I och med att stress är ett aktuellt ämne ville vi med detta examensarbete ta reda på vad som gör barn stressade. Eftersom vi är blivande lärare ville vi fokusera på negativ stress för barn i skolan. Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vad några barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra återkommande temarubriker i vårt arbete: sociala relationer, schemaläggning, lektionsupplägg och den fysiska miljön för att lättare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vår undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda på orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn. För att täcka av våra teman valde vi att använda oss av en halvstrukturerad intervjuform där vi framförallt utgick ifrån barnens svar, men även hade förberett oss med förslag på egna frågor. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta stycken barn. Vårt resultat bygger på dessa åtta barns individuella upplevelser av stress. Våra slutsatser är att det är tankar på och inför något, störande ljud och ämnesundervisning som är mest stressande för dessa barn i skolan. Utifrån detta har vi i vår slutdiskussion försökt se vad man kan göra för att minska den negativa stressen i skolan och skapa en god lärandemiljö.

Do person by situation effects influence physiological stress response? Despite being relatively uncontested since being theorized nearly 80 years ago, the fight-or-flight model of stress response has suffered criticism for its one-size-fits-all approach in light of the historical gender bias in the literature. In contrast, the tend-and-befriend model of stress response argues that females are driven to care for their offspring (tend) and band together with others (befriend) in response to stress. Despite evidence suggesting the importance individual differences in the effect of affiliation and social support on stress, past research has generally overlooked markers of individual difference and personality. The major aim of this dissertation was to identify and examine potential person by situation effects on stress physiology, illuminating under what conditions and for whom affiliation and social support may buffer against the stress response and aid recovery in the wake of a stressor. Two studies were conducted to evaluate the role of individual difference factors of gender and personality (i.e., person effects) and the availability of affiliation with a similar other (study 1) or a trusted friend (study 2) compared with no available affiliation (i.e., social situation effects) on stress response and recovery. Study 1 revealed that availability of affiliation with a similar other did not have a protective influence on stress physiology in general. However, personality (openness to experience) and gender together, along with availability of affiliation, were important predictors of stress physiology over time. Study 2 indicated that the availability of affiliation with a trusted friend had a protective effect on stress physiology across each time point. Further, extraversion, conscientiousness, and openness to experience each appear to be important predictors of the influence of availability of affiliation with a close friend on stress physiology over time. In sum, this dissertation found evidence of person by situation effects on stress physiology across two studies. In both studies, the effect of the availability of affiliation differed based on individual difference factors of personality, not on gender. As such, tend-and-befriend may be better conceptualized not as a uniquely female response, but rather a stress response that depends on individual difference characteristics of personality. Further, future stress response models and research should consider personality as an important marker of individual difference in physiological stress response. / text

Stress är någonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning är att få kunskap om förskollärares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet är också att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset på förskollärares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstå de signaler barn ger ifrån sig. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, här beskrivs hur samhällets utveckling påverkar oss människor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag påverkas av denna utvekling. I texten förklaras vad stress kan innebära och hur kroppen kan reagera på det. I undersökningen används en kvalitativt inriktad undersökningsmetod. Intervjuer med förskollärare har här genomförts. Det framkom genom intervjuerna att förskollärarna upplever att barn uppvisar vissa tecken på stress. Dessa tecken kan vara rastlöshet, orolighet och koncentrationssvårigheter. Förskollärarna försöker bemöta detta genom att prioritera stunder i delad barngrupp, då omgivninen blir lugnare och mer fokus kan läggas på aktiviteter som skall genomföras.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Den valda platsen för studiens genomförande är en grundskola. Resultatet och slutsatsen utifrån de totalt sju respondenter som deltagit i studien har pekat på att tidsbristen, yrkets krav på individuell flexibilitet, förmågan att kunna hantera stress och det administrativa arbetet är betydande faktorer för lärarens upplevelse av stress. Det har även visat sig att de faktorer som anses vara positiva för läromiljön, samt de egenskaper som anses vara positiva hos läraren, står i direkt motsats till de upplevda konsekvenserna av stress. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS. Resultat. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan blivande föräldrars upplevelser av stress. Stress mätt över tid minskade bland mammor respektive bland pappor. Det fanns även skillnader i upplevelser av stress i relation till bakgrundsfaktorer. Under graviditeten var upplevelsen av stress störst bland de i åldersgruppen 25-35 år, de som väntade sitt första barn samt de med en högre utbildning. Två månader efter förlossningen uppgav nyblivna mammor, de i åldersgruppen 25-35 samt de som fått sitt första barn en högre stress. Ett år efter förlossningen förelåg endast en skillnad mellan mammor och pappor, där mammor var mer stressade. Konklusion. Det föreligger skillnader mellan mammor och pappors upplevelser av stress. För ökad förståelse och för att kunna erbjuda adekvat stöd till blivande föräldrar bör ytterligare forskning bedrivas. / The purpose of this study was to investigate the prospective mothers 'and fathers ' experiences of stress before and during parenthood and compare any differences. Method. Expectant parents in Västernorrland enrolled in the study in conjunction with routine ultrasound. Parents answered a questionnaire on three occasions, in the middle of pregnancy, two months and one year after childbirth. The responses were analyzed with SPSS. Results. The results showed that there are differences between the prospective parents' experiences of stress. Estimated stress measured over time fell among mothers and among fathers. There were also differences in the experience of stress in relation to background factors. During pregnancy, the experience of stress was greatest in those aged 25-35 years, those who were expecting their first child and those with a higher education. Two months after delivery indicated that mothers,those who were aged 25-35 years, and those who had their first child a higher level of stress. A year after giving birth was only one difference between mothers and fathers, where mothers were more stressed. Conclusion. There are differences between mothers 'and fathers ' experiences of stress. For better understanding and to provide adequate support to expectant parents, further research should be conducted.

