All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story Sjön (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of conscience is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of memory in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of the Other in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frågeställning är hur föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten att barnen har ett växelvis boende, konstanthållet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som använts i uppsatsen samlades in åren 2001-2003 och kommer från Statistiska centralbyråns Barn-ULF. Utifrån det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression. I resultatet framgår att det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk grupp. Sannolikheten att barnen bor växelvis är större då föräldrarna är tjänstemän. Det som skiljer detta resultat från tidigare svenska forskningsstudier är att det framkommit genom en multivariat regressionsanalys. Att barn till tjänstemannaföräldrar har större sannolikhet att bo växelvis innebär att de barnen förlorat föräldraresurser i mindre grad, då det växelvisa boendet kan kompensera för den resursförlust som en separation mellan föräldrarna innebär.  För vidare forskning föreslås en inriktning där sambandet mellan jämställdhet inom familjen och sannolikheten för växelvis boende undersöks.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt. Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll. Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet. Men precis som denna handlar diskurserna främst om individens förhållande till och behov av arbete. Varför arbetet är önskvärt ur ett samhällsperspektiv debatteras inte och således ges ingen motivering till denna organisering av samhället. Detta pekar på en bakomliggande icke ifrågasatt diskurs om ett samhälle organiserat kring lönearbetet som den enda möjligheten. Studien bekräftar teorin om att det i dagens samhälle finns en dominerande arbetsideologi. Det faktum att alternativ till det rådande systemet verkar vara svåra att formulera kan finna en förklaring bland annat i teorin om det endimensionella tänkandet och i hur den liberala demokratin uppmuntrar konsensus.

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne, representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell. Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".

<p>Harmoniseringen av bolagsbeskattningen inom EU har länge gått långsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rätt att starta</p><p>och driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande skattemässiga hinder som avskräcker från sådana etableringar. Endast ett fåtal direktiv har utfärdats inom bolagsbeskattningen för att underlätta för företag på den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering är att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rådet måste vara enigt vid utfärdandet av direktiv inom direkt skatt i vilket bolagsbeskattning inkluderas. Eftersom det saknas tillräcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet. Domstolens domar skapar en negativ harmonisering där nationell lagstiftning döms som oförenlig med EG-fördraget men ger samtidigt inget förslag på ny reglering. Det är även ett problem när de olika medlemsstaterna skall tolka domstolens domar och tillämpa dem i de egna rättssystemen. Resultatet blir en osäkerhet inom bolagsbeskattningen som inte främjar EU:s vision om en fungerande inre marknad.</p><p>Ett område där bristen på harmoniserade bestämmelser är ett problem är gränsöverskri-</p><p>dande resultatutjämning. Inom ett företag tillåts oftast resultatutjämning och EG-</p><p>domstolen har slagit fast att en medlemsstats lagstiftning inte får diskriminera ett fast driftställe baserat på var dess säte är etablerat. För företag som valt att organisera sin verksamhet i form av en koncern ser situationen dock annorlunda ut. Resultatutjämning mellan bolag i olika medlemsstater tillåts endast i vissa specifika fall. Kommissionen har dock lagt fram olika förslag på hur problemet med gränsöverskridande resultatutjämning skulle kunna lösas. I dagsläget arbetar kommissionen med ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.</p><p>Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen skulle innebära att företag och koncerner får konsolidera sitt resultat från verksamhet i de olika medlemsstaterna. Nettoresultatet delas sedan ut till de olika bolagen eller de fasta driftställena enligt en fördelningsmekanism och varje bolag betalar skatt till den egna staten på det tilldelade resultatet. Många medlemsstater är kritiska till detta av rädsla för att förlora skatteintäkter medan företagen ser en möjlighet att minska sina fullgörandekostnader. Det har dock redan nu utkristalliserats vissa frågor som skulle kunna innebära problem med den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Två av de viktigaste är enhällighetskravet enligt artikel 94 i EG-fördraget och fördelningsmekanismen. En alternativ lösning till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, om inte enhällighetskravet kan uppfyllas, är att ett mindre antal medlemsstater börjar tillämpa basen. På så sätt skulle övriga medlemsstater få en möjlighet att se hur den fungerar i praktiken. Kommissionens förhoppning är då att fler medlemsstater skall ansluta sig så som har skett med va-</p><p>lutaunionen. Ett annat alternativ är att utfärda direktiv för mindre områden inom bolagsbeskattningen. Ett sådant område skulle kunna vara gränsöverskridande resultatutjämning. Det torde vara lättare att nå enighet i rådet när ett beslut rör en mindre ingripande åtgärd än en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.</p><p>I dagsläget hindrar bristen på harmoniserade regler på området många företag och koncerner att utöva verksamhet på den inre marknaden. Oberoende av vilken metod som väljs är det viktigt att en lösning hittas på problemen med gränsöverskridande resultatutjämning.</p>

