Lexikal pluralitet är en term för vissa substantiv som har en inneboende pluralbetydelse. Lexikal pluralitet är ett relativt outforskat område, särskilt ur ett typologiskt perspektiv. Några studier som gjorts inom lexikal pluralitet har visat att de lexikalt plurala substantiven tenderar att finnas inom vissa tvärspråkligt återkommande semantiska kategorier. Föreliggande studie bygger på dessa tidigare studiers kategorier, och syftet är att utveckla kategorierna för att bättre fånga in den semantiska variationen hos de kushitiska språken. Detta görs genom att samla lexikalt plurala substantiv ur grammatikor och sedan klassificera substantiven utifrån deras semantik. Resultatet visar, förutom att de semantiska kategorierna i stor utsträckning överlappar med tidigare studier, att de semantiska kategorierna grupper, granulära ämnen, duala enheter och vätskor & fasta ämnen tenderar att vara mer frekventa än kategorierna tidsuttryck, sjukdomar, platser och koncept/aktiviteter som involverar flera deltagare.

I denna uppsats undersöks och jämförs två läromedel för kursen Svenska 1, varav ett är avsett för högskoleförberedande klasser och ett för yrkesförberedande. Uppsatsens syfte är att granska huruvida det finns innehållsliga skillnader mellan läromedlen och vad dessa i sådana fall kan bero på. Vidare är ett delsyfte att jämföra läromedlens innehåll med läroplanen och se huruvida eleverna har samma chans att nå målen oavsett läromedel. För att svara på uppsatsens syfte har en innehållsanalys använts för att systematiskt välja ut och bearbeta materialet. Läromedlen har kodats enligt olika slags skillnader, vilket gjorde att ett mönster i innehållsliga skillnader framkom. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan läromedlen. Överlag är innehållet i yrkesboken förkortat och uteslutet i jämförelse med den högskoleförberedande läroboken. Den mer omfattande högskoleförberedande läroboken bör bidra med en bättre förberedelse för högre betyg. Uppsatsens slutsats är att läromedlen som undersökts har olika fokus och syfte, vilket medför konsekvenser för eleverna. De högskoleförberedande elevernas lärobok har ett tydligt fokus på kunskapskontroll och det nationella provet. Eleverna får omfattande information om de ämnesområden som behandlas och de får mycket detaljerande arbetsgångar för lärobokens slutuppgifter. Yrkeseleverna får mindre omfattande information om ämnesområden, sämre förberedelse för att genomföra slutuppgifterna i läroboken och inte samma förberedelse inför nationella provet. Istället förbereds yrkeseleverna för ett kommande yrkesliv och har tillägg av innehåll som verkar syfta till att vara roliga.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur heterosexuella par med Youtube som plattform framställer par- och familjerelationer samt att studera hur deras kommunikation förhåller sig till rådande genusnormer för mäns och kvinnors samtalsstil. Metoden är induktiv och inleddes med transkription av sex videoklipp av två olika upphovsmakarpar, Jocke och Jonna samt Gustav och Johanna. Det transkriberade materialet analyserades kvalitativt med hjälp av diskursanalytiska verktyg och med utgångspunkt i genusteori. Kommunikationen hos de två studerade paren är på många sätt genusstereotypiskt, men det finns gränsöverskridande beteenden. Till exempel talar männen mycket om relationer och känslor, vilket generellt tillhör den kvinnliga samtalsnormen. Det är tydligt hos Jocke och Jonna att kvinnan är ansvarig för familjeplanering och mannen för trygghet, försörjning och tak över huvudet. Makten över det sexuella området ligger hos männen i paren och de använder båda sin kroppsstyrka som symbol för makt och manlighet. Studien har ett didaktiskt perspektiv och diskuterar hur elever i undervisningen kan tränas i att förstå och möta mediefenomen i vuxenvärlden.

Syftet med denna studie är att dels studera om och hur gymnasielärare identifierar och arbetar med särbegåvade elever i svenska och dels hur skolledare stödjer både lärare och elever i frågan. I studien har tre svensklärare och tre skolledare intervjuats och och 26 svensklärare har svarat på enkätfrågor. Studien visar att både lärare och skolledare ser att skolans uppdrag i dag mer fokuserar på elever som inte uppnår godkänt betyg i svenskämnet, även om lärarna ser den individanpassade undervisningen i allmänhet som ett sätt att nå ut till så många som möjligt. Någon specifik planering för att identifiera och utmana särskilt begåvade elever är inte vedertagen på de undersökta skolorna, utan ansvaret hamnar här på den enskilde läraren och dennes egna intresse för den elevgruppen. Intervjuade lärare och skolledare är överens om att skolan i dag inte passar samtliga elever vilket i förlängningen kan drabba de särbegåvade eleverna, då dessa inte upptäcks och stimuleras i sin utveckling. Samtidigt finns även en konsensus om att större resurser än i dag också borde läggas på elever som anses vara särbegåvade.

