Most plant toxicology tests developed in support of environmental laws use a single stress applied to an individual plant. While tests using individual species or stresses require fewer resources and are easier to interpret, they are under increasing criticism for being unrealistic and missing important ecological interactions. The objective of this research was to increase our understanding of how plants and plant communities respond to a variety of stressors. Model plant communities of spring wheat (Triticum aestivum) and wild oats (Avena fatua) were planted at three densities and five proportions in the field. Puccinia recondita, the causal agent of wheat leaf rust, was inoculated on half of the plots. Disease severity was estimated as percent of wheat flag leaves covered by rust lesions. Plants were harvested at maturity and measured. Seeding density rarely had a significant influence on rust severity, probably because tiller density differed little as a result of compensation due to increased tillering at low seeding densities. In contrast, increasing the proportion of wheat in mixtures with wild oats consistently increased wheat leaf rust severity. There was no evidence to suggest that wild oats acted as a barrier to inoculum movement. Wild oats' effect on wheat leaf rust was probably through its competitive reduction of wheat tiller density. Both wheat and wild oats seed weight decreased as the proportion of wild oats increased in mixtures. This indicates that intraspecific competition was stronger in wild oats than was intraspecific competition with wheat in these mixtures. Wild oats generally did not respond to the presence of leaf rust on wheat, while wheat was negatively impacted. Thus, there was little competitive advantage to wild oats when its competitor (wheat) was diseased. A small subset of the field treatments was treated with ozone, because of the limited space available in the open-top ozone exposure chambers. Wheat height and aboveground biomass generally decreased with ozone exposure and with increasing disease severity in both years, while total grain weight decreased significantly only with disease and only in one year. There was no interaction between ozone and disease, regardless of cultivar, density, or plant response variable measured. There was little evidence that ozone exposure affected the severity of wheat leaf rust. In general, there seemed to be a lack of interactions among the different stressors and the results varied considerably depending on year and wheat cultivar. / Graduation date: 1998

In the wild, when an animal is exposed to predators or harsh conditions, the stress response is often associated with fleeing behaviors, which are seen as increased locomotor behavior. Handling-stress procedures and intracerebroventricular (icy) injection of corticotropin-releasing factor (CRF) have both been shown to cause an increase in locomotor activity in roughskin newts (Taricha granulosa). The present experiments were designed to determine if icv administration of corticosterone (CORT) prevents stress-induced locomotor increases in activity, if it prevents CRF-induced increases in locomotor activity, and if the time-course and pharmacological specificity of the CORT effects on locomotor activity fit the model for intracellular or membrane receptors. In experiment 1, newts which had been injected with CORT or dexamethasone (DEX) received a standardized handling-stress procedure. Corticosterone administration was able to suppress the increase in locomotor activity in newts exposed to handling-stress at 20 minutes after administration. This effect was transient (no longer present at 2 hours after the injection) and not mimicked by DEX, a synthetic glucocorticoid that binds to intracellular and not membrane receptors. In experiments 2 and 3, either CORT or DEX was administered in the same icy injection with CRF. CORT suppressed CRF-induced locomotor activity in some cases, but this action of CORT seems to be context dependent. Results for DEX-injected newts were confounded the failure of CRF to induced significant increases in locomotor activity. There was variability in the effect of CRF on locomotor activity across seasons. Based on time-course and specificity, it appears that CORT can modulate locomotor activity in newts through mechanisms involving the membrane receptor. Variability in the effects of CRF on locomotor activity in newts suggests there may be seasonal differences in responses to stress. / Graduation date: 1998

Thesis (M.S.W.)--University of Hong Kong, 2002.

