Studien syftar till att klargöra och undersöka attribut som kan ha relevant betydelse för den unga kundens kvalitetsupplevelse av den personliga servicen i fast fashion-butiker. Denna studie baseras på kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Hypoteser har formats som en metod att testa det teoretiska ramverket. Hypoteserna testas genom en webbenkät, som besvaras av 210 respondenter. Studien visar att det inte finns en korrelation mellan det initiala mötet med personalen och den upplevda servicekvaliten för den unga kunden i fast fashion-butiker. Tjänstvillighet och kunskap har dock båda signifikant korrelation med den upplevda servicekvaliteten för den unga kunden i fast fashion-butiker.

Introduktion: Produktplacering I TV och datorspel har ökat dramatisk under senare åren. Detta till stor del för att datorspelutvecklare idag kan återge pro-dukter med hög detaljrikedom. En hög återgivningsgrad är dock ingen förut-sättning för att lyckas med en produktplacering.  Istället torde det finnas fler faktorer som påverkar spelares attityd emot de produkter som exponeras i spel. Denna studie försöker bidra med kriterier som kan vara viktiga för en spelare vid produktplacering i förstapersonsskjutarspel. Forskningsfråga: Vilka kriterier kan vara betydelsefulla för generation Y och Z rörande produktplacering i FPS-spel? Metod: Denna studie behandlar FPS-spel som ett fall. Den startar kvalitativt inriktad för att sedan övergå mer kvantitativt. De empiriska data som har bli-vit insamlade är först från en fokusgrupp som hjälpt till att skapa de kriterier som sedan undersöks genom en enkät. Resultat: utifrån fokusgruppen tolkade författarna av studien åtta kriterier som antogs vara av betydelse för FPS-spelare. Slutsats: Informationssamlande, dynamisk produktplacering och tematisk överensstämmelse  anses vara av stor betydelse för båda generationerna. / Introduction: Product placements in TV and computer games have increased dramatically in recent years. This is largely due to the fact that it’s possible for computer game developers to show great details in the games through graphic rendering. However, a high graphic rendering is not likely to be the sole factor affecting players’ attitudes toward the products exposed in a game. This study tries to provide some of the other criteria that might be im-portant when using product placement in first-person-shooter-games. Research question: Which criteria can be significant for generation Y and Z concerning product placement in FPS-games? Methods: This study treats the FPS-game genre as a case. The study is di-vided in two parts with the first part starting of qualitatively oriented and the second parts proceeds in a more quantitatively oriented manner. The empiri-cal data that was gathered came from a focus group and the empirical data was later tested by a questionnaire. Results: Eight possible criteria for successful product placement in FPS-games were derived from the focus group. Conclusion: Information gathering, thematic congruence and dynamic prod-uct placement is considered to be of high importance for both generations.

Problemformulering Det visar sig att marknadsföring kan påverka individers attityder både positivt och negativt, men frågan vi ställer oss är, skiljer sig olika generationers attityder kring annonsering via SMS och annonser på sociala medier och påverkar dessa attityder i sin tur intentionen till köp.  Syfte Syftet med studien är att undersöka och utvärdera om det existerar skillnader mellan olika generationers attityder till annonsering via SMS och annonsering på sociala medier som individer får på mobiltelefonen. Syftet är även att undersöka och  utvärdera om generationernas attityder påverkar deras köpintention. Forskningsfrågor I vilken utsträckning skiljer det sig mellan olika generationers attityder till annonsering via SMS och sociala medier?  I vilken grad påverkar attityderna köpintentionen?  Metod Metoden som använts i studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Kvantitativ data har samlats in via en utformat webbenkät där 211 respondenter deltog. För att analysera insamlad data har SPSS använts.  Slutsats Det existerar inga markanta skillnader mellan generationernas attityder, men attityderna till annonser via SMS påverkar köpintentionen med en förklaringsgrad på 65,8% och för sociala medier förklaras påverkan med förklaringsgraden 58,9%. / Problem definition It is shown that marketing can affect the attitudes of individuals both positive and negative, but the question is, does it differ between different generations attitudes towards advertising through SMS ads and social media ads, and does these attitudes affect the purchase intention.  Purpose The purpose of the study is to examine and evaluate if differences exists between different generations attitudes towards advertising they recieve to their mobile phones, through SMS and social media. The purpose is also to examine and evaluate if generations attitudes affect their purchase intention.  Research question To what extent does it differ between the different generations attitudes towards advertising through SMS and social media? In what degree does the attitudes affect purchase intention? Method The method used in this study is a quantitative method with a deductive approach. The quantitative data was collected using an online survey where 211 respondents participated. To analyse the collected data we used SPSS. Conclusion No apparent differences between the generations attitudes was found, but the attitudes towards advertising through SMS affect purchase intention with an coefficient of determination of 65,8% and for social media the coefficient of determination was 58,9%.

