In this degree project, a study of the teacher’s identity in the Swedish curriculum of 1980 and 2011 is presented. The aim of this study is to examine and compare how the Swedish curriculum of 1980 and 2011, respectively, portraits the teacher’s role in creating democratic citizens. With discourse analysis of the teacher’s identity as the method, the study aims to answer the questions below: How is the character of the teacher’s role in creating good citizens, described in the curriculum and the syllabus for social sciences? What is included and excluded in the teacher’s duty within the task of creating good citizens? What kind of perspectives on the purpose of education is formulated in the curriculum? The theoretical bases of this study are taken from; Joel Westheimer and Joseph Kahne’s categorizations of the democratic citizen, Gert J.J. Biesta’s account of the different functions of education, Leonora. M Cohen’s definitions of three philosophical perspectives on education and Carsten Ljunggren and Ingrid Unemar Öst’s model of teachers different reactions to controversy. As a conclusion this study finds that the portrait of the teacher’s role in creating democratic citizens has changed in its description from the curriculum of 1980 to the curriculum of 2011.The identity of the teacher has gone from describing a qualifying, socializing and pragmatic mediator of social standards in 1980’s curriculum to in the 2011’s curriculum describing a qualifying promoter of knowledge and discussion. The study also finds that the professional authority of the teacher is, in the curriculums, given very little room and instead focus lies on either the aspect of knowledge or pragmatism.

Tidigare forskning har kunnat påvisa att aktier med låga P/E-tal genererar en högre genomsnittlig och en bättre riskjusterad avkastning än såväl marknaden som aktier med höga P/E-tal. Fenomenet benämns P/E-effekten och syftet med denna uppsats är att undersöka om P/E-effekten existerar på den svenska aktiemarknaden och testa om en investeringsstrategi baserad på att köpa aktier med låga P/E-tal kan användas för att uppnå en överavkastning. I studien inkluderades bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap under tidsperioden 2007-2014. Jensen’s Alpha Approach användes för att utreda om någon statistiskt signifikant riskjusterad överavkastning uppnåddes. I likhet med tidigare forskning indikerar resultaten att P/E-effekten, åtminstone under tidsperioden för undersökningen, existerade på Stockholmsbörsen och att det var möjligt att uppnå en riskjusterad överavkastning genom att investera i aktier med låga P/E-tal. Resultaten kan även anses ifrågasätta huruvida marknaden uppfyllde kraven för den halvstarka formen av marknadseffektivitet då en investeringsstrategi baserad på offentlig information användes för att uppnå en riskjusterad överavkastning.

The main purpose of this study is to describe and increase the understanding of preschool teachers´ experiences regarding pedagogical documentation with digital tablets. The focus of the study was to reveal how the digital tablets are used for pedagogical documentation. Our hope is to give new meaning concerning ICT, information and communication technology, on a daily basis at preschools. The method that we used in this study is qualitative interviews to reach and get knowledge about preschool teachers´ experiences with digital tablets. In the results we have been able to conclude that the positive properties, such as digital tablets being a fast and simple way of creating pedagogical documentation, that the technique offered were bigger than the negative aspects, which resulted in a general positive outcome. / Uppsatsens övergripande syfte handlar om att beskriva och förstå hur pedagoger upplever arbetet med pedagogisk dokumentation med hjälp av den digitala pekplattan. Numera kan den pedagogiska dokumentationen i förskolan ske snabbt och enkelt genom digitala pekplattor. Det är till exempel enkelt att skicka iväg bilder eller information, direkt i stunden. Det kan givetvis vara mycket smidigt, men vår problematik som vi vill poängtera i detta examensarbete, är att teknikens snabba funktioner och processer kan möjligen minska eftertanken och utrymmet för egna reflektioner. Metoden som vi använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten som vi kom fram till i studien var att de positiva egenskaper som tekniken möjliggör överväger de eventuella negativa aspekterna. Resultaten bekräftar att pedagoger i förskolan överlag upplever att deras dokumentationsarbete förenklas med hjälp av den digitala pekplattan. Problemen som vi upptäckte hänvisar alltså till teknikens snabba hantering som eventuellt kan minska möjligheterna för egna reflektioner.

