<p>Abstract</p><p>The aim with this essay has been to investigate if Sweden’s attitude against the European Union has changed expressed in the statement of government policies, during the years 1988-1998. In the prolongation I want to see if the policies can be seen as examples of agenda-setting.</p><p>My comprehensive objective is: In which way is the change of the Swedish attitude towards the European Union expressed in the statement of government policies during 1988-1998 shown?</p><p>My other objectives are: In which ways describes the statements the integrations process in Europe generally?</p><p>In which ways does the integrations process influences Sweden in generally?</p><p>In which ways does the integrations process influences Sweden’s relations against the European Union?</p><p>I have used qualitative text analysis as method in my essay to find the answers to the questions. I have classified a number of opinions, found in the policies, summarized under my three objectives.</p><p>The result of my essay was shown that the changed not can be found in the policies and they are examples of agenda-setting. Decisions and public opinions take places in other ways than in the statements of government policies.</p><p>Keywords: The European Union, the statement of government policies, the swedish EU-membership and agenda-setting.</p><p>Nyckelord: Den Europeiska Unionen, regeringsdeklarationer, det svenska EU-medlemskapet och “agenda-setting."</p>

<p>Syftet med denna studie är att med fokus på miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berättelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berättelse som står i centrum för texttolkning och närläsning är Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001).</p><p>Studien visar att Rowling bland annat använder sig av den realistiska verkligheten som inspiration där en realistisk verklighet ofta förändras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfällen i romanen är samspelet så intimt att många ting och detaljer i miljöskildringar likväl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen.</p>

<p><p>Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste åren genomgått en markant flexibilisering i form av förändrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvärldsförändringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet på flexibla arbetsformer och är en bransch som har genomgått en kraftig tillväxt de senaste åren. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte är att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehåller en likabehandlingsprincip som innebär att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som dem som anställts direkt av kundföretaget för samma tjänst.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är undersöka hur den svenska bemanningsbranschen påverkas av det nya direktivet. De inledande frågeställningarna utreder vad direktivet reglerar samt hur denna reglering skiljer sig från nu gällande svensk reglering. Utifrån jämförelsen diskuteras slutligen vilken övergripande påverkan direktivet kan komma att ha på bemanningsbranschen i Sverige. Bemanningsbranschen har haft en ledande roll i den flexibilisering som har skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste åren och den har skapat långsiktiga förändringar när det gäller arbetsmarknaden organisation. De aspekter som kan komma att påverka bemanningsbranschen tas upp i den avslutande delen och gäller huruvida flexibiliteten ökar eller minskar samt om den svenska arbetsmarknadsmodellen kan komma att hotas i och med implementeringen av direktivet. Direktivet diskuteras även utifrån ett internationellt perspektiv samt ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?</p><p>Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.</p><p>I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.</p><p>Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.</p>

No description available.

Diss., Linköping, 2007.

No description available.

Syftet med denna uppsats är främst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll för traversflöjt och basso continuo (H.551), som jag har spelat på blockflöjt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den är ett fint exempel på den nya stil som bröt fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karaktärsväxlingar och känslobyten. Jag har reflekte- rat över många aspekter av musikskapandet, främst tempo, artikulation och dynamik. Dessutom har jag diskuterat de utmaningar man ställs inför när man spelar travers- flöjtmusik på blockflöjt och varför man kan och vill spela musik skriven för ett annat instrument. Jag har kommit fram till att det finns två huvudsakliga skäl: historiska och konstnärliga.

This study shows how city planners and politicians in Karlstad plans different parts of the city, what type of model/ city ideals they use when planning, and how it is expressed. The study was made using a qualitative method, were a discourse analysis was vital for the elected planning document and blog posts. Qualitative interviews were also made with five people with significant meaning, who hold different positions in the city planning of Karlstad. In the produced material, it appears that the city planners and politicians in Karlstad are planning for traditional city ideals as a foundation in the planning, with influence from new ideas as for example sustainable planning and economic growth. In some parts of the city a modern and rational planning remains. However, it is apparent from the respondents that this kind of planning is important to avoid, and instead use an older type of planning from the 19th century and early 20th century. The consequences of striving towards this ideal, is that some structures and groups are highlighted as ideal and thus excludes others. The ideal is seen as a romanticized image of the city, which can result in a gap between planning and reality. Also, it creates conflicts and difficulties when some goals in the planning stand against each other, and that some planning concepts can be interpreted in different ways. / Detta arbete redogör för hur stadsplanerare och politiker i Karlstad planerar olika delar av staden och vad för slags målbild/stadsideal de har när de planerar och hur detta uttrycks. Studien är utförd genom en kvalitativ metod där diskursanalys är central för utvalda planeringsdokument och blogginlägg. Kvalitativa intervjuer är också genomförda med fem betydande personer som innehar olika roller i Karlstads stadsplanering. Av det framtagna materialet framkommer det att stadsplanerarna och politikerna i Karlstad planerar efter ett traditionellt stadideal som grund i planeringen, med inslag av nya idéer som till exempel hållbarhet och ekonomisk tillväxt. I vissa delar av staden lever dock den modernistiska och rationella planeringen kvar. Dock framgår det av respondenterna att denna typ av planering är viktig att komma ifrån och därför är det en äldre planering från 1800- talet och tidigt 1900- tal som de vill återgå till. Konsekvenserna av att sträva efter detta ideal är att en del strukturer och målgrupper lyfts fram som ideala och därmed utesluts andra. Idealet ses många gånger som en romantiserad bild av staden, vilket kan resultera i ett glapp mellan planering och verklighet. Dessutom skapas konflikter och svårigheter då en del mål i planeringen står mot varandra, samt att vissa planeringsbegrepp kan tolkas på olika sätt.