No description available.

Adolescents involvement in societal issues has been found to be able to influence companies.  Simultaneously, a growing interest in today’s consumers has been found to include ethical commitments in their consumption, a trend considered to be driven by young consumers. This can put an immense pressure on companies to take on a greater responsibility in societal issues. Young consumers in the year 2020 are considered to belong to Generation Z, a consumer group described as conscious and driven by topics of social development, predicted to possess future purchasing dominance. Whether or not Generation Z views consumption as a matter of involving ethical considerations could be of great importance to consider in order to attract the highly influential consumer group. The consequences for not taking this into consideration could result in not being able to reach out to the consumer group properly. Research has sought to understand ethical consumption in regards to generational and cultural differences. This study aims to expand the existing research area on ethical consumption in relation to Generation Z by implementing a focus on Swedish consumers within Generation Z. The purpose of this study is to attain a deeper understanding of how Generation Z’s consumption is influenced by ethical considerations. This has been done by including a theoretical background on ethical consumption, the buying decision process as well as Generation Z. Given the background and purpose of this study, it is of interest to examine how Generation Z is influenced by ethical considerations in their purchase decision. Through a qualitative research method and cross-sectional design, focus group interviews were conducted together with individuals within Generation Z. The empirical evidence from the study shows that Generation Z are influenced by ethical considerations, but not to the extent that it is conclusive for their purchase decision. The factors for purchasing an ethical product include regarding the ethical symbol as visually appealing, trusting the ethical labelling, having sufficient knowledge regarding the ethical stance, regarding the ethical stance as in line with their morals and values as well as their perceived price sensitivity for the ethical product. / Ungdomars engagemang i samhällsfrågor har visat sig kunna sätta prägel på och influera företag. Samtidigt är ett växande intresse för dagens konsumenter att inkludera etiska åtaganden i sin konsumtion, en trend som betraktas vara driven av unga konsumenter. Detta kan sätta stor press på företag att uppvisa ett större ansvarstagande i viktiga samhällsfrågor. År 2020 betraktas unga konsumenter tillhöra Generation Z, en konsumentgrupp med stor framtida köpdominans som beskrivs som medvetna och drivna kring frågor om samhällets utveckling. För företag som vill attrahera kundgruppen kan det vara av stor betydelse att beakta om huruvida Generation Z ser på konsumtion som en fråga om etiska överväganden. Konsekvensen som tillkommer för företag som inte väljer att beakta detta kan härleda till att de inte lyckas nå ut till konsumentgruppen. Tidigare forskning har försökt få en ökad förståelse för etisk konsumtion utifrån generationella och kulturella skillnader. Denna studie ämnar att vidga det befintliga forskningsområdet rörande etisk konsumtion i relation till Generation Z genom ett fokus på svenska konsumenter inom Generation Z. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur Generation Z påverkas av etiska ställningstaganden vid konsumtion. Detta görs genom en teoretisk fördjupning inom etisk konsumtion, konsumentens köpbeslutsprocess samt Generation Z. Med given problembakgrund och syfte ämnar studien därför att utifrån forskningsfrågan undersöka hur Generation Z påverkas av etiska överväganden i deras köpbeslut. Utifrån en kvalitativ forskningsinriktning och tvärsnittsdesign genomfördes fokusgruppsintervjuer tillsammans med individer inom Generation Z. Empirin påvisar att Generation Z påverkas av etiska överväganden, men inte i den utsträckning att det alltid är avgörande för ett köpbeslut. De avgörande faktorerna för köp av en etisk produkt var om den etiska symbolen var visuellt tilltalande, om de hade förtroende för det etiska budskapet, om de upplevde att de hade tillräckligt med kunskap kring det etiska ställningstagandet, om det etiska ställningstagandet stämde överens med deras moral och värderingar samt deras upplevda priskänslighet för den etiska produkten.