Thesis (M.Psych.(Clin.)) -- University of Adelaide, Dept. of Psychology, 2005? / Bibliography: leaves 43-46.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:28:59Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2012-04-02Bitstream added on 2014-06-13T20:58:53Z : No. of bitstreams: 1 moraes_app_me_bauru_prot.pdf: 1194953 bytes, checksum: 699451576632c3ffd7acc0acbfbd0d2d (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / O trabalho em hospitais tem caracterísicas particulares e abrange várias situações-limite que acabam influenciando no bem-estar da própria equipe de saúde, podendo gerar stress e adoecimento. Dessa forma, a pesquisa teve como objetivo principal identificar e descrever situações estressoras e estratégias de enfrentamento relacionadas à atuação profissional e sua relação com sintomas físicos e psicológicos decorrentes do stress. Participaram da pesquisa sessenta profissionais que atuam na áera da saúde, sendo eles psicológicos, enfermeiros e assistentes sociais. A coleta de dados foi realizada em cinco hospitais gerais do interior do estado de São Paulo. Os instrumentos utilizados para a coleta de dados foram o ISSL, e a versão adaptada para o português do Inventário de Estratégias de Coping de Folkman e Lezarus. Os resultados obtidos apontaram a presença de stress em 51,6% dos profissionais da amostra e prevalência de sintomas psicológicos do stress (46,7%). A estratégia de enfrentamento mais utilizada pelos profissionais das três profissões foi a de resolução de problemas e as menos utilizadas a de confronto e afastamento. A maioria dos profissionais apontou com situação estressora no local de trabalho a Comunicação e Relacionamento entre a equipe e outros profissionais, seguida de Problemas institucionais. Portanto, além da necessidade de um treino de controle de stress, nota-se a importância de programas que visem desenvolver habilidades sociais relacionadas à comunicação e competências de relacionamento interpessoal. Enfrentar de maneira adequada situações estressoras poderá impedir com que esta perdure enquanto durar o trabalho / The work in hospitals has particular features and covers many extreme situations that influence the well-being of the care team, and may cause stress and illness. Thus, this research aimed to identify and describe stressful situations and coping strategies related to professional practice and its relationship to physical and psychological symptoms resulting from stress. The participants were sixty professionals working in health area, like psychologists, nurses and social workers. The data was collected in five general hispitals in the state of São Paulo. The instruments used for data collection were the ISSL and adapted to Portuguese version of the coping strategies inventory of folkman and Lazarus. The results indicated the presence of stress in 51,6% of the professionals of the sample and the prevalence of psychological symptoms of stress (46.7%). The coping strategy most used by professionals of the three professions was the problem-solving and the less used was confront. Most professionals mentioned as stressful at work Communication and Relationship between staff and other professionals, followed by Institutional Problems. Therefore, besides the need for a stress management training, we note the importance of programs designed to develop social skills related to communication and interpersonal relationship skills. Cope adequately with stressful situations may prevent that it remain for the duration of the work

