本研究旨在探討學前教師工作壓力、工作滿意度對於幸福感之影響及三者之關係。首先，瞭解學前教師工作壓力、工作滿意度與幸福感之現況；其次分析不同個人背景變項在三者中之差異情形；第三，探究學前教師工作壓力、工作滿意度與幸福感三者之相關情形；第四，以二因子多變量變異數分析討論學前教師工作壓力與工作滿意度對幸福感之交互作用；最後，以多元迴歸方式，瞭解工作壓力、工作滿意度對幸福感之預測力。 本研究透過文獻探討以及問卷調查法來瞭解上述研究之目的，以「學前教師工作壓力問卷」、「學前教師工作滿意度問卷」與「教師主觀幸福感量表」為研究工具。以臺北市公、私立學前教師為研究母群體，有效樣本為231份，根據受試者之填達結果分別以平均數、標準差、t檢定、皮爾森積差相關、二因子多變量變異數分析以及多元迴歸來分析資料。本研究主要結論如下： 壹、臺北市學前教師工作壓力偏低，其中壓力感受以「工作特性」最大；且工作滿意度偏高，其中以「教學自主」最讓教師感到滿意；且具有中度幸福感，以「情緒幸福感」為主。 貳、公立學前教師較易感受到工作壓力，且以「工作特性」壓力感受最大。資淺教師較易於工作滿意度之「人際關係」中感到滿意。資深教師在「心理幸福感」比資淺教師更感到幸福。已婚教師對於工作滿意度之「獎勵制度」滿意度高於未婚教師。 参、臺北市學前教師工作壓力與工作滿意度及幸福感有顯著負相關；而工作滿意度則與幸福感有顯著正相關。 肆、臺北市學前教師工作壓力與工作滿意度對「整體幸福感」及「心理幸福感」有交互作用。 伍、臺北市學前教師工作壓力與工作滿意度各對幸福感及其三構面具有預測力。 最後，研究者根據上述之研究結果提出具體建議，以提供給幼稚園、學前教師以及後續研究者作為參考。 / The main purposes of this study were to:（a）understand the current situation of the kindergarten teachers’ job stress, job satisfaction and subjective well-being；（b）analyze the data of the kindergarten teachers’ job stress, job satisfaction and subjective well-being between different backgrounds；（c）explore the relationship between these three variables；（d）use MANOVA（Multivariate Analysis of Variance）to analyze the interaction of kindergarten teachers’ job stress and job satisfaction vs. subjective well-being；（e）finally, use Multiple Regression Analysis to explore the predictive power of the kindergarten teachers’ job stress and job satisfaction on subjective well-being. To accomplish these purposes, the methods adopted were a comprehensive literature review and a questionnaire. Three scales were used to measure the following constructs: “Job Stress Scale for Kindergarten Teachers”,“Job Satisfaction Scale for Kindergarten Teachers”,“Subjective Well-Being Scale for Kindergarten Teachers”.There were 231 valid cases from public and private kindergarten teachers participated in this survey in Taipei. The questionnaire data were analyzed by “Mean”, “Standard Deviation”, “T-test”, “Pearson Product-Moment Correlation”, “MANOVA”,“Multiple Regression Analysis”. The major results were summarized as follows: 1、 Kindergarten teachers have middle-low job stress；and have high job satisfaction , highest score appears in “teaching autonomy”；and have middle subjective well-being , highest score appears in “emotional well-being”. 2、 Public kindergarten teachers have high job stress, highest score appears in “job characteristics”. The junior teachers have job satisfaction in “interpersonal relationship”. The senior teachers have more “psychological well-being” than the junior teachers. The married teachers have more “reward system” than the single teacher. 3、 There is a negative correlation between kindergarten teachers’ job stress and job satisfaction in Taipei. There is a negative correlation between kindergarten teachers’ job stress and subjective well-being in Taipei. There is a positive correlation between kindergarten teachers’ job satisfaction and subjective well-being in Taipei. 4、 The kindergarten teachers’ job stress and job satisfaction vs. subjective well-being have interaction. 5、kindergarten teachers job stress and job satisfaction have predictive power. At last, to bring up some concrete suggestion according to the study outcomes as references for kindergarten, kindergarten teachers, and correlated study in the future. Keywords: kindergarten teachers, kindergarten teachers’ job stress, kindergarten teachers’ job satisfaction, kindergarten teachers’ Subjective Well-Being