<p>The purpose of the study was to investigate levels of occupational stress experienced by police officers and the strategies used to cope with stress. The study findings are based on a sample of 104 police officers from six police stations within the Cape Town area. The results indicated that participants have been in the police service for an average of 7.72 years, and have worked an average of 4.8 years at their present stations. The majority of participants are between 26-30 years old (31%), male (75%), married(51%), coloured (65%), constables (45%), Afrikaans speaking (47%), and have a matric qualification (70%). The Spielberger Police Stress Survey and the Brief COPE Inventory were used as data collection tools. The findings indicated that police officers were experiencing moderate levels of stress as an outcome of inherent and organisational occupational demands. Secondly, police officers were more likely to use problem-focussed coping strategies to manage occupational stress than maladaptive strategies. The limited use of avoidance coping strategies was surprising, given the elevated prevalence of both physical and psychological disorders within the police context. The results indicated no significant association between levels of distress and avoidance coping strategies. The potential adverse outcomes of severe stress within this group affect&nbsp / society in general more than stress from most other occupational groups. Addressing persistent stress within the organisation is imperative in ensuring a well-functioning police service, and ultimately, a secure and healthy society.</p>

I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fått. Studien är en kvalitativ undersökning som har baserats på fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa är gjorda i en mellanstor svensk kommun där undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjälp av kontakter. Intervjufrågorna har inte använts tidigare utan har konstruerats utifrån studiens syfte. Till hjälp med dokumentationen användes en bandspelare. Tryckt litteratur, internetsidor, vetenskapliga studier samt de intervjuade kvinnorna har använts som källor. Utifrån intervjuerna har kategorier bildats som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visade vilken form av behandling dessa kvinnor blivit erbjudna och upplevelsen av behandlingsformen. Vidare visar resultatet vad informanterna saknat i behandlingen och vilka önskemål om förbättring som fanns för att minska risken för återfall. Majoriteten av kvinnorna blev erbjudna behandling i form av samtal med kurator eller psykolog. Kvinnorna var nöjda med samtalsterapi som behandlingsform. Samtliga blev erbjudna mediciner och flertalet upplevde en positiv effekt av dessa. Kvinnorna talade om ett behov av att träffa andra individer i liknande situation för att finna stöd och ha möjlighet att byta erfarenheter. Resultatet visade att samtliga kvinnor hade önskemål om gruppträffar med aktiviteter som en del av behandlingen. Vidare påpekades avsaknaden av uppföljning efter avslutad behandling. Slutsatsen är att det finns behov av alternativ till den som behandling som sjukvården erbjuder, där en hälsopedagog kan fylla en viktig roll. / The study examines how women who were on sick leave for experience of burnout and the treatment they received. The study was based on four semi-structured interviews. These are made of a medium-sized Swedish municipality in which the study group consisted of four women. The women were selected through contacts. Interview questions were not used in the past, they have been constructed out of the study purpose. To help with the documentation tape recorder has been used. Printed books, Internet sites, scientific studies and the interviewed women were used as sources. The interviews showed categories which have been retorted in the result. The results showed what kind of treatment these women have been offered and how they experienced the treatment. Furthermore, the results show what the informants lacked in the treatment and desire for improvement, which was to reduce the risk of relapse. The majority of the women were offered treatment in the form of conversations with a counselor or psychologist and those women were satisfied with counseling as therapy. All were offered drugs and the majority experienced a positive effect of these. The women spoke of a need to meet other individuals in similar situations to find support and have the opportunity to share experiences. The results showed that all women had requests for meetings with group activities as a part of the treatment. It was further stated the lack of follow-up after completion of treatment. The conclusion is that there is a need for alternatives to the offered treatment service, where a health educator can play an important role.