Forskning visar att på grund av sociala mediers tillväxt har företag alltmer börjat synas på sociala medier i syfte att marknadsföra sina produkter genom så kallad influencer marketing. Tidigare forskning visar att sociala mediers utveckling i kombination med de ouppnåeliga idealen som influencers framställer har som konsekvens att många individers självkänsla och kroppsbild påverkas negativt. Därmed är uppsatsens syfte att undersöka hur influencers i generation Y påverkar unga kvinnor i generation Zs konsumtion samt självbild. Ytterligare har studien som intention att medföra kännedom om hur influencers upplevs från konsumentens perspektiv. I studien tillämpas en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av 15 individuella semistrukturerade intervjuer med kvinnor i generation Z. Under kodning uppkom teman som kopplades samman med två teoretiska perspektiv, jämförelse och påverkan. Dessa perspektiv används för att analysera individers beteenden på sociala medier i relation till influencers. Resultatet visar att influencers generar ett stort engagemang bland kvinnor i generation Z. De unga kvinnor i generation Z som presenterades i studien påverkades negativt av influencers på sociala medier på så sätt att individer jämför sig med influencers ideal som anses vara ouppnåeliga. Det är av stor vikt att kunna relatera till influencers man följer för att öka trovärdigheten och övertygelsen. Att relatera till en influencer visade sig även vara en bidragande faktor till att man jämför sig, vilket framkom tydligt i empirin. Samtidigt visades jämförelse vara en övergång till att respondenter påverkas. Köpintentionen grundas i att influencers ses som inspiratörer när det kommer till mode. Genom rabattkoder upplever en del att de måste passa på och får en positiv attityd till spontanköp. Samtidigt känner en del individer köphets och att reklam upplevs opersonligt och blir snarare stressande än inspirerande. Studien bidrar till en ökad förståelse för både forskning och företag om konsekvenser som uppkommer vid användning av influencers samt en intention om hur influencers upplevs utifrån konsumentens perspektiv. Studien har begränsats till att undersöka hur unga kvinnor i generation Z upplever att de påverkas av influencers som exempelvis Bianca Ingrosso. Förslag till vidare forskning är att tillämpa ett företagsperspektiv då denna studien utgår från ett konsumentperspektiv. Ytterligare ett förslag är att undersöka generation Zs konsumentbeteende då det är den största generationen demografiskt. / Research shows that, due to the growth of social media, companies have increasingly begun to appear on social media in order to promote their products through so-called influencer marketing. Previous research shows that the development of social media in combination with the unreachable ideals of influencers has the consequence that many individuals' self-esteem and body image are adversely affected. The purpose of the essay is therefore to investigate how influencers in generation Y affect young women in generation Z's consumption and selfimage. Further, the study intends to bring awareness of how influencers are perceived from the consumer's perspective. The study uses a qualitative research method with the help of 15individual semi-structured interviews with women of generation Z. During coding, themes emerged that were linked to two theoretical perspectives, comparison and influence. These perspectives are used to analyze individuals' behaviors on social media in relation to influencers. The results show that influencers generate a high level of engagement among women of generation Z. The young women of generation Z presented in the study were adversely affected by influencers on social media in that individuals compare with influencers' ideals that are considered unreachable. It is of great importance to be able to relate to influencers you follow to increase their credibility and conviction. Relating to an influencer also proved to be a contributing factor in comparing oneself, which was evident in the empirical study. At the same time, comparison was shown to be a transition to the effect of respondents. The purchase intention is based on influencers being seen as inspirers when it comes to fashion. With discount codes, some people feel that they have to take care and get a positive attitude towards spontaneous purchases. At the same time, some individuals feel that buying and advertising are perceived as impersonal and rather stressful than inspiring. The study contributes to an increased understanding for both research and companies about the consequences that arise when using influencers and an intention about how influencers are experienced from the consumer's perspective. The study has been limited to examining how young women in generation Z feel that they are affected by influencers such as Bianca Ingrosso. Suggestions for further research are to apply a business perspective as this study is based on a consumer perspective. Another proposal is to examine Generation Z's consumer behavior as it is the largest generation demographically.

Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett kommunikationsverktyg för företag gentemot sinaintressenter. Då konsumenter generellt sett är företagens primära inkomstkälla blir det därmed en viktig intressent för företaget. En konsumentgrupp som från och med i år beräknas vara den största konsumentgruppen och utgöra nästan 40% av världens konsumtion är Generation Z. Studiens syfte är att undersöka och förstå Generation Zs syn på två av Sveriges största fastfashion företag, nämligen H&M och Gina Tricot, hållbarhetsredovisningar utifrån 3Cprincipen.Vidare är syftet att undersöka om konsumentens attityd gentemot respektive fastfashion företag förändras efter att ha tagit del av hållbarhetsredovisningarna. Konsumenternas attityder analyserades utifrån Solomons et al. (2016) ABC-modell. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes där deltagarna först fick dela med sig av generella åsikter kring företagen, därefter fick de ta del av hållbarhetsredovisningarna för att sedan dagen efter svara på ytterligare frågor. Resultatet visade på att konsumenter uppfattar respektivehållbarhetsredovisning som tydlig och jämförbar. För deltagarna som upplevde att hållbarhetsredovisningen var trovärdig var den genomgående anledningen till detta att den innehöll mer information. Konsumentens attityd gentemot respektive fast fashion företag förändrades inte ur många aspekter efter att ha tagit del av hållbarhetsredovisningen. Deltagarna som innan de tagit del av hållbarhetsredovisningen haft en positiv känsla gentemot företaget och därtill får en positiv känsla till hållbarhetsredovisningen uppgav däremot också ett förstärktbeteende. Med andra ord är de vara villiga att handla mer hos det företaget. Dock stämmer inte alltid attityd och beteende överens vilket innebär att man endast kan anta att de blir så. / The sustainability report can be seen as a communication tool for companies towards their stakeholders. Since consumers generally are seen as the company's primary source of income they therefore become an important stakeholder for the company. A consumer group that starting from this year is expected to be the biggest consumer group and make up for almost40% of the worlds consumption is Generation Z. This study is aimed to examine and understand Generation Z perception towards two of Sweden's biggest fast fashion companies, H&M and Gina Tricot, sustainability report based on the 3C-principle. Furthermore the purpose is to investigate if the consumers attitude towards respective fast fashion companies changes after they have taken part of the sustainability report. The consumers attitudes was analyzed based on Solomons et al. (2016) ABC-model. Ten semi-structured interviews were conducted where the participants first got to share their general opinions about the presented companies, thereafter they received the sustainability reports to then the day after answer additional questions. The results showed that the consumers perceive each sustainability report as clear and comparable. For the participants that perceived that the sustainability report as credible the frequent reason was that it contained more information. The consumers attitude towards the fast fashion companies did not change in many aspects after taking part of the sustainability report. The participants that had a previous positive feeling towards the company and in addition developed a positive feeling towards the sustainability report declared a reinforced behavior. However there is a gap between attitude and behavior and therefore one can only assume that they will behave that way. This paper is further on written in Swedish.