Orientador: Tania Gracy Martins do Valle / Banca: Maria Cristina de Oliveira Santos Myazaki / Banca: Carmen Maria Bueno Neme / Resumo: O trabalho em hospitais tem caracterísicas particulares e abrange várias situações-limite que acabam influenciando no bem-estar da própria equipe de saúde, podendo gerar stress e adoecimento. Dessa forma, a pesquisa teve como objetivo principal identificar e descrever situações estressoras e estratégias de enfrentamento relacionadas à atuação profissional e sua relação com sintomas físicos e psicológicos decorrentes do stress. Participaram da pesquisa sessenta profissionais que atuam na áera da saúde, sendo eles psicológicos, enfermeiros e assistentes sociais. A coleta de dados foi realizada em cinco hospitais gerais do interior do estado de São Paulo. Os instrumentos utilizados para a coleta de dados foram o ISSL, e a versão adaptada para o português do Inventário de Estratégias de Coping de Folkman e Lezarus. Os resultados obtidos apontaram a presença de stress em 51,6% dos profissionais da amostra e prevalência de sintomas psicológicos do stress (46,7%). A estratégia de enfrentamento mais utilizada pelos profissionais das três profissões foi a de resolução de problemas e as menos utilizadas a de confronto e afastamento. A maioria dos profissionais apontou com situação estressora no local de trabalho a "Comunicação e Relacionamento entre a equipe e outros profissionais", seguida de "Problemas institucionais". Portanto, além da necessidade de um treino de controle de stress, nota-se a importância de programas que visem desenvolver habilidades sociais relacionadas à comunicação e competências de relacionamento interpessoal. Enfrentar de maneira adequada situações estressoras poderá impedir com que esta perdure enquanto durar o trabalho / Abstract: The work in hospitals has particular features and covers many extreme situations that influence the well-being of the care team, and may cause stress and illness. Thus, this research aimed to identify and describe stressful situations and coping strategies related to professional practice and its relationship to physical and psychological symptoms resulting from stress. The participants were sixty professionals working in health area, like psychologists, nurses and social workers. The data was collected in five general hispitals in the state of São Paulo. The instruments used for data collection were the ISSL and adapted to Portuguese version of the coping strategies inventory of folkman and Lazarus. The results indicated the presence of stress in 51,6% of the professionals of the sample and the prevalence of psychological symptoms of stress (46.7%). The coping strategy most used by professionals of the three professions was the problem-solving and the less used was confront. Most professionals mentioned as stressful at work "Communication and Relationship between staff and other professionals," followed by "Institutional Problems". Therefore, besides the need for a stress management training, we note the importance of programs designed to develop social skills related to communication and interpersonal relationship skills. Cope adequately with stressful situations may prevent that it remain for the duration of the work / Mestre

Tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid i relation till upplevd stress har uppmärksammats i media under de senaste åren. Studier som har undersökt sambandet har dock visat motsägande resultat. Syftet med denna studie var därför att undersöka om arbetstagares upplevda stressnivå kan förklaras utifrån graden av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid. Studien utfördes bland arbetstagare på företag i södra och mellersta Sverige av olika yrkeskategorier där 61 personer deltog, varav 23 var män och 38 var kvinnor. Instrumentet som användes var Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) tillsammans med egenkonstruerade frågor angående demografisk information, antal arbetstimmar per vecka samt grad av tillgänglighet utanför arbetstid. Resultatet visade inget signifikant samband mellan grad av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid och upplevd stress hos studiedeltagarna. Dock visade resultatet en signifikant negativ trend mellan ålder och upplevd stress, där upplevd stress avtog med stigande ålder. / Availability through work e-mail outside of working hours in relation to perceived stress has got more attention in the media during the last few years. Previous studies about the topic has shown contradictable results. The purpose of this essay was to investigate if the perceived stress-level among employees could be explained by the availability through e-mail outside of working hours. The study was conducted among workers in the southern and middle part of Sweden with different occupations. There were 61 participants, 23 males and 38 females. To measure stress-level Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) was used. The participants were also asked to answer demographic questions, working hours per week and availability outside of working hours. The results did not show any statistically significant relationship between the amount of availability through e-mail outside of working hours and perceived stress-level among the participants. However, we did find a significant negative trend between age and perceived stress, where the perceived stress level decreased with increased age.

Syftet med föreliggande studie är att genom individuella intervjuer med tre myndighetsutövare och tre utförare från en medelstor kommun i Sverige, undersöka orsaker till etisk stress samt ta reda på hur det kan hanteras och vilka befintliga strategier som finns. Studien är kvalitativ och en tematisk analys har använts för att analysera materialet. Resultatet visade att huvudsakliga orsaker till uppkomsten av stress och känslor av otillräcklighet delvis beror på strukturella förutsättningar men även yrkesrollerna. Brist på kontroll i sitt arbete och handlingsutrymme utgjorde även två bakomliggande orsaker. Hanteringsstrategier som framkom hos informanterna var det kollegiala stödet samt tilliten, förtroendet och stödet från chefer. För framtida forskning finns det utrymme att undersöka närmare samverkan mellan domäner samt bristande åtgärder på strukturell nivå kopplat till stress.