<p>Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga. En viktig del är att erbjuda en konkurrensmässig kompensation, vilken förutom lön även kan bestå av belöning och förmåner. Belöningssystem kan bidra till att stärka lojaliteten och användas till att tillfredsställa både företagets och den anställdes behov.</p><p>Syfte Syftet med studien är att utifrån ett företagsledningsperspektiv utreda belöningssystems utformning och dess roll i att behålla och attrahera arbetstagare. Som en del i diskussionen kring belöningssystems roll i att behålla och attrahera arbetstagare, kommer studien även att redogöra för vad företag tror om framtida belöningssystem.</p><p>Metod För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metodansats tillämpats. Intervjuer av semistandardiserad och halvstrukturerad kvalitativ karaktär har genomförts med sex företag inom spridda branscher.</p><p>Slutsats Vi har i denna studie kommit fram till att bonus är den vanligaste typen av monetär belöning. Vidare finns det en medvetenhet om att uppskattning är viktigt. Det har framkommit att belöningssystem har en viss roll i att attrahera och behålla arbetstagare, men att det främst är andra faktorer som inverkar. Den största skillnaden som företag märkt av med den nya generationen är att de inte är lika lojala men att de har ett större engagemang. Flera av företagen tror att det framöver kan komma att bli vanligare med flexibla förmåner.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel Dags att hålla för näsan? – en studie om doft som marknadsmedium</p><p>Time to keep your nose shut? – a study about aroma as marketing medium.</p><p>Seminariedatum veckodag den xx/1 2008</p><p>Författare Madelene Nordström</p><p>Handledare Magnus Rodell</p><p>Problem: Genom att problematisera begreppet ”medium” vill jag undersöka om doft är ett sådant. Jag studerar även på vilket sätt doft som ett medium kan påverka människans konsumtion?</p><p>Syfte: Jag vill påvisa att stimuli där jag har ”doft” som exempel, används som ett medium för att locka till konsumtion. Därför vill jag på en kritisk basis ge förståelse och insikt i hur doft används som marknadsföringsmedel i Sverige då det inte är ett självklart marknadsföringsmedel. Jag vill även utröna hur marknadsförare kan använda sig av doft för att stimulera kunden till köp.</p><p>Metod: Det teoretiska och metodologiska avsnittet bygger på tidigare forskning och verksamheter. Dels litteraturstudier som har ett naturvetenskapligt synsätt tillika ett humanistiskt synsätt för att få en stor omfångsapparat att arbeta med.</p><p>Jag har även intervjuat via telefon och mejl samt gjort en egen undersökning i Norrköpings Centrum för att se om butiker använder sig av doft för att locka till konsumtion.</p><p>Resultat: Vår hjärna är mottaglig för att ta emot doft på ett undermedvetet plan innan vi är medvetna om att vi har ”manipulerats”. Detta kan leda till att vi stannar kvar längre i en butik och i slutändan gör ett inköp som inte var planerat från början. Vårt luktsinne har en ”minnesbank” som gör att genom använda sig av doft i marknadsföring får våra sinnen att samarbeta och kalla fram minnen eller ge oss en upplevelsebaserad stund i butiken. Detta är något som går att utnyttja för att locka till konsumtion.</p><p>I Sverige förekommer doft i marknadsföring än så länge inte på ett utbrett plan. Men doftkonsulten Christina Gotzel spår att det kommer att en större marknad i framtiden. Därmed kommer företagen att vilja patentsätta sina unika dofter vilket idag är svårt att genomföra.</p>

<p>Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne,</p><p>representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell.</p><p>Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.</p>

<p>Bakgrund: På senare år har man inom forskningen gått från att se projekt som ett verktyg till att se det som temporära organisationer. Genom detta nya synsätt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsättningar utefter vilka en projektledare har att arbeta från. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall våga följa sin ledare är existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. Då den temporära organisationen ger projektledaren bestämda förutsättningar i dennes arbete borde även detta påverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig själv inom projektgruppen utifrån dennes roll och de förutsättningar som den temporära organisationen innebär. Genomförande: Intervjuer med åtta projektledare. </p><p>Resultat: Studien har visat att det kan finnas ett "inbyggt förtroende" för projektledaren initialt hos projektmedlemmarna. För att skapa en mer bestående form av förtroende visar studien att en av de viktigaste faktorerna är ett flexibelt ledarskap. En fungerande kommunikation mellan projektledaren och projektmedlemmarna har visat sig vara en förutsättning för att projektledaren skall kunna skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Denna faktor kan även kompensera om projektledaren misslyckas i att skapa integritet för projektgruppen gentemot dennes externa aktörer.</p>