The aim of this study is to investigate to what extent Swedish museums perceives TikTok as a useful social media application to reach Generation Z (Gen Z), the essay additionally examines how young people are influenced by social media in relation to museums. To examine this, two different surveys were conducted, one dedicated to museums in Sweden, the other to Gen Z. The results of the study show that very few of Swedish museums in the studies selection group use TikTok, especially in comparison to the selection group consisting of Gen Z where more than half informants use the application. TikTok is a relatively new social media, and many museums are already using as many applications as they have the time and resources for at the moment. The study shows that one of the popular uses of social media in general for museums is marketing. Marketing on TikTok does not fall into the traditional frameworks of marketing strategies, something museums have to be aware of if they want to use the application effectively. The results of the study also shows that TikTok is one of the better applications if you want to reach new audiences in Gen Z, this is largely due to the applications ”For you page” and its unique algorithm. However, the ”For you page" does not make it easier for museums to communicate with their existing audiences. This is because the ”For you page" does not always ensure that you get recommended videos from the users you follow, even if it’s more likely for that to happen. The study shows as well that the majority of Gen Z informants would be motivated to visit museums if they were inspired enough by its content on TikTok or other social media. The survey responses indicate that most informants believe that they are influenced by what they see on TikTok/Social Media, there is thus a high possibility that the types of videos museums choose to publish on TikTok will influence how Gen Z perceives them. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Sammanfattning  Titel: Vilket ledarskap önskar Generation Z hos sin framtida arbetsgivare? En studie bland fastighetsmäklarstudenterNivå: Examensarbete på kandidatnivå i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hampus Hjärtstam & Robin Karlsson  Handledare: Katarina ArbinDatum: 24 Maj 2023Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om hur generation Z:s fastighetsmäklarstudenter förhåller sig till ledarskap och vilket ledarskap generation Z:s fastighetsmäklarstudenter önskar för att stanna kvar på sin framtida arbetsplats.Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Studien består av tio semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklarstudenter på högskolan i Gävle.Resultat och slutsats: Resultatet visar att transformativt och till viss del transaktionellt ledarskap är efterfrågat av generation Z:s fastighetsmäklarstudenter. I början av sin karriär ett ledarskap med hög tillgänglighet, individanpassat och att ledaren har god personlig relation till sina följare och inte enbart professionell relation, vilket faller under det transformativa ledarskapet. Studien visar att det personliga och tillgängliga ledarskapet kan senare i karriären övergå till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap för att få individen att utvecklas ytterligare efter att de blivit mer självgående. Detta faller inom det transaktionella ledarskapet där tydliga instruktioner, direktiv, förväntningar och belöningar blir mer viktiga för fortsatt utveckling. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om vilket ledarskap fastighetsmäklarstudenter inom generation Z efterfrågar för att stanna kvar på sin arbetsplats. Förslag till vidare forskning: En studie som studerar skillnader mellan könen och ledarskapspreferenser, eller hur ledarskapspreferenser skiljer sig åt beroende på om du är född tidigt i generation Z 1995-1997 eller senare 2003-2010Nyckelord: Generation Z, ledarskap, ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, Generation Z och ledarskap / AbstractTitle: What leadership does generation Z wish for in their future workplace? A study among  real estate studentsLevel: Bachelor thesis in business and economicsAuthors: Hampus Hjärtstam & Robin KarlssonSupervisor: Katarina ArbinDate: May 24 2023Aim: The aim of this study is to explore and contribute to the understanding of how generation Z:s real estate students relates to leadership and what leadership they wish for to stay at the workplace.Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of ten semi- structured interviews with real estate students at Gävle University.Results and conclusions: The results show that both transformational and to some extent transactional leadership is what generation Z:s real estate students are looking for at the workplace. In the beginning of their career are leaders that are available, individual coaching and a good personal connection are key factors which falls under the transformative leadership. The study shows that the personal and available approach can transition into a more task-oriented approach later in their career in order of the followers' development and make them more independent. This approach falls under the transactional leadership where clear instructions, directives, expectations and rewards are more important for continued development.Contributions of the thesis: This study contributes to the knowledge about what leadership generation Z:s real estate students are looking for to stay at the workplace.Suggestions for future research: A study that shows if there are any gender differences among generation Z leadership preferences. A study that shows if there are any differences between generation Z:s born between 1995-1997 and 2003-2010 leadership preferences. Key words: Generation Z, leadership, leadership styles, transactional leadership, transformative leadership, generation Z and leadership

Tidigare forskning har belyst att positiva attityder kan leda till lojalitet hos kunder. Däremot finns ingen enighet i vad för slags faktorer som påverkar attityd till e-handel. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar unga konsumenters attityd till e-handel, samt undersöka om det finns någon skillnad i attityd mellan generationstillhörighet hos unga konsumenter. Genom att ta fram fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet, eWOM och Förtroende ville författarna se hur unga konsumenter förhåller sig till dessa faktorer samt se om de påverkar attityd till ehandel. En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka dessa faktorers påverkan, samt huruvida generationstillhörighet har en påverkan hos unga konsumenters attityd till e-handel. Resultatet visar att tre av fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet samt Förtroende påverkar attityd till e-handel hos unga konsumenter men att eWOM inte har direkt påverkan. Generationstillhörighet visade sig inte ha effekt på attityd till e-handel.

