<p>Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt.</p><p>Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ”På tal om mobbning – och det som görs” som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The purpose was to investigate preschool teachers interpretation of the concept of bullying and examining how they work to prevent bullying among children in kindergarten and preschool classes. The curriculum, Lpo94 and Lpfö98, mentions the importance of working for children and students to feel safe at school. This is an important topic that is constantly up to date. Chose to investigate preschool teachers perceptions through a survey study. Handed out 50 questionnaires distributed to school teachers in 11 kindergartens and 5 preschool classes. The loss was 18 pieces. The result shows that they are working on issues related to bullying among children in different ways. Only a few mentioned the treatment plan as a tool in this work. Almost half of the preschool teacher respondents feel they do not have the skills / education needed for them to work to prevent bullying satisfactorily for them. The results of this study also shows that the eight programs outlined in the book “På tal om mobbning – och det som görs” which was issued by the School Board in 2009 is unknown to the preschool teachers to a great extent.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt. Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ”På tal om mobbning – och det som görs” som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning. / The purpose was to investigate preschool teachers interpretation of the concept of bullying and examining how they work to prevent bullying among children in kindergarten and preschool classes. The curriculum, Lpo94 and Lpfö98, mentions the importance of working for children and students to feel safe at school. This is an important topic that is constantly up to date. Chose to investigate preschool teachers perceptions through a survey study. Handed out 50 questionnaires distributed to school teachers in 11 kindergartens and 5 preschool classes. The loss was 18 pieces. The result shows that they are working on issues related to bullying among children in different ways. Only a few mentioned the treatment plan as a tool in this work. Almost half of the preschool teacher respondents feel they do not have the skills / education needed for them to work to prevent bullying satisfactorily for them. The results of this study also shows that the eight programs outlined in the book “På tal om mobbning – och det som görs” which was issued by the School Board in 2009 is unknown to the preschool teachers to a great extent.

<p>Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.</p>

Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram. Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte? I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram. Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram. Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form. Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god. Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.Gunn Andersson har senare bytt efternamn till "Åhbom" och Ellinor Bohlin har senare bytt efternamn till "Bohlin-Malmström".

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".

Syftet med vår studie har varit att undersöka och analysera olika förebyggande program på området våld i ungas relationer. Utgångspunkterna har varit gemensamma fokusområden mellan programmens grundläggande idéer, programmens utfall samt potentiella utvecklingsområden. Vi har valt en kvalitativ textanalys som metod där vi har använt oss av 15 stycken vetenskapliga artiklar med internationell forskning. För att undersöka och analysera vårt material har vi använts oss av tematisk analys och kodning. De teoretiska utgångspunkter vi tillämpat är Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, intersektionalitet och genusperspektiv. Resultat tyder på att programmen har flertalet gemensamma fokusområden. De fokusområden vi belyser är bland annat medvetenhet om våld, våld som lösning samt träning, färdigheter och kunskap. Samtliga förebyggande program visar på förbättringar i relation till fokusområdet, men belyser även det som programmen inte lyckats med. Slutligen framförs utvecklingsmöjligheter inför framtida förebyggande program utifrån programmens resultat. / The aim of this study has been to examine and analyze various preventive programs related to intimate partner violence among young people. The starting points have been common areas of focus between the basic ideas of the programs, the outcomes of the programs and potential areas of development. We have chosen a qualitative text analysis as a method where we have used 15 scientific articles with international research. We used thematic analysis and coding as a method to investigate and analyze our material. The theory that has been used in the study are Aaron Antonovsky’s theory about sense of coherence, intersectionality and gender perspective. Results indicate that the program has several common focus areas. The focus areas we highlight include awareness of violence, violence as a solution as well as training, skills and knowledge. All prevention programs show improvements in relation to the focus area, but also highlight what the program has not succeeded in. Finally, development opportunities for future prevention programs are presented based on the results of the programs.