemanget att professionsstatusen och förvaltningsmodellen i Finland skapar bättre förutsättningar för ledarskap och samarbete mellan skolor vilket leder till högre resultat i internationella mätningar. Slutligen hävdas det att samtliga resonemang som kan föras utifrån resultatet utgår från läraryrkets professionalitet vilket innebär att den aspekten av ledarskapet betraktas som en viktig förutsättning i ett framgångsrikt utbildningssystem.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i de diskurser politiskt aktiva personer i Somaliland beskriver studera hur internationella möten påverkar dessa individers välbefinnande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Baserat på dessa diskurser kan studien bidra till en bredare förståelse kring hur kopplingen mellan pedagogik och välbefinnande i internationella samarbeten ser ut och är därför av värde att studera. Frågeställningar som är kopplat till syftet är följande: Vilka faktorer, tolkat utifrån diskurserna, bör internationella möten bygga på för att välbefinnande hos mötesdeltagarna ska uppstå? Utifrån diskurserna, hur bör deltagarna i internationella möten agera utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att välbefinnande inom mötesgruppen ska uppstå? Undersökningen i den här studien är av det kvalitiva slaget och bygger på semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor. Urvalsgruppen bestod av sex politiskt aktiva personer från Somaliland som är deltagande inom internationella samarbeten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och delas upp i olika teman som i detta fall är de diskurser som uppstått. Dessa teman synliggjordes i resultatet som diskurserna status och makt, socialt samspel, kommunikation och interaktion. Resultatet analyserades med hjälp av fyra teorier: Empowerment har uitgångspunkten att varken individer eller samhälle kan uppnå en god hälsa/folkhälsa utan själva kontrollera och styra över de förhållanden som bestämmer över vår hälsa. Samarbetshälsa är en term benämner hur sociala och känslomässiga reaktioner uppstår i interaktion och samarbete med andra. Det sociokulturella perspektivet behandlar hur människor samspelar med varandra redan i början av livet. Rollteorin handlar om hur människors beteenden styrs i sociala sammanhang av olika former av roller som bestäms av individens uppfattningar. Av analysen av resultatet kunde tre stycken grundteman hittas som utgjorde diskurserna och dessa var Status och makt, Socialt samspel, samt Kommunikation och Interaktion. Resultatet visar att informanterna utifrån deras diskurs anser att känsla av egenmakt är av stor betydelse för välbefinnandet. Att samtidigt vara bidragande till utveckling ansågs också vara en punkt för ökat välbefinnande. Resultatet visar en tydlig positiv inverkan av att bidra på den internationella arenan och många informanter talar om respekt och öppen kommunikation som vägen till ett demokratiskt och jämnt fördelande i mötena. Diskurserna visade även att skapandet av goda relationer mellan deltagare i internationella samarbeten kan leda till vänskap vilket är något som informanterna vill uppnå och som i sin tur kan leda till välbefinnande.