No description available.

No description available.

No description available.

Under de senaste decennierna har ett flertal stora förändringar skett som förändrat förutsättningarna för handel mellan länder. För att skapa tillväxt i dagens globala ekonomi behövs internationalisering av företag. Historiskt sett har det framförallt varit stora multinationella firmor som burit ansvaret för internationell handel, men internationaliseringen av småföretag har ökat markant på senare år och ådragit sig intresse från forskningen. Internationalisering av småföretag kan innebära fördelar för ett lands ekonomi, såsom för företaget självt. Entreprenörens roll är avgörande för ett företags internationella strategi och för förståelsen av företagets internationella agerande. Entreprenörer med internationell erfarenhet har visat sig engagera sitt företag internationellt till en större grad. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan entreprenörens internationella erfarenheter har på ett småföretags exportintensitet. Syftet har uppnåtts genom insamling av kvantitativ data via mejlenkät som skickats ut genom Småföretagarnas riksförbund. Enkäten skickades ut till ca.10000 medlemmar, varav ca.3500 öppnade brevet. Av dessa erhöll vi totalt 336 giltiga svar. För att pröva studiens hypoteser genomfördes statistiska tester på den empiriska datan i dataprogrammet SPSS. Resultaten visade att entreprenörens internationella erfarenheter har en positiv påverkan på ett småföretags exportintensitet. Slutsatsen för studien är att internationella erfarenheter kan vara en källa av viktig kunskap och humankapital som entreprenören kan dra nytta av i sitt företags exportarbete.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral? Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011). Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats. Genomgående beskrivs även de altruistiska motiven som indirekt nyttiga för Sverige, d.v.s. även dessa motiv har ett egennyttigt innehåll. Däremot ger de insatsspecifika motiven en diametralt skild bild: egennyttiga motiv är sällsynta, medan altruistiska och moraliska motiv dominerar.

Byggmaterial utgör närmare 45 procent av byggkostnaden i ett projekt vilket gör att många företag ser potential i att köpa in byggmaterial från andra länder då de svenska materialpriserna i många fall är högre. Med lägre inköpspriser på material ökar även möjligheten att gå ner det lilla extra i pris som krävs för att få nya byggprojekt. Syftet med examensarbetet är i huvudsak att studera internationella inköp med inriktning på prefabricerade betongelement och att rekommendera hur företag kan arbeta vid en upphandling internationellt och ge företag en bra plattform med information om hur man undviker de risker som kan uppkomma när man utför internationella inköp. För att samla in den information som behövdes för studien skickades ett frågeformulär ut till fyra stora byggföretag i Sverige. Detta gjordes i ett tidigt skedde för att samla in empirisk data som jag kunde jobba vidare med. De intervjuade är involverade i internationella inköp av prefabricerade betongelement. Det skickades även ut ett frågeformulär till projektledarna på ED Bygger Drömmar för att få en inblick i hur deras inköpsprocess ser ut idag.

No description available.

Ekologiska livsmedelsföretag kan anses ha extra stora krav på sig gällande transparens och hållbar produktion av sina produkter. Det har därmed blivit viktigt för dessa företag att utveckla tillitsfulla relationer med högt engagemang till sina leverantörer för att säkerställa att produkterna är ekologiska ur alla aspekter. Relationer som präglas av tillit och engagemang har visat sig resultera i gynnsamma utfall för parterna. Forskning inom området har framförallt gjorts på företag som arbetar med konventionella produkter. Därför är syftet med denna uppsats att studera hur ett företag som arbetar med ekologiska produkter skapar goda relationer till sina utländska leverantörer. Det empiriska materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer på en inköpsavdelning hos ett ekologiskt livsmedelsföretag och analyseras med hjälp av en modell. Resultaten pekar på att kommunikation och lika värderingar är betydelsefulla för relationsskapandet men att nationell kultur inte påverkar relationen. När tillit och engagemang existerar ger de utfall i form av medgörlighet och samarbete. En förutsättning för en stark relation är att relationen får utvecklas över tid.