Background: Today, 98% of all Swedish upper secondary school students have Internet access and the majority possess accounts on social media; allowing them to generate content and engage with brands in a new way. Amongst this, we find influencer marketing; a new form of endorsement strategy utilized by companies in the social media setting to promote products and brands.   Problem: Companies rely to a greater extent on influencers, becoming one of their main marketing communication strategies. However, the scarcity of research within influencer marketing regarding credibility may cause marketers to fall into a trap of basing their marketing communication on guesswork; potentially affecting the efficiency of their advertising message.   Purpose: This paper sought to create an understanding of how Generation Z assigns credibility to an influencer and their sponsored posts on Instagram, in the multilayered and complex social media environment, where the question of how may cover both the perceived positive and negative influences on credibility.   Method: A qualitative approach with semi-structured focus groups with 29 participants from Generation Z were conducted. The data collected from the focus groups were later analyzed using the general analytical procedure and further compared with existing literature within the field.   Results: This research indicated that expertise, trustworthiness, similarity, engagement, previous endorsements, influencer and product match, advertisement and feed match and follower count can positively influence the assigning of credibility. Furthermore, the following factors were indicated to negatively influence the assigning of credibility: entertainment value, social ties, mismatch between the influencer and the product, multiple endorsements and advertising and feed match.

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.

Date: June 1st, 2011 Program: MIMA – International Marketing Course name: Master Thesis (EFO705) Title: Differences of Consumers’ Perception and Attitude towardsMarketing Communication through media: comparison generation X, Y, and ZinThailand Problem: How each generation perceive and react to marketingcommunication differently: comparison Generation X, Y, and Z. Research question: What are the particular differences ofperception and attitude towards marketing communication through media among eachgroup of consumers: comparison Gen X, Y, and Z in Thailand? Purpose: To compare differences of perception and attitude betweengeneration X, Y and Z towards marketing communication through the chosen media(television, print, and internet). Method: A qualitative method was used to achieve the purpose ofthis thesis. The primary data was gathered by using semi-structured interviewwith twelve respondents in three different generations: X, Y and Z. Secondarydata such as online documents and textbooks were also supported to enhance thevalue of the findings. Conclusion: Comparing the perception and attitude toward marketingcommunication by media between generation X, Y and Z are almost the same. Thereason is that the technology is changing over time and has more impact fortheir life. As a result their lifestyle is dominated by internet. Advertisingon TV is still much alive while print ads are almost end for generation Y and Zsince this kind of media is unattractive as well as the new generations are readless.However, print ads are effective for generation X.

Shoppingmiljön för detaljhandeln har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Realisationer samt kampanjer blir att vanligare och mer frekvent förekommande samtidigt som stora delar av konsumenternas olika produktköp numera sker allt mer via internethandeln istället för i fysiska butiker. Den fysiska klädhandeln får det allt tuffare och visar en nedåtgående trend i försäljningssiffror, vilket kan härledas både till den ökade e-handeln samt till det faktum att allt fler kampanjer gör att konsumenterna kan välja att fynda i princip när som helst då nästa kampanj aldrig är långt bort. Samtidigt som e-handeln växer och digitaliseringen av modebranschen blir allt tydligare, så blir det även allt viktigare för företagen att nå ut till de yngre generationerna, Y och Z, som är mer uppkopplade än någon tidigare generation och spenderar mycket tid på sociala medier. Dessa generationers förkärlek för digitala medier påverkar även deras köpbeteenden vilket gör det allt viktigare för företagen att förstå sig på dessa generationer och vad som motiverar deras köpbeteenden.   Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar köpintentionen hos kvinnor i generation Y och Z. Vidare är studien riktad till de kvinnor i dessa generationer som handlar träningskläder online då denna uppsats utgår från träningskläds-företaget Stronger då detta företag är en bra representation av ett yngre digitalt företag vars huvudsakliga målgrupp är kvinnor i åldrarna 18 till 30 år, en grupp som även faller inom ramarna för generation Y och Z.   Studien utformades som en kvantitativ undersökning utförd både i webb-enkätform samt via fysiska enkäter och genererade 128 respondenter tillhörande målgruppen. De faktorer som undersöktes kopplade till köpintentioner var: priskänslighet, fyndshopping, självbild, opinion seeking, påverkan av influencers, user-generated content, elektronisk word-of-mouth, varumärkeslojalitet samt varumärkesinvolvering. Resultatet av studien fann att faktorerna priskänslighet, fyndshopping samt user-generated content fick ett signifikant stöd för sin påverkan på målgruppens köpintentioner av träningskläder i e-handeln. Bakomliggande faktorer för detta resultat diskuteras sedan av författarna med stöd av tidigare forskning och slutligen presenteras förslag för fortsatt forskning samt praktiska rekommendationer för Stronger.

