I denna uppsats har vi fördjupat oss i begreppet otillbörlig förmån gällande mutbrott. Uppsatsen riktar sig till både juridiskt kunniga och oskolade personer, eftersom vi har kommit till slutsatsen att en otillbörlig förmån juridiskt sett skiljer sig från hur begreppet används i folkmun. Med den här uppsatsen vill vi ge, såväl personer med som utan juridiska kunskaper, både en djupare förståelse för begreppet otillbörlig förmån men även konkret vägledning gällande hur en person bör handla i vissa situationer. För att kunna fastställa vad som utgör en otillbörlig förmån har vi analyserat och förklarat vilka omständigheter som domstolarna beaktar vid en bedömning. Vår utgångspunkt var att med hjälp av rättsfall, doktrin och juridiskt erkända riktlinjer försöka finna gränsdragningen mellan en tillbörlig- och en otillbörlig förmån. Vi har även förklarat hur mutlagstiftningen har förändrats från dess tillkomst på medeltiden fram till dagens (2012 års) lagstiftning. Vi har även tagit upp den förändring av mutlagstiftningen som skedde 2012, varför denna förändring har skett och vad den innebär. Genom detta arbete har vi nått en slutsats i frågan om att dagens mutbrottslagstiftning är för generellt utformad och därmed gör den svårtolkad. Efter att vi konstaterat vår slutsats har vi även gett konstruktiv kritik och i tillämpliga delar föreslagit förändringar som i vår mening borde leda till en mer lättolkad lagsstiftning och därmed öka rättssäkerheten. Framför allt så hoppas vi att detta arbete ska hjälpa läsaren att få en bättre förståelse av vad ett mutbrott är. Genom att bidra med en djupare förståelse av de omständigheter som ska beaktas vid bedömningen hoppas vi kunna hjälpa till med att undvika ogenomtänkta förmåner som i slutändan kan leda till ett mutbrott.

<p>Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner.</p><p>För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.</p><p>Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten.</p>

Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner. För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader. Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten.

Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen. Denpedagogiska måltiden är ett redskap för pedagogerna som innebär att de kan genomföra enpedagogisk verksamhet i förskolan under hela dagen.

No description available.

Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga. En viktig del är att erbjuda en konkurrensmässig kompensation, vilken förutom lön även kan bestå av belöning och förmåner. Belöningssystem kan bidra till att stärka lojaliteten och användas till att tillfredsställa både företagets och den anställdes behov. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett företagsledningsperspektiv utreda belöningssystems utformning och dess roll i att behålla och attrahera arbetstagare. Som en del i diskussionen kring belöningssystems roll i att behålla och attrahera arbetstagare, kommer studien även att redogöra för vad företag tror om framtida belöningssystem. Metod För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metodansats tillämpats. Intervjuer av semistandardiserad och halvstrukturerad kvalitativ karaktär har genomförts med sex företag inom spridda branscher. Slutsats Vi har i denna studie kommit fram till att bonus är den vanligaste typen av monetär belöning. Vidare finns det en medvetenhet om att uppskattning är viktigt. Det har framkommit att belöningssystem har en viss roll i att attrahera och behålla arbetstagare, men att det främst är andra faktorer som inverkar. Den största skillnaden som företag märkt av med den nya generationen är att de inte är lika lojala men att de har ett större engagemang. Flera av företagen tror att det framöver kan komma att bli vanligare med flexibla förmåner.

<p>Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga. En viktig del är att erbjuda en konkurrensmässig kompensation, vilken förutom lön även kan bestå av belöning och förmåner. Belöningssystem kan bidra till att stärka lojaliteten och användas till att tillfredsställa både företagets och den anställdes behov.</p><p>Syfte Syftet med studien är att utifrån ett företagsledningsperspektiv utreda belöningssystems utformning och dess roll i att behålla och attrahera arbetstagare. Som en del i diskussionen kring belöningssystems roll i att behålla och attrahera arbetstagare, kommer studien även att redogöra för vad företag tror om framtida belöningssystem.</p><p>Metod För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metodansats tillämpats. Intervjuer av semistandardiserad och halvstrukturerad kvalitativ karaktär har genomförts med sex företag inom spridda branscher.</p><p>Slutsats Vi har i denna studie kommit fram till att bonus är den vanligaste typen av monetär belöning. Vidare finns det en medvetenhet om att uppskattning är viktigt. Det har framkommit att belöningssystem har en viss roll i att attrahera och behålla arbetstagare, men att det främst är andra faktorer som inverkar. Den största skillnaden som företag märkt av med den nya generationen är att de inte är lika lojala men att de har ett större engagemang. Flera av företagen tror att det framöver kan komma att bli vanligare med flexibla förmåner.</p>

No description available.