Titel: Electronic Word of Mouth’s påverkan på Generation Z - En studie om hur trovärdighet, kvalitet och kvantitet av information påverkar köpintentionen av träningskläder. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Matilda Haglund Bratt & Fredrik SondellHandledare: Katarina Arbin Datum: 2022 – Januari Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om Electronic Word of Mouth’s(eWOM:s) påverkan på Generation Z:s köpintention. Mer specifikt att undersöka hur trovärdighets-, kvalitets-, och kvantitetsfaktorer inom Electronic Word of Mouthpåverkar köpintentionen vid köp av träningskläder. Metod: Denna studie tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsansats med ett deduktivt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde i form av en enkätundersökning som besvarades av personer födda mellan år 1995–2009. Resultat och slutsats: Det finns ett positivt samband mellan variablerna trovärdighet, kvalitet och kvantitet samt Generation Z:s köpintention. Detta visar på att Electronic Word of Mouth (eWOM) har en betydelse för Generation Z när det ska fatta ett köpbeslut. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar med ny kunskap om eWOM:s påverkan på Generation Z:s köpintention genom att studien visar att faktorerna trovärdighet, kvalitet och kvantitet har en inverkan på de kommentarer som läses och delas på sociala medier. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat är några förslag till framtida forskning att undersöka andra generationer, göra en jämförelse mellan generationer eller att genomföra en kvalitativ studie och undersöka vad en målgrupp anser att trovärdiga kommentarer innebär. Nyckelord: Marknadsföring, Generation Z, Electronic Word of Mouth (eWOM), Trovärdighet, Kvalitet, Kvantitet, Köpintention. / Title: Electronic Word of Mouth's impact on Generation Z – A study of how credibility, quality and quantity of information influence the purchase intention of fitness apparel. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor's Degree in BusinessAdministration Authors: Matilda Haglund Bratt & Fredrik SondellSupervisor: Katarina Arbin Date: 2022 – January Aim: The aim of the study is to contribute to knowledge about the impact of Electronic Word of Mouth (eWOM) on Generation Z's purchase intention. More specifically, to investigate how credibility, quality, and quantity factors in Electronic Word of Mouth influence purchase intention when purchasing fitness apparel. Method: This study is based on a quantitative research approach with a deductive approach. Data collection was done through a questionnaire survey completed by individuals born between 1995-2009. Result and Conclusions: There is a positive relationship between the variable’scredibility, quality and quantity and the purchase intention of Generation Z. This indicates that Electronic Word of Mouth (eWOM) has an impact on Generation Z when making a purchase decision. Contribution of the thesis: This study contributes with new knowledge on theinfluence of eWOM on Generation Z's purchase intention by showing that the factors credibility, quality and quantity have an impact on the comments that are read and shared on social media. Suggestions for future research: Based on the results of the study, some suggestions for future research are to investigate other generations, do a comparison between generations or do a qualitative study and investigate what a target audience considers credible comments means to them. Key words: Marketing, Generation Z, Electronic Word of Mouth (eWOM), Credibility, Quality, Quantity, Purchase intention.