The overall aim of this thesis is to explore how the art of dance for the youngest children can be understood as a Children´s Culture phenomenon. The empirical data mainly consists of observations of the project GO BEBIS! and the dance performances Ah hallo bebis and Prassel. In addition, the study includes a dance analysis of the performances and a text analysis of advertising and reviews of the performances. The view of the child is discussed from childhood sociological, phenomenological and aesthetic performative perspectives. The texts present a view of a curious, calm and creative child and the dance analysis shows that recognition from the child’s life-world, mixed strategies of focus and a still and quiet form is recurrent in the performances. Focus (both visual, bodily and spatial) is used to control the child’s attention and it is likely that the choice of movement can inhabit the child and affect the experience. In the observations it is clear that the dancers and the audiences have a bodily dialogue that could be understood as a never ending feedback loop. However, co-presence or the way of turning to the other is crucial for a successful feedback loop to occur. The dancers’ staging strategies affect the co-presence and if it is supported by a general view of the child that doesn´t comprehend with the actual child in front of them, the feedback loop can fail. For example, the study argues that children´s lively movements can be understood as strong contributions which, if not comprehensive with the ideal image of the child, may pose a threat to the performer and the performance. The adult´s bodily advantage can then be used as a way to regain control over the situation. The adult can lift the child, stand up so that the child can´t reach or verbally control the child’s attention. The result shows that how the dancers and accompanied adults handle the child’s contribution can be affected by the view of the child, theatre-norms, the child’s rhythm, the staging of the performances, instructions, the dancers’ strategy and the accompanied adults’ wishes.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur kvinnors sexualiteter konstrueras i TV-serien Orange Is the New Black i förhållande till begrepp som behandlar heteronormativitet. Det största fokus läggs på hur bisexualitet kan förstås och ges betydelse inom ramen för en heteronormativ samhällsordning, då det är en sexualitet som inte ges eget utrymme att skapa en egen subjektsposition – utan ses som något ”mitt i mellan” homo- och heterosexualitet. I uppsatsen görs en närläsning på fem utvalda scener ur Orange Is the New Blacks första säsong. Med en diskursanalytisk förståelseram och dekonstruktion som metod söks spänningar mellan olika sexualiteter för att se hur olika subjektspositioner förhandlar med varandra om utrymme för existens. Av resultatet framkom att bisexualitet som subjektsposition omöjliggörs, medan homo- och heterosexualitet får en självklar plats, även om heterosexualitet är det mest önskvärda, inom ramen för heteronormativitet.

Arbetet presenterar och jämför synen på församling, gudstjänst och pastoralt ansvar i två olika folkkyrkobegrepp, EinarBillings nådemedelsinstitution samt dagens tjänsteinriktade folkyrkosyn. Genom att jämföra de två, ovan nämnda, folkkyrkosynerna vill detta arbete försöka att svara på frågan om delar av, och i såfallpå vilket sätt, Billings teologiska tankar kring den Svenska folkkyrkan är aktuella även idag. Slutsatsen av arbetet är att Einar Billings tankar kring den Svenska folkkyrkan gällande församling, gudstjänst och pastoraltansvar, inte är speciellt aktuella idag.

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.

Scheduled time for reflective work is common at many Swedish preschools. Reflection is a complex concept that is being used with many different purposes in preschools. The reflective work in Swedish preschools today has its roots in the theories from Vygotskij about how children learn by watching and cooperating with others. Also, many Swedish preschools have taken inspiration from the preschools in Reggio Emilia in Italy, who see the reflective work as something necessary in their work around children’s learning processes. “The learning group” is a way of seeing children and adults as members of groups who capture knowledge by social interaction, taken from the preschools in Reggio Emilia. In 1998, Swedish preschools got their first curriculum, which also took inspiration from Vygotskij and his visions of children’s learning. The aim of this study is to find out how reflective work can be done at some Swedish preschools, and also to investigate a group of teacher’s thoughts on reflective work. The issues in my study are: What meaning can lie in the concept of reflection in preschools? In what situations can teachers and children in preschools use reflection? What can be the purpose of this reflection? To answer these questions, I did interviews with teachers and observations of meetings and of the work that was being done with the children. The result shows that the term of reflection is ambiguous and is being used with different interpretations in the preschools I have studied. Reflection is for instance retelling events, solving problems, cooperating and curiosity. Teachers and children use reflection in various situations everyday, both at planned and spontaneous activities. The purpose of the reflection at the preschools I have visited was for instance to find a focus in working with the children, to know how to move on and to get deeper into what you do.

