Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Univ., Diss.--Wien, 2001.

Univ., Diss.--Zürich, 2000. / Literaturverz. S. XXV - XXXVII.

Univ., EULISP-Abschlussarbeit/2003--Hannover, 2002. / Literaturverz. S. 197 - 207.

<p>Researrangörer har under en lång tid distribuerat sina produkter genom resebyråer eftersom det innan internets uppkomst var det bästa alternativet. Frågan är dock om resebyråns tjänster räcker till för att researrangörer i dagens priskänsliga och konkurrenskraftiga samhälle finner det lönsamt att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer när siffror tydligt visar på att tillväxten och framtiden finns på internet. Uppsatsens syfte är att ur researrangörers synvinkel undersöka betydelsen av att distribuera sina produkter genom traditionella resebyråer då trenden går mot ett virtuellt samhälle. Den teoretiska ramen hämtas från litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter rörande turismens produktionssystem (TPS), nätverkssamhälle och turismdistribution. Kvalitativa intervjuer med ett antal branschaktörer har sedan fått ligga som grund till uppsatsens empiri tillsammans med en kvantitativ undersökning bland researrangörer. Resultatet visar på en relativt stor spridning bland researrangörers ställningstagande gällande den traditionella resebyråns betydelse. Beroendet av fysisk försäljning tenderar att bero på reseproduktens komplexitet. Varje researrangör måste se till sin egen situation och göra en bedömning av vilka distributionskanaler som är mest gynnsamma. Åsikterna kring disintermediering blir därför svåra att generalisera. Vad majoriteten dock tycks vara överens om är att den traditionella resebyråns betydelse kommer att fortsätta minska och att användandet av internet och sociala medier som distributionskanal av turismprodukter ytterligare kommer att öka i framtiden.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att studera om den nya Arenan kan komma att vara en bidragande faktor till säsongsförlängning i Kalmar. Eftersom den nya Arenan inte ännu är färdigbyggd, vill vi undersöka beslutsfattares syn på projektet samt hur ett sådant projekt kan komma att påverka Kalmar som destination.</p><p>För att kunna studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier, valde vi i vår studie att använda oss av en induktiv ansats. Den större delen av vår datainsamling grundas på kvalitativa intervjuer, vilka vi kompletterade med diverse rapporter och skrivelser på hemsidor.</p><p>Vår slutsats i den här uppsatsen är att den nya Arenan kan bidra till säsongsförlängning om verksamheten maxas. För att detta ska vara möjligt bör samtliga beslutsfattare börja spela i samma lag, klara och tydliga mål med projektet måste sättas upp och fokus bör läggas på hur ett projekt av den här storleken kan gynna hela Kalmar som destination, inte enbart en av de inblandade aktörerna.</p>

Thesis (M.F.A.) -- Montana State University -- Bozeman, 2007. / Typescript. Chairperson, Graduate Committee: Rollin Beamish.

En pojke på besök i Italien åt där pizza, men pizzan var inte italiensk pizza på riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fått i den stockholmsförort han var uppväxt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, måltid beror till stor del på vilka förutsättningar vi har för att utföra analysen. I den här uppsatsen så studeras begreppet autenticitet och hur det förhåller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen för en måltidskontext. Studien har tagit avstamp ur netnografisk metod och naturligt förekommande data i form av reseskildringar som publicerats öppet på internet har använts för att analysera upplevd autenticitet i måltidskontext. Materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet utkristalliseras tre huvudområden inom måltiden som förmedlare av autenticitet nämligen, mötet med den Andre, platsen och maten och drycken. Studien visar på att det kan finnas ett samband på hur vi upplever autenticiteten i en måltidskontext och hur våra förväntningar på måltiden möts av verkligheten. / When, as a young boy, I was consuming pizza, during a visit to Italy, I got the impression that the food I had didn’t taste like the pizza i was used to from my home in the suburbs of Stockholm, the pizza wasn’t genuine. How we interpret and perceive other cultures meals does largely depend on the understanding we have of the culture we are visiting. In this paper the term authenticity, within the context of a meal, was studied and how it related to the concept of habitus as described by Pierre Bourdieu. The methodology used to collect natural occurring data, to capture meal contexts, in the form of travel diaries, was netnography. The method of analysis used was qualitative content analysis. In the result, three categories were clearly identified, within the context of a meal, as carriers of authenticity. These categories were the food and drink, the meeting with the Other and the place. The study shows that there might be a connection between how we interpret authenticity in the context of a meal and how our expectations of the meal are met by reality.

The purpose of this thesis has been to compare the grades regarding conduct, diligence, history and Christianity in Swedish schools in the early 20th century. The purpose has also been to investigate the differences in grades between a regular school and a school for maladjusted boys. The materials I have used are grade ledgers from the archives in Kalmar and Vadstena. I have assumed two different perspectives; Michel Foucault’s ”The normalized sanction” and Donald Broady’s ”The hidden curriculum”. These perspectives have highlighted the use of grades as punishments and rewards, and the schools expectations on the pupils. The method and approach I have been using is comparative method as an aim to compare the schools and grades. My analysis has come to the conclusion that the grades in conduct and diligence had no effect on the grades in history and Christianity. The pupils at the regular school showed signs to have lower grades compared to the pupils at the school for maladjusted boys. I could not see any change over time, however, it was more common for the pupils in sixth grade to have better grades in the subjects compared to the pupils in the lower grades.

In this essay I examine Marguerite Duras’ anticolonial standpoint in the Swedish translation of hernovel Un barrage contre le Pacifique. The analysis demonstrates that the text itself reveals traces ofa colonial and problematic view of the local population of the floodplains where the novel is set.Certain passages regarding both the white protagonist family and the locals in the novel is examinedand discussed from a postcolonial perspective. The way the inhabitants of the novel are describedand the way the narrative is focalized creates differences between the white colonial family and thelocal population. This results in a highlighting of the suffering of the colonial family, and silencesthe voices of the locals.In dialogue with earlier research on Duras and the postcolonial, this essay especially focuseson the way the local women and children are portrayed in the novel. It criticizes the view of Durasas a subversive anticolonial voice, since such a view ignores the novel’s tendency to reproduce aracist portrayal of the Other. Even though the novel itself gives voice to an explicit criticism of thecolonial system, this is in no way a guarantee for it not to be reproducing harmful ways ofportraying colonized populations in a colonial tradition.