Background: All brands need to keep moving and to keep building their stories by bringing new and exciting products or experiences. During the last twenty years, companies have been more and more convinced that their brands are among their most valuable resources and today we see an increasing trend of brand extension attempts, however with a significant number of failures, as well.The strategies of how a brand extension should be done, have been published in several books during the last decades. Despite of this, some companies still do not see the link between brand extension and business development. There seem to be a certain lack of knowledge and understanding of the underlying factors that affect a brand extension. In this study, we would therefore like to examine and identify these different factors in order to create a greater understanding of branding strategies.Purpose: The purpose of this study is to research, describe and analyse the nature of horizontal brand extensions in order to create a theory regarding the essential key factors to take into consideration before considering an extension. Based on the theory, the hypothesis will be tested empirically in order to strengthen- or reject it.Methodology: This study is made with a deductive approach, where the theoretical framework, based on previous presented theories, has led to the conformation of our hypothesis, which has later on been applied to the findings from the empirical researches in order to confirm or discard our hypothesis.The empirical basis consists of qualitative interviews with respondents from two companies with experience from horizontal brand extension: Craft of Scandinavia and Peak Performance.Conclusion: Our conclusion from this research is that for a horizontal extension to be successful it must:‐ Be a part of a brand with a clear brand image and plan, for the brand ­‐ Fit the brand ‐ Live up to the original brand promise - Fit with the old associations and generate new, positive associations to the brand ­‐ Have high perceived quality and trust in the mind of the customer- Be a part of a risk evaluation in order to limit the risks and obtain a more realistic view of the extension. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke. / There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.

The Thesis shows theoretical approaches of brand management and compares it with best practices used in international and czech companies. There is a picture of brand management impact of brand management into consumption behaviour of university students in Czech republic documented by own desk research.

Uppmärksamhet på miljön och att uppnå ett mer hållbart sätt att leva har ökat bland allmänheten och företag under flera år. Denna artikel har som ändamål att undersöka hur ett företag kan förmedla sina värderingar om hållbarhet inte bara genom ord och texter utan också genom grafisk design och visuell kommunikation. Artikeln djupdyker i grafiska profiler och identiteter och undersöker hur man med hjälp av dem kan visuellt uttrycka ett företags fokus på och värderingar kring hållbara tillverkning, förpackning samt hållbarhet för företaget och dess anställda. Artikeln bidrar med forskning som kan hjälpa designers att kommunicera specifika värderingar, i denna kontext hållbarhet, genom grafik samt visuella element, och dessutom hur man potentiellt kan förhålla sig till ämnen som “greenwashing”. Resultaten baseras på relevant litteratur i området, information samlad ifrån metoder som fokusgruppdiskussion och internetenkät, samt en visuell gestaltning i form av en grafisk profil för ett mock-up företag. / Awareness of the environment and achieving a more sustainable way of life has increased among the general public and companies for several years. The purpose of this article is to investigate how a company might convey its values ​​of sustainability not only through words and texts but also through graphic design and visual communication. The article delves into graphic profiles and brand identities and examines how they can be used to visually express a company's focus on, and values ​​around sustainable manufacturing, packaging, and sustainability for the company and its employees. The article contributes research that could help designers, in the context of sustainability, deliver specific messages and values through graphics and visual elements, as well as how one can potentially approach topics such as "greenwashing". The results are based on relevant literature in the area, information gathered from methods such as focus groups and surveys, as well as a practical design in the form of a graphic profile for a mock-up company.