Filmen är ett medium som knyter samman filmskapare, filmskådespelare, medier och åskådare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skådespelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför såväl filmerna som filmskådespelarna och åskådare ser filmerna. Filmskaparen behöver åskådare för att kunna tjäna pengar eller bli omtalad, och behöver filmskådespelare för att få åskådare till sin film. Filmskådespelaren i sin tur behöver åskådare för att bli berömd men det kräver att det finns en film som åskådarna kan se. Skådespelaren är således beroende av det finns filmskapare. Åskådaren behöver filmskapare för att kunna se film men frågan är vad åskådaren behöver filmskådespelare till? Det är idag fullt möjligt att göra filmer utan skådespelare som fysiska aktörer på filmduken. Åskådaren behöver alltså inte filmskådespelare för att kunna se filmen, likväl är skådespelare beundrade av åskådare.        Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan filmskådespelare och åskådare genom att ta reda på hur en filmskådespelare konstrueras i två filmer och se hur man har uppfattat denna konstruktion. Vad är det för bild man målar upp av filmskådespelaren och hur har folk reagerat på den? Den valda filmstjärnan är Scarlett Johansson och de två filmer som kommer att studeras är Den svarta dahlian samt Lost in Translation. Min frågeställning är:       Hur konstrueras Scarlett Johanssons persona i filmerna? Hur har åskådare reagerat på Scarlett Johanssons karaktärer och skådespeleri?        Scarlett Johanssons persona i såväl Lost in Translation som Den svarta dahlian är två unga kvinnor som använder andra för sina egna syften. I det förstnämnda fallet använder Scarletts karaktär Charlotte Bill Murrays Bob som en läromästare och som en vän. I det andra fallet är Scarlett Johanssons Kay Lake mer att likna vid en femme fatale som använder Josh Hartnetts Bleichert för sexuella syften. Scarlett Johanssons filmiska persona framställs på ett tvåsidigt sätt: dels Charlotte och Kay Lake som prydliga unga damer när de uppträder som offentliga personer, dels Charlotte och Kay Lake som utmanande, ohämmade unga kvinnor när de uppträder som privatpersoner.           Responsen på Scarlett Johansson uppvisar en del variationer i hur man har talat om Scarlett och hur man har använt henne. När det gäller åsikter har man varit mestadels positiv till Scarlett Johansson i Lost in Translation medan man har varit mestadels negativ när det gäller hennes insats i Den svarta dahlian. Såväl recensenter som amatörtyckare har uttalat sig om Scarlett Johanssons utseende och hennes skådespeleri. Att jämföra Scarlett Johansson med antingen en motspelare eller hennes insats med tidigare roller har varit vanligt bland responsen.

Uppsatsen bygger på en närläsning av ett antal kröniketexter från svenska dagstidningar, publicerade 2007-2010, vars författare har en dubbel tillhörighet – deras ursprung är annanstädes än den nuvarande uppehållsorten; exempelvis född och uppvuxen i Falköping, numera boende och verksam i Stockholm. Fenomenet som uppsatsen vill bevisa, ”Att vända hem i text”, innebär att man som skribent skriver om ett där och då, och låter detta framstå som en referenspunkt för sitt här och nu. Resor företas i kröniketexten; faktiska, imaginära och minnesresor. Studien söker svar på hur resan, vilken form den än företar, skildras rent stilistisk och narratologiskt, men också om hemvändarmotivet i texterna tyder på ett uttryck av nostalgi. Dessutom undersöks vad dubbel tillhörighet har för betydelse för den journalistiska rollen och den enskilde journalistens sätt att observera verkligheten. Även berättarens auktoritets betydelse för berättelsens autenticitet avhandlas. Undersökningen söker stöd hos Arne Melbergs forskning om reseskildringar, Karin Johannissons sondering av känslan ”nostalgi” och dess betydelse genom tiderna, Staffan Björcks studier i prosaberättarens teknik, samt i Torsten Thuréns studium i gränsöverskridande litterära genrer. Undersökningen är uppdelad i tre kapitel: (1) Resan (2) Platsen (3) Minnesakten. Detta för att underlätta för läsaren. På detta följer en längre diskussion. De krönikörer vars texter finns representerade och utsätts för närläsningar är Hanna Hellquist, Ronnie Sandahl, Marcus Birro, Johan Croneman och Fredrik Strage.