Handelsrestriktioner som innebär förbud att exportera vissa varor medför att köprättsliga förpliktelser inte kan fullgöras på det sätt som var tanken vid avtalsslutet. Några vanliga avtalsmässiga metoder för att hantera sådana situationer är att avtala om force majeure- och hardship-klausuler. Denna uppsats utreder vad som gäller enligt dispositiv rätt om parterna inte har hanterat frågan avtalsmässigt och avtalet alltså är ”tyst” om vad som ska gälla vid fullgörelsehindrande exportförbud. Uppsatsen utreder för det första om ett exportförbud har någon inverkan på köpavtalets civilrättsliga giltighet och för det andra om säljare kan befrias från sitt köprättsliga dröjsmålsansvar om ett exportförbud hindrar säljare från att fullgöra naturaförpliktelser. I undersökningen påvisas att ett beslut om exportförbud, oavsett totalförbud eller tillståndspliktig restriktion, troligtvis inte påverkar köpavtalets giltighet. En säljare ansvarar som utgångspunkt för det dröjsmål som till följd av exportförbudet uppstår, men detta gäller förmodligen inte om köparen i otillräcklig grad har medverkat vid en handläggning om exporttillstånd eller om köparen vid avtalsslutet känt till risken för kommande exportförbud. Det är oklart om en säljare kan befrias från fullgörelseansvar med stöd av CISG. Någon uttrycklig befrielsemöjlighet saknas, men mot bakgrund av i doktrinen framförda argument finns stöd för att befria säljaren från fullgörelseansvar i de fall exportförbudet anses utgöra en objektiv omöjlighet. Ett exportförbud torde utgöra fullgörelsehinder utom säljarens kontrollsfär. Befrielse från skadeståndsansvar förutsätter dock att säljaren vid avtalsslutet inte kunde förutse kommande exportförbud och att säljaren inte kunnat undvika eller övervinna fullgörelsehindret. Möjligheten att permanent befrias från dröjsmålsansvar, även efter att exportförbudet har upphört, verkar vara begränsad. För att i det enskilda fallet undvika tvivel kring det köprättsliga dröjsmålsansvaret bottnar uppsatsen i en allmän uppmaning till parter att i möjligaste mån uttryckligen hantera denna fråga inom ramen för köpavtalet.

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv analysera och tolka situationer där svensk militär personal under utlandsuppdrag, för att lösa sina uppgifter kommit att interagera på ett sätt som inte direkt kan hänföras till något slags regler. Studien har skett genom textanalys av svenska officerares personliga berättelser. Analysen har inte skett med inriktning att finna prevalenser i fenomenen, utan att identifiera typexempel på problemsituationer och hantering av dem. Likafullt bär somliga typfall en allmängiltighetens prägel. Exempelvis är det tydligt att kulturkrockar inte uppträder endast i möten mellan utlandsstyrka och lokalbefolkning utan förekommer i betydande utsträckning både inom utlandsstyrkan som helhet, inom egna förband och gentemot aktörer i hemlandet. I denna studie förekommer exempel på hur detta bottnar i divergenser i definitioner av situationen mellan aktörer liksom i rolltagandet befattningshavare emellan. Bland regelbrott, oavsett om det rör sig om konstitutiva regler, regulativa regler eller direkt order, hittar vi motiv som att regeln är kontraproduktiv, utsätter egna förband för fara, inte är möjlig att omsätta eller inte avgjort är tillämpbar. Brott mot konstitutiva regler som lösning på problemsituationer visar gärna inslag av analogiskt tänkande, ett lösande av en problemsituation genom att lyfta in ett resonemang eller beteende från mindre problematiska situationer. Det förefaller också som om problemsituationer under utlandsuppdrag inbjuder till ett kreativt agerande och att den svenska ledningsfilosofin ger utrymme för det. Uraktlåtenhet att handla, trots noggranna över-väganden förekommer här dels när uppgiften att skydda lokalbefolkningen kräver ett ingri-pande mot allierade förband, dels när informanten varit osäker på intentionen hos motparten och hellre valt att fria än att fälla. Rutinsituationen har också visat sig vara en potentiell problemsituation, då utdragna perioder av rutintjänst kan verka demoraliserande på förbandet.