En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egendator är idag något som politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumentenför detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska,ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är detalltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn oftaanvänds till något helt annat än till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtubeeller olika former av datorspel. På senare tid har framförallt facebook målats upp som ett stortdistraktionsmoment i TV och tidningar. I denna uppsats undersöks elevernas attityder ochtankar kring datorn som distraktionsmoment i skolan. Upplever eleverna datorn med dessmultimediala innehåll och internet, som en distraktion i undervisningen, i så fall hur? Vidareundersöks även hur eleverna tycker att undervisningen bör utformas på ett sätt så attdistraktion undviks. Denna uppsats utgår från elevernas egna tankar och upplevelser kringdessa frågeställningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts med en grupp av elever sompåvisar att datorn kan vara ett distraktionsmoment för eleverna men att de överlag anser attdetta inte är något större problem för deras lärande eller betyg. Eleverna kan dock inte konkretsvara på om datorn har förbättrat deras faktiska resultat. Forskning inom området påvisar enkluven bild där det skiljer sig mellan olika forskare och skolor eftersom man inte kan påvisamed säkerhet att datorn är positiv för elevernas resultat. Vissa forskare menar att eleverna kanhantera det nya multimediala bruset medans andra menar att detta är en omöjlighet. Mångaelever i undersökningen tycker att datorn är ett effektivt och bra verktyg som de inte vill varautan. Eleverna menar vidare att datorn bör användas på ett interaktivt, kreativt och skapandesätt i undervisningen. Samliga elever i undersökningen är dock överens om att datorn är ettpositivt inslag i undervisningen.

This study investigates a possible link between a students’ willingness to engage in out of class communication (OCC) with an instructor and the level of mediated immediacy that the instructor presents through his/her online presence. The hypotheses were that students viewing a Facebook page would be more willing to engage in OCC than those viewing an institutional web page with low levels of mediated immediacy and that students viewing a Facebook page would also be more willing to engage in OCC with their instructor for relationship focused reasons than those who viewed an institutional web page. While both hypotheses were found to be false, this study uncovered a correlation which suggests that the institutional web page creates a higher willingness to engage in OCC for task-focused reasons than a Facebook page and invites further research into the topic.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

News agencies' ratings often hinge on the relationships their anchors build with viewers. Strong feelings of parasocial interaction, or these on-sided "relationships" audiences feel with on-screen media figures, have been found to be a strong predictor of media use. Local news stations have long been challenged with ways to encourage these feelings of parasocial interaction. With local news ratings consistently falling, news agencies must consider new ways to gain untapped markets and have begun reaching out to young adults. One way news agencies are attempting to do so is by utilizing social media websites like Facebook. The current study aims to explore the effects of Facebook on college-aged participants (N = 143) viewing a local newscast. Specifically, this study examines whether a brief exposure to a news anchor's Facebook profile can increase feelings of parasocial interaction with the anchor. Results indicate that while brief exposure to an anchor's Facebook page does not influence feelings of parasocial interaction, strong feelings of interpersonal attraction play a significant role in developing parasocial relationships. Future research and implications are also discussed. / Master of Arts

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka slags miljöfrågor som Sveriges största demokratiskt uppbyggda miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, presenterar i inlägg av slacktivistisk karaktär på sin Facebooksida. Vidare syftar denna studie till att få en förståelse för hur Naturskyddsföreningen, i inlägg av slacktivistisk karaktär, uppmuntrar till och initierar slacktivism vid presentationen av vissa slags miljöfrågor. Studiens syfte har legat till grund för följande frågeställningar: 1) Vilka slags miljöfrågor presenteras i inlägg av slacktivistisk karaktär på Naturskyddsföreningens Facebooksida? och 2) Hur presenteras vissa slags miljöfrågor i inlägg av slacktivistisk karaktär? Den första frågeställningen besvaras med en kvantitativ innehållsanalys för att kartlägga förekomsten av olika typer av miljöfrågor i inlägg av slacktivistisk karaktär. Den andra frågeställningen besvaras med en kritisk diskursanalys som, genom att se till ordval och grammatik, synliggör inläggens underliggande premisser. Baserat på studiens huvudsakliga resultat kan vi konstatera att miljöfrågorna ‘Mat & livsmedel’ och ‘Skog- & naturvård’ förekommer mest frekvent i inlägg av slacktivistisk karaktär. Resultaten påvisade även att dessa inlägg hade en högre grad av spridning än inlägg av icke-slacktivistisk karaktär. I bakgrund mot studiens första teori, dagordningsteorins första nivå, kan vi dra slutsatsen att Naturskyddsföreningen erhåller potential att inom mindre nätverk kunna påverka dagordningen angående vilka miljöfrågor som anses vara viktiga inom dessa nätverk. Vidare visade resultaten att Naturskyddsföreningen, genom ordval och formuleringar, inkluderar andra diskurser inom slacktivistdiskursen och således spelar på rådande samhälleliga värderingar (att god hälsa är viktigt), normer (att engagera sig i och bry sig om miljöfrågor) och strukturer (etablerade lagar och regler) för att individualisera miljöfrågor såväl som lösningar i form av slacktivistiska uppmaningar. I bakgrund mot studiens andra teori, dagordningsteorins andra nivå (framing), är det möjligt att dra slutsatsen att Naturskyddsföreningen använder sig av en slags framing genom att inkludera andra diskurser. I likhet med frames kan dessa påverka vår uppfattning av miljöfrågan och främja den presenterade lösningen - en slacktivistisk uppmaning. / The purpose of this study is to map out what kind of environmental issues that the environmental organization, Naturskyddsföreningen, present through slacktivist posts on their Facebook page. Furthermore, the study aims to gain an understanding of how Naturskyddsföreningen, in their slacktivist posts, initiate and encourage slacktivism. Our two research questions are: 1) What kind of environmental issues are presented in slacktivist posts on Naturskyddsförening’s Facebook page? 2) How are some environmental issues presented in slacktivist posts? The first research method used in this study was a quantitative content analysis with the objective to map out what kind of environmental issues that were presented in slacktivist posts. The material for this method consisted of 169 Facebook posts published by Naturskyddsföreningen. A critical discourse analysis was used on 5 slacktivist posts to get somewhat of a clue about how Naturskyddsföreningen present some environmental issues in a slacktivist way. One of the main results shows that the kind of environmental issues that are most frequently presented through slacktivist posts concerns ‘Food & groceries’ and ‘Forest & nature conservation’. The results also show that slacktivist posts was spread by shares and likes to a higher degree than non-slacktivist posts. In light of the study’s first theory, the first level of agenda setting, we can conclude that Naturskyddsföreningen holds the potential to influence the agenda within smaller Facebook networks. By certain choices of words and formulations Naturskyddsföreningen include other discourses that are built upon current societal values, norms and structures within the slacktivist discourse. These discourses, much like the second level of agenda setting, help frame and individualize the issues and promote the presented solution - slacktivism.