Syftet med denna studie är att utveckla en djupare förståelse för inställningen till reklambilder hos svenska kvinnor i generation Z. Vi kommer undersöka vad de anser är viktigt att inkludera och hur de vill bli representerade när det gäller modeller som bär kläder på reklambilder på bildplattformen Instagram. Det empiriska materialet består av tolv djupgående semistrukturerade intervjuer med kvinnor födda mellan åren 1997-2000. Som underlag i intervjuerna använder studien visuella moodboards (fotokollage) med reklambilder från sex olika varumärken. Syftet med moodboards var att möjliggöra bättre diskussionsunderlag och sedan kunna analysera varför respondenterna rangordnade respektive moodboard på plats 1, 3 och 6. Resultatet visade att respondenterna främst ville representeras genom igenkänningsfaktorer såsom kroppsform, etnicitet och personlig stil. De ville även representeras som självsäkra och med bred mångfald, för att spegla hur samhället faktiskt ser ut. Respondenterna ansåg att mångfald var viktigt där de ville att reklambilder på Instagram skulle inkludera flera olika attribut. De viktigaste attributen var först och främst olika kroppstyper och etniciteter, för att öka igenkänningsfaktorn. Utöver kroppstyp och etnicitet ansåg de även att det var viktigt att inkludera flera grupper som ansågs underrepresenterade, såsom äldre, människor med funktionsvariation och transpersoner. Ytterligare attribut som ett fåtal respondenter påpekade att de ville inkludera i reklambilder var aknebenägen hud och glasögon, för att höja igenkänningsfaktorn. Avslutningvis vill respondenterna att reklambilder på Instagram ska framhäva och inkludera attribut som människor vanligtvis vill dölja och därför gå åt det mer naturliga hållet. Detta ansågs som rätt i tiden och dit samhället förhoppningsvis är på väg. / The purpose of this study is to develop a deeper understanding of the attitude towards advertising images among Swedish women in generation Z. We will investigate what they consider important to include and how they want to be represented in terms of models who wear clothes in advertising images on the social media platform Instagram. The empirical material consists of twelve in-depth semi-structured interviews with women born between 1997 to 2000. As a basis for the interviews, the study uses visual moodboards (photo collage) with advertising images from six different brands. The purpose of the moodboards was to enable better discussion material and then be able to analyze why the respondents chose the respective moodboard in place 1, 3 and 6. The results show that the respondents mainly wanted to be represented through recognition factors such as body shapes, ethnicity and personal style. They also wanted to be represented as self confident and with a wide diversity, to reflect what society actually looks like. Respondents believed that diversity was important and wanted advertising images on Instagram to include several different attributes. The most important attributes were first and foremost different body types and ethnicities, to increase the recognition factor. In addition to body type and ethnicity, they also felt that it was important to include several different groups that were considered underrepresented, such as the elderly, people with disabilities and trans people. Additional attributes that a few respondents indicated they wanted to include in advertising images were acne-prone skin and glasses, due to increasing the recognition factor. Lastely, the respondents wanted advertising images on Instagram to show and include attributes that people usually want to hide and therefore go in the more natural direction. This was considered the right time and where society is hopefully heading.

Denna studie undersöker Instagrams roll i klimatfrågan och hur dess funktioner fungerar för att sprida information om klimatkrisen bland generation Z. Studien fokuserar på detta begränsade ämnesområde eftersom det är en av vår tids viktigaste frågor. Rapporten undersöker hur unga människor upplever, tar emot och interagerar med klimatrelaterat innehåll på Instagram. Det har även undersökts hur interaktion med innehållet påverkar möjligheten att åstadkomma förändring utanför plattformen. Studien utfördes genom att ta del av tidigare forskning samt utföra en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ fokusgruppintervju. Vår slutsats är att även om det finns utmaningar med att använda Instagram som en plattform för klimataktivism, finns det också stora möjligheter. Genom att presentera klimatrelaterat innehåll på ett tillgängligt och relaterbart sätt kan Instagram spela en ännu viktigare roll i att öka medvetenheten om klimatkrisen och främja större kollektiv handling. För att uppmuntra engagemang bland generation Z föreslår studien även att Instagram fortsätter utveckla sina funktioner för att göra det lättare för användare att hitta och dela klimatrelaterat innehåll, samt förbättra hanteringen av källor och information. / This study examines Instagram's role in the climate crisis and how its features work to spread information about the climate crisis among generation Z. The study focuses on this limited area because it is one of the most important issues of our time. The report investigates how young people experience, receive, and interact with climate-related content on Instagram. It has also been examined how interaction with the content affects the ability to achieve real change. The study was conducted by reviewing previous research and conducting a quantitative survey study and a qualitative focus group interview. Our conclusion is that although there are challenges in using Instagram as a platform for climate activism, there are also great opportunities. By presenting climate-related content in an accessible and relatable way, Instagram can play an important role in raising awareness about the climate crisis and promoting collective action. To encourage engagement among generation Z, the study also suggests that Instagram continues to develop its features to make it easier for users to discover and share climate-related content, as well as improve source and information management.