本論文主要探究十九世紀德國著名教育家 Friedrich Wilhelm August Froebel (1782-1852) 教育思想中遊戲觀與其對現代遊戲教育與設計美學的影響。在 Froebel 的教育觀中，遊戲是啟發孩童學習與發展的核心，他主張遊戲不僅是生理表面上的一種必然現象，也是彙整經驗的自然法則與發展腦力的機會。對 Froebel 而言，遊戲更是人作為一個被創造的存在與展現創造力的核心本質。為發展與鼓勵孩童的自我活動，他創設幼兒園（Kindergarten），並遵循自然法則設計一系列遊戲恩物，將遊戲與教育結合，提供教養者引導孩童時的參考與方法。Froebel 強調家庭與女性的重要性，尤其是母親的角色；認為孩童是人類的胚芽，宜細心呵護培養。他從整體的觀點，也就是「統一體」（unity）的概念來看待孩童，認為孩童的生命與表現是一種完整的存在與象徵。人存在的使命與生命的最終目的，即是認識自己與萬物，認識萬物之間、萬物與自己的關係，以及不斷以創造性的形式彰顯人之內在神性。他將藝術作品與上帝在大自然的作品相比擬，認為人以創作藝術作品活現其精神，如同上帝創造自然一樣，相信藝術即是人內在生命的表現。此藝術與精神關聯的思想，不僅影響十九世紀後期世界各國的幼兒教育，也影響了二十世紀以來的設計教育與建築美學。 / This thesis is to study the theory of play by the 19th century famous German educator Friedrich Wilhelm August Froebel (1782-1852) and its influence in the modern education and art. In his theory, play is the engine that drives child’s learning and is the cornerstone of development. Froebel considered play not only the physiological nature, but also the natural law of gathering experiences and the opportunity of developing brain power. Play is even the core essence of man as a created being and nurturing creativities. He established Kindergarten to encourage children’s self-activity, designed a series of Play Gifts to provide educators means of educating as play. In his pedagogy, family and female, especially mother, caring and nurturing human offspring, are very important in education of man. Overall, he considered children’s life and appearance are signs of unity and existence. To understand self and things and the relationships between them, and to recreate continuously man’s inner self are the goals of man’s life. He considered man’s arts and God’s creations are equally representing each spirit, and believed arts are from man’s inner self just as nature is created by God. His view of connecting arts and inner self affected not only the early childhood education all over the world in late 19th century, but also the design education and the art of architecture from the 20th century onward.

Thesis (M.Ed.)--University of Hong Kong, 1990. / Includes bibliographical references (leaf 90-98) Also available in print.

<p>Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det.</p><p>För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt.</p><p>För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod.</p><p>Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.</p>

<p>Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt.</p><p>Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ”På tal om mobbning – och det som görs” som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The purpose was to investigate preschool teachers interpretation of the concept of bullying and examining how they work to prevent bullying among children in kindergarten and preschool classes. The curriculum, Lpo94 and Lpfö98, mentions the importance of working for children and students to feel safe at school. This is an important topic that is constantly up to date. Chose to investigate preschool teachers perceptions through a survey study. Handed out 50 questionnaires distributed to school teachers in 11 kindergartens and 5 preschool classes. The loss was 18 pieces. The result shows that they are working on issues related to bullying among children in different ways. Only a few mentioned the treatment plan as a tool in this work. Almost half of the preschool teacher respondents feel they do not have the skills / education needed for them to work to prevent bullying satisfactorily for them. The results of this study also shows that the eight programs outlined in the book “På tal om mobbning – och det som görs” which was issued by the School Board in 2009 is unknown to the preschool teachers to a great extent.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Abstract Two preschool teachers served as participants in this instrumental case study with the purpose of: (1) identifying the emergence of new understandings and processes of joint, shared activity, (2) examining the ways in which the use of two diverse methods (electronic and audio journals) influenced and mediated critical reflective practice, and (3) examining the link between reflection and action. There were two major findings. First, the use of multiple methods to engage in reflection was found to be critical to encourage and support effective, rich reflection. Second, teachers changed the conceptualization of their professional relationships and of reflective practice. When their collaborative reflections were put into action, change in professional relationships and practices occurred. From these findings, two themes emerged. The first theme encompassed the relational and structural aspects of the reflective setting that influenced reflective practice. The second theme involved the use of multiple tools or methods that mediated their processes. Included in the discussion are the ways structural and relational features of the school setting (and research design) influenced teachers’ ability to engage in continual reflection leading toward new knowledge, skills and dispositions. The use of diverse tools was shown to contribute to the participants’ abilities to reflect deeply and critically. Implications for the practice of collaborative reflective practice in early childhood settings include the reorganization of the school context to insure time, space and methods that promote shared reflective experiences.