Social media, example Facebook, has made it possible for people to easily be a part of news sharing and to produce news. As a result of this, there are opportunities for each and everyone to influence and to be more involved in news dissemination but at the same time there are risks involved. It has been shown to be common for misinformation to spread through social media where it rapidly reaches a large group of people, which can result in a false image of reality. In this study theories about Uses and Gratifications and source credibility have been brought together for an analysis. The purpose was to investigate what our respondents thought about the benefits of an active audience when it comes to sharing news, but also to investigate the negative sides of news sharing and the risks that follow. The study presents various needs that are satisfied with news sharing on Facebook. With a focus on Facebook the study also presents opinions, behaviors and attitudes about source credibility and news sharing amongst young adults. Young adults have shown to be very active on social media where they also consume a lot of their news intake – which is why we selected this group of people in our study. To find out what young adults think about our subject previously mentioned, we formed focus groups of participants in the ages of 18-29 where they discussed questions about the subject. This study’s most significant finding is that news sharing on Facebook is mostly about satisfying a need of attention – a need to show other people that one has knowledge about recent news and a need to be confirmed by others, in example via comments. Another discovery is that the participants in this study mean that the only way to value sources on social media is to compare different sources with one another. But it was shown that other factors are also important when they value sources on social media. / Sociala medier, exempelvis Facebook har gjort det möjligt för allmänheten att på ett enkelt sätt vara med och bidra till nyhetsskapandet och nyhetsspridning. I och med detta finns det möjligheter för alla att påverka och vara delaktiga i nyhetsspridningen, men samtidigt medföljer även risker. Det har visat sig vara vanligt att falsk information sprids via sociala medier där den snabbt når ut till många människor, vilket kan ge en missvisande bild av verkligheten. I denna studie förs teorier om Uses and Gratifications samman med området källkritik, för att dels undersöka hur våra respondenter resonerar kring fördelar med att alla aktivt kan vara delaktiga i nyhetsspridningen och dels undersöka hur de resonerar kring de negativa sidorna, vilket området källkritik tar upp genom olika risker. Studien redogör för olika behov som uppfylls vid nyhetsspridning på Facebook samt vilka åsikter, beteenden och attityder unga vuxna har kring källkritik och nyhetsspridning på sociala medier, med fokus på Facebook. Varför just unga vuxna undersökts är eftersom den gruppen generellt är mycket aktiva på sociala medier och att de till stor del får reda på nyheter via exempelvis Facebook. För att få reda på hur unga vuxna resonerar kring ovanstående genomfördes fokusgrupper där deltagare mellan 18-29 år fick möjlighet att diskutera frågor kring ämnet. Utmärkande av resultatet i studien är att nyhetsspridning på Facebook till stor del handlar om att uppfylla ett behov av uppmärksamhet. Behov av att andra ska se att man har koll och behov av att få bekräftelse genom exempelvis kommentarer. En annan upptäckt är att deltagarna i studien menar att sättet de värderar källor på sociala medier är att jämföra informationen från olika källor, men däremot spelar flera andra faktorer roll även om deltagarna är mindre medvetna om dessa faktorer då de värderar trovärdigheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilken grad studenter som använder Facebook och som studerar vid Uppsala universitet uppfattar att vissa grupprocesser (kommunikation, samarbete och koordination) stöds av Facebook och hur det i sin tur påverkar gruppen och det arbete den utför. Undersökningen är baserad på en enkät som besvarats av studenter på Uppsala universitet som använder Facebook och kvantitativa data som samlades in har legat som grund för undersökningen. Resultatet av undersökningen är en utvärdering av hur de deltagande studenterna uppfattar att Facebook stödjer de olika grupprocesserna. Undersökningen visar att studenterna tycker att Facebook är ett bra hjälpmedel i grupparbeten och att kommunikationen stödjs till stor del. Men koordinationen och samarbetet stödjs inte till så stor del av Facebook, men studenterna uppfattar ändå det som ett bra hjälpmedel. / The purpose with this essay is to examine the degree to which students, who are using Facebook, at Uppsala University perceive that some group processes (communication, collaboration and coordination) is supported by Facebook and how this in return affects the group and the work performance. The study is based on a survey answered by students who are using Facebook at Uppsala universities and the quantitative data that was collected has been the basis for the study. The result of the study is an evaluation of how these students perceive that Facebook supports the various group processes. The study shows that the students think that Facebook is a good tool in group work and communication is supported to a great extent. But coordination and cooperation are not supported in large part by Facebook, but students still perceive it as a good tool.