Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program? Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket. Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion. Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program. Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.

The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.

SAMMANFATTNING Titel Dags att hålla för näsan? – en studie om doft som marknadsmedium Time to keep your nose shut? – a study about aroma as marketing medium. Seminariedatum veckodag den xx/1 2008 Författare Madelene Nordström Handledare Magnus Rodell Problem: Genom att problematisera begreppet ”medium” vill jag undersöka om doft är ett sådant. Jag studerar även på vilket sätt doft som ett medium kan påverka människans konsumtion? Syfte: Jag vill påvisa att stimuli där jag har ”doft” som exempel, används som ett medium för att locka till konsumtion. Därför vill jag på en kritisk basis ge förståelse och insikt i hur doft används som marknadsföringsmedel i Sverige då det inte är ett självklart marknadsföringsmedel. Jag vill även utröna hur marknadsförare kan använda sig av doft för att stimulera kunden till köp. Metod: Det teoretiska och metodologiska avsnittet bygger på tidigare forskning och verksamheter. Dels litteraturstudier som har ett naturvetenskapligt synsätt tillika ett humanistiskt synsätt för att få en stor omfångsapparat att arbeta med. Jag har även intervjuat via telefon och mejl samt gjort en egen undersökning i Norrköpings Centrum för att se om butiker använder sig av doft för att locka till konsumtion. Resultat: Vår hjärna är mottaglig för att ta emot doft på ett undermedvetet plan innan vi är medvetna om att vi har ”manipulerats”. Detta kan leda till att vi stannar kvar längre i en butik och i slutändan gör ett inköp som inte var planerat från början. Vårt luktsinne har en ”minnesbank” som gör att genom använda sig av doft i marknadsföring får våra sinnen att samarbeta och kalla fram minnen eller ge oss en upplevelsebaserad stund i butiken. Detta är något som går att utnyttja för att locka till konsumtion. I Sverige förekommer doft i marknadsföring än så länge inte på ett utbrett plan. Men doftkonsulten Christina Gotzel spår att det kommer att en större marknad i framtiden. Därmed kommer företagen att vilja patentsätta sina unika dofter vilket idag är svårt att genomföra.

This essay uses the concept of performativity to illustrate how identity change and the possibility to shape one’s identity, agency, are treated in Michael Ondaatje’s The English Patient. Originally a theory introduced by queer theorist Judith Butler, performativity explains how a sense of identity stems not from innate qualities but from behaviour, or stylized acts, that is regulated by the norms of society. These acts are not the effect but the cause of a sense of identity. Butler argues that since identity is shaped through interplay between the individual and society, it can be actively re-shaped, and that there thus is a possibility for the individual to achieve agency. As other theorists have pointed out, there are great difficulties and dangers in trying to subvert one’s identity in undesired directions. Some writers even question the suggestion that active identity change is at all possible. These theoretical ideas are fruitfully illuminating when reading The English Patient, where identities are shaped and re-shaped through performative patterns. By looking at the main characters of the novel, it becomes clear that while identity change is possible, most characters are not in control of these changes. Only characters that try to re-shape uncontroversial aspects of identity manage to achieve agency. This paper shows that not only does the text point to the dangers of trying to subvert controversial aspects of one’s identity. It also points to the difficulties of disentangling oneself from the societal mechanisms that one tries to oppose, and hence to the multilayered difficulties of achieving agency. While identities in The English Patient are not fixed but change, identity change only rarely entails agency.

Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på – i relation till andra diskurser. Analysen är tematiskt upplagd efter tre teman – orientalism, andrafiering och den protestantiska blicken, vilka i sin tur är förankrade i uppsatsens teoridel. Edward W. Saids inflytelserika verk Orientalism har en central betydelse för uppsatsen. Resultatet visar på att det skett en förändring över tid i läroböckerna. Hinduer framställs i samtliga läroböcker som den ”andre”, och hinduism som underordnad kristendom. Men det är dock inte i framställningen av hinduer och hinduism som den stora förändringen ligger, utan i hur författarna uttrycker sig språkligt.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen. Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier. Vidare framkommer isärhållandets diskurs vilken återfinns i den nya skollagen och ligger närmast den nutida utbildningsforskningen; i denna diskurs framträder staten som garant för elevens väl. I den sista diskursen, traditionens diskurs, som utmejslas ur MacIntyre och Barnkonventionen ses istället föräldrarna som barnets garant. Utifrån arbetet framkommer en förhållandevis stor likhet mellan den nya skollagen och Barnkonventionen även om en nyansskillnad kan urskiljas. Denna nyansskillnad visar sig genom att isärhållandets diskurs och traditionens diskurs, vilka står i polemik, återfinns i betydande grad enbart i en text var.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande. En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder. Graden av centralisering i förhandlingssystemet påverkar enligt teorin lönenivån, och i en empirisk undersökning finner vi stöd för påståendet att högre grad av centralisering verkar dämpande på lönerna. Vid branschvisa förhandlingar har löneökningarna varit stora, till arbetstagarnas favör.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga. En viktig del är att erbjuda en konkurrensmässig kompensation, vilken förutom lön även kan bestå av belöning och förmåner. Belöningssystem kan bidra till att stärka lojaliteten och användas till att tillfredsställa både företagets och den anställdes behov. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett företagsledningsperspektiv utreda belöningssystems utformning och dess roll i att behålla och attrahera arbetstagare. Som en del i diskussionen kring belöningssystems roll i att behålla och attrahera arbetstagare, kommer studien även att redogöra för vad företag tror om framtida belöningssystem. Metod För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metodansats tillämpats. Intervjuer av semistandardiserad och halvstrukturerad kvalitativ karaktär har genomförts med sex företag inom spridda branscher. Slutsats Vi har i denna studie kommit fram till att bonus är den vanligaste typen av monetär belöning. Vidare finns det en medvetenhet om att uppskattning är viktigt. Det har framkommit att belöningssystem har en viss roll i att attrahera och behålla arbetstagare, men att det främst är andra faktorer som inverkar. Den största skillnaden som företag märkt av med den nya generationen är att de inte är lika lojala men att de har ett större engagemang. Flera av företagen tror att det framöver kan komma att bli vanligare med flexibla förmåner.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå den så kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrån de förhållningssätt och synsätt som finns i samhället utifrån olika perspektiv på en skola för alla. Skolans styrdokument strävar mot en integrerad skola där alla elever skall kunna gå tillsammans, samtidigt som varje elev skall få utvecklas och lära efter sin egen förmåga. Detta kräver stora kunskaper hos lärarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar på brister i kompetensen hos lärare och även i lärarutbildningen. Denna konflikt visar sig även då alla skolor i den kommun som studien gjorts bedriver en segregerande verksamhet av elever i behov av särskilt stöd. Jag har genom kvalitativa intervjuer med speciallärare som undervisar i den lilla gruppen, rektorer och ordförande i barn- och ungdomsnämnden fått tolkningar av detta begrepp och deras synsätt då det gäller inkludering och segregering. Resultatet visar tydligt de svårigheter som ligger i tolkningen av dessa begrepp och dess olika konsekvenser i praktiken. Studien visar att lärare och rektorer ser detta problem utifrån ett individperspektiv och talar om eleverna och deras behov. Kommunpolitikern visar ett mera generellt och resurstänkande perspektiv. I denna studie finns tydliga tecken på denna klyfta som gör det svårt att förstå och genomföra visionen om en skola för alla.