With data from the NCEDL Multi-State Pre-Kindergarten Study, the relationship between the characteristics of program, classroom, and teachers and classroom quality was examined in this study. Classroom quality was measured by the Classroom Assessment Scoring System and the Emerging Academics Snapshot. The sample consisted of 227 pre-k teachers in state-funded programs from six states. The percentage of children from low-income families in the classroom and the number of children with limited English proficiency (the only two predictive variables that described children’s characteristics) were found to be statistically significant predictors of classroom process quality. These findings were discussed with regard to the need for more in-depth thinking about research on the relationship of structural quality and process quality in early childhood classrooms. The Snapshot was eliminated from the analyses because of low means and limited variances. In contrast to some literature, teacher qualification variables were not statistically significant predictors in this study. This was discussed with regard to the need for consistent definitions and measures of teacher qualifications and teacher training.

The aim of the present study is to examine the source and characteristics of the classroom rules adopted by kindergarten teachers and to identify the difficulties confronted in the process of establishing and implementing classroom rules. In addition to this / in the current study, the possible effects of teaching experience on the practices of kindergarten teachers regarding classroom rules were also examined. The data of this study were collected through the survey developed by G&uuml / nay (2005). The instrument was adapted by the researcher in order to use it with kindergarten teachers. Reliability and validity checks of the adapted scale were conducted and a pilot study was constructed before using the instrument in the actual study. The data collected in the study were analyzed through the use of a statistical analysis program. The participants of the current study consisted of 231 in-service kindergarten teachers working in both public and private schools in Ankara with children between the ages of 4 to 6. Descriptive results of the present study illustrated that the main source of the classroom rules implemented in kindergarten indicated both &ldquo / teachers and students&rdquo / . In relation to the characteristics of the classroom rules / it was found that kindergarten teachers mainly establish rules which are positively stated and which are related to &ldquo / not harming friends&rdquo / . Kindergarten teachers did not report any difficulties when establishing classroom rules but rather they reported some difficulties that result from the families when implementing classroom rules. Finally / the results of the MANOVA analysis indicated that there is not a mean difference between less and more experienced teachers in relation to classroom rules practices.

Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt. Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ”På tal om mobbning – och det som görs” som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning. / The purpose was to investigate preschool teachers interpretation of the concept of bullying and examining how they work to prevent bullying among children in kindergarten and preschool classes. The curriculum, Lpo94 and Lpfö98, mentions the importance of working for children and students to feel safe at school. This is an important topic that is constantly up to date. Chose to investigate preschool teachers perceptions through a survey study. Handed out 50 questionnaires distributed to school teachers in 11 kindergartens and 5 preschool classes. The loss was 18 pieces. The result shows that they are working on issues related to bullying among children in different ways. Only a few mentioned the treatment plan as a tool in this work. Almost half of the preschool teacher respondents feel they do not have the skills / education needed for them to work to prevent bullying satisfactorily for them. The results of this study also shows that the eight programs outlined in the book “På tal om mobbning – och det som görs” which was issued by the School Board in 2009 is unknown to the preschool teachers to a great extent.

Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det. För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt. För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod. Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.