Arbetsrelaterad stress som leder till psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är ett samhällsproblem i dag. Syftet med studien var att finna faktorer som har bidragit till återgången i arbete för fem kvinnor som drabbats av utmattningssymtom. Kriterierna för urvalet var att kvinnorna hade haft självskattade utmattningssymtom, var anställda inom Vilhelmina Kommun, och hade kommit tillbaka till arbetet. Kvinnorna intervjuades med utgångspunkt från områdena sociala-, privata- och organisatoriska framgångsfaktorer. Det framgick att inom området för sociala faktorer var det olika former av samtal som hade haft stor betydelse för tillbakagången. Inom området för privata faktorer gällde det hjälpen till beteende- och livsstilsförändringar, och i området för organisatoriska faktorer framgick att det var betydelsefullt med en god kontakt med arbetsledare och arbetskamrater samt möjlighet till arbete utifrån de egna förutsättningarna. Slutsatsen är att satsningar inom dessa områden kan hjälpa individer med utmattningssymtom tillbaka till arbete samt förebygga att friska anställda drabbas av tillståndet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hälso-, psykologiska och sociala förändringar i samband med bankrån och om det fanns kvarstående stressymtom efter rånet. Vidare undersöktes vilket krisstöd som erbjöds samt vad som hade betydelse för återhämtningen efter rånet. Fyra kvinnor intervjuades och materialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att sju temaområden kunde urskiljas i den akuta stressfasen, där fem av dessa temaområden helt kunde kategoriseras som psykologiska förändringar. I ett tema kunde svaga hälsoförändringar skönjas och vissa sociala effekter framkom i ett tema. Under kvarstående besvär kunde fyra teman urskiljas och alla dessa kunde kategoriseras in under psykologiska förändringar. Här framkom inga kvarstående hälsoförändringar eller sociala effekter. Två teman kunde urskiljas i krisstöd och återhämtning. Ett tema beskrev omhändertagandet vid rånet och ett tema beskrev samtalets och stödets betydelse för återhämtning.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress.

In plants, the generation and supply of methyl units is important in one-carbon (C-1) metabolism, which is essential to all organisms. I have identified a series of cDNA sequences encoding N5, N10-methylenetetrahydrofolate reductase (MTHFR), cobalamin-independent methionine synthase (Met Syn), S-adenosylmethionine synthetase (isoform I, AdoMet Syn2661 and isoform II, AdoMet Syn605), S-adenosylmethionine decarboxylase (SAMDC), serine hydroxymethyltransferase (SHMT) and N5, N10-methenyltetrahydrofolate cyclohydrolase / N5, N10-methylenetetrahydrofolate dehydrogenase (THFC/THFD) in the pathways of generation and supply of methyl units. These are from a cDNA library of mRNA from a susceptible wheat (Triticum monococcum) (Tm) line 441 epidermis, 24 h after inoculation with powdery mildew fungus (Blumeria graminis f. sp. tritici) (Bgt). Phylogenetic tree cluster analysis and subcellular localization prediction by TargetP revealed that MTHFR, Met Syn, AdoMet Syn605, AdoMet Syn2661, SAMDC, and THFC/THFD may be localized in cytosol; SHMT may be localized in mitochondria. Northern blot analysis indicated that expression of MTHFR, Met Syn, AdoMet Syn2661, AdoMet Syn605 and SAMDC genes was up-regulated by powdery mildew infection, abiotic stresses and treatments with stress signal molecules; expression of SHMT and THFC/THFD was either constitutive or down-regulated. These results suggest a close metabolic link between various stresses and the pathways of generation and supply of methyl units in this wheat.

Sammanfattning   Förskolan är en arbetsplats där stress förekommer i stor utsträckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkät som delades ut till 60 pedagoger, spridda på 6 förskolor. Fyrtiotvå pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna själva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande. Ytterligare en stressande faktor som visar sig i mitt resultat är ljudnivån som ständigt gör sig påmind i förskolan. Stress påverkar vår hälsa och kan, om det pågår under en lång tid, leda till sjukskrivning eller utbrändhet, och det är av stor betydelse att tid för återhämtning finns. Barn och stress hör inte ihop, något som tyvärr är en återkommande kombination i förskolan.    Resultatet visar att dagliga rutiner uppfattas som stressmoment hos pedagogerna, och känslor av otillräcklighet är vanligt förekommande. Resultatet påvisar även att pedagogerna upplever stress vid fler dagliga situationer, något som bör tas på allvar. Viktiga åtgärder för att minska stressen vid dagliga rutiner kan vara struktur och kommunikation. Åtgärder för att minska stressen i förskolan är få och kan ses som ett rop på hjälp från pedagogerna. Många förskollärare är unga och har många år kvar i arbetslivet. Denna undersökning visar pedagogernas uppfattning om stress och orsaker till att stress uppkommer. Även åtgärder som kan bidra till att minska stressen i förskolan går att läsa i arbetet.