Master of Science / Department of Journalism and Mass Communications / Xiaochen Zhang / This study examined crisis communication on social media applying relationship management theory. There are few credibility checks on social media platforms, and some say publics no longer believe messages through this type of media (Domonoske, 2016; Ho, 2012). However, many people get news from social media platforms and trust the information they read (Turcotte, York, Irving, Scholl, & Pingree, 2015). Crisis theories suggest strong relationships are less affected by crisis situations, and relationships are heavily based on trust (Broom, Casey, & Ritchey, 1997; Coombs, 2000; Coombs & Holladay, 2006; Ledingham, 2003). Through a survey, this study found a statistically significant positive relationship between perceived organization-public relationship, trust and, credibility in crisis communication on social media within the Millennial and Generation Z groups. These generations are the most active on social media, and this study challenged the claim that they do not believe information online (Richards, 2017; Statista, 2016).

The entrepreneurial journey can be filled with challenges. Having a successful mentorship forsupport and guidance can be crucial for the development of a startup and for learningentrepreneurial skills. For many young entrepreneurs, mentorship is an available alternative.At the same time, there are other options that could present a more tempting course of action.This study has investigated what value young entrepreneurs put into traditional mentorshipand what other alternatives are utilized. Through a study on members from student firmsunder the Swedish organization Ung Företagsamhet, this investigation is pursuing to find outthe value of mentorship. Semi-structured interviews have been constructed with 42 studentsfrom 12 different firms to get a deeper understanding for how these young entrepreneurs thinkwhen they integrate with a mentor, how they act and why, and what kind of methods theyprefer to use.Prior studies are telling us that mentorship is a delicate matter, and even under the rightconditions, mentorship is not always successful. The respondents of this investigation belongto a group of people who spend more time on the internet and on social media than anygeneration before them. The result of this research is indicating that traditional mentorship isstill considered to be a very valuable tool, despite many available options.

Flertalet studier synliggör specifika skillnader beträffande arbetsmotivationsfaktorer hos skilda generationer. Organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa flergenerationsfrågor anses prestera bättre än de som bortser från dem. Den generation vilken senast trätt och fortsatt träder in på arbetsmarknaden har hitintills tilldelats såväl kritik som beröm. Den introducerade generationen benämns med bokstaven Z, tillhörande denna är individer födda mellan 1995 – 2009. Dessutom äntrar en större del av generationen arbetsmarknaden under en orolig tid, med syftning på Coronapandemi och det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina. Med hänsyn till ovanstående ämnar denna studie till att synliggöra de primära arbetsmotivationsfaktorerna hos dagens unga, fortsatt undersöka om demografiska variabler samt den oroliga nutiden påverkat dess arbetsmotivationsfaktorer. För att synliggöra detta illustrerades en referensram vilken består av tre välkända och etablerade teorier, Herzbergs tvåfaktorteori, Job Characteristics Model samt den Självbestämmande teorin. Fortsatt inkluderas tidigare relevant forskning vilka tillsammans med Herzbergs tvåfaktorteori samt Job Characteristics Model bildar referensramens 16 motivationsfaktorer. Den självbestämmande teorin bidrar med två olika motivationstyper. Slutligen inkluderas även det aktuella dagslägets potentiella påverkan. Referensramen låg även till grund för den kvantitativa enkätundersökning vilken syftade till att besvara studiens forskningsfrågor. Då studiens målpopulation är dagens unga verkade gymnasieelever som respondenter, dessa placerar sig i den senare mittpunkten av generation Z. Resultatet visar att samtliga motivationsfaktorer tillhörande referensramen betraktas som något viktiga för de undersökta, av dessa har de ytterst primära motivationsfaktorerna identifierats. Fortsatt synliggörs resultatet för de demografiska variablerna samt de aktuella världslägets påverkan på ungas arbetsmotivation. Tar dagens och framtidens ledare dessa resultat i beaktning förväntas generationens särskilda kompetenser attraheras samt bevaras inom berörda organisationer. Slutligen förväntas organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa unika generationsegenskaper prestera bättre än de som bortser från dem.