Submitted by Cristina Gonçalves de Melo null (cristinag.melo@yahoo.com.br) on 2016-04-26T20:16:16Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Versão final - Cristina.pdf: 1275086 bytes, checksum: 762f34283a249b89685f67e0d234196e (MD5) / Approved for entry into archive by Felipe Augusto Arakaki (arakaki@reitoria.unesp.br) on 2016-04-28T19:06:56Z (GMT) No. of bitstreams: 1 melo_cg_me_mar.pdf: 1275086 bytes, checksum: 762f34283a249b89685f67e0d234196e (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-28T19:06:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1 melo_cg_me_mar.pdf: 1275086 bytes, checksum: 762f34283a249b89685f67e0d234196e (MD5) Previous issue date: 2016-03-28 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / A proposta deste estudo foi verificar possíveis relações entre a organização do constituinte prosódico frase entonacional e a presença de hesitações na fala infantil. Em razão da complexidade estrutural presente na constituição da frase entonacional, nossa hipótese foi a de que ela poderia provocar momentos de tensão em sua produção, possivelmente marcados por hesitações – sobretudo em seus limites. OBJETIVOS: (1) comparar a distribuição das hesitações nos limites inicial e final da frase entonacional na fala infantil; (2) verificar com que tipos de marcas as hesitações ocorrem nesses pontos da frase entonacional; e (3) observar em que medida características discursivas ajudariam a entender o funcionamento discursivo das hesitações. MÉTODOS: foram sujeitos da pesquisa seis crianças com idades entre 4:10 e 6:3 anos que, em 2011, frequentavam o nível Infantil II de uma Escola Municipal de Educação Infantil de Marília. Tais crianças participaram de uma entrevista na qual falaram sobre temas trabalhados em sete propostas pedagógicas desenvolvidas em sala de aula, no período vespertino. RESULTADOS: observou-se: (i) maior quantidade de hesitações em início de frase entonacional; (ii) ausência de diferença estatística entre os tipos de marcas hesitativas; (iii) maior ocorrência de hesitações em frases entonacionais em início do enunciado do que no interior do enunciado; (iv) maior quantidade de marcas hesitativas entre frases entonacionais do que no final da frase entonacional final do enunciado; e, por fim, (v) tendência pela marca hesitativa corte brusco no final de frase entonacional interrompida e, tendência por alongamentos e pausas silenciosas em final de frase entonacional não interrompida. As tendências observadas foram interpretadas como reveladoras, na medida em que a presença de mais marcas hesitativas nos pontos destacados sugere tanto a ação de fatos da língua, como a integração entre informações fonológicas, sintáticas e semânticas na produção desse constituinte, quanto a ação de fatos discursivos, como a demanda de sentido do interlocutor para as crianças. CONCLUSÃO: as hesitações se mostram como um importante indicador de como fatos da língua e do discurso operam na produção da frase entonacional na fala infantil. / This study aims to verify possible relations between the organization of prosodic component intonational phrase and the presence of hesitation in children speech. Due to the structural complexity in the constitution of intonational phrase, our hypothesis was that it could provoke times of stress in its production, possibly outlined by the presence of hesitation - mainly in its boundaries. PURPOSES: (1) to compare distribution of hesitation in initial and final boundaries of intonational phrases in children speech; (2) to verify the types of marks in which the hesitations occur in these points of intonational phrase; and (3) to observe, in which extent, speech characteristics would help to understand the discursive function of hesitation. METHODS: six children were subject to research, aged between 4:10 and 6:3 years old, which, in 2011, attended Preschool at a Municipal Preschool in Marília. These children were submitted to an interview which covered topics developed within seven pedagogical proposals carried out in the classroom, in the afternoon period. RESULTS: we observed: (i) higher number of hesitation in the beginning of intonational phrase; (ii) the absence of statistical difference between the different types of hesitation marks; (iii) higher occurrence of hesitation in intonational phrases in the beginning of utterance than in the middle of utterance; (iv) greater amount of hesitation marks between intonational phrases than in the end of the utterance's final intonational phrase; and, finally, (v) tendency to more frequent occurrence of false start in the end of the broken intonational phrase, as well as lengthening and silent pauses in the end of the non-interrupted intonational phrase. We consider the observed trends as revealing, since the presence of more hesitation marks in the highlighted points suggests both the action of language facts, such as integration of phonological, syntactic and semantic information in the formulation of this component, and the action of discursive facts, such as the interlocutor's demand of meaning towards children. CONCLUSION: hesitation is revealed as a key indicator of how language and discursive facts work in children speech's intonational phrase production.

Studies show that mechanics not always read instructions. They often talk to a colleague when a problem arises in order to find a solution. This increases the risk that the mechanics will miss important information so that the vehicle is not properly assembled. In order for a mechanic to know what is wrong with a vehicle, error codes are used. Error codes are a kind of instruction used when diagnosing a vehicle. The purpose of this work is to clarify the information in the error codes by using text and image in collaboration. To investigate the problem, text analyzes, interviews and tests are used in collaboration with the target group. This work addresses theories of thematic bindings, disposition and multimodal integration. Based on the methods and theories, it is concluded that there are three different parameters that could clarify the information in the error codes: The text should use thematic bindings to facilitate the processing of the information, the images should be placed before the text to support the information in the text, and meta-language references are used to integrate the image with the text to create a connection between the two elements. All parameters have been applied in the design of information about two error codes. These shows how the parameters can be used to clarify the information of the error codes. / Studier visar att mekaniker inte alltid läser instruktioner. Ofta samtalar de med en kollega när ett problem uppstår för att gemensamt hitta en lösning. Det ökar risken för att mekaniker ska missa viktiga steg så att fordonet inte blir korrekt monterat. För att mekaniker ska veta vad som är fel på ett fordon används felkoder. Felkoder är en slags instruktion som används när ett fordon diagnostiseras. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen i felkoderna genom att använda text och bild i samverkan. För att undersöka problematiken används textanalyser, intervjuer och utprovningar med målgruppen. Detta arbete tar upp teorier om tematiska bindningar, disposition samt multimodal integration. Utifrån metoderna samt teorierna dras slutsatsen att det finns tre olika parametrar som förtydligar informationen i felkoder. Texten ska använda sig av tematiska bindningar för att underlätta bearbetningen av informationen. Bilderna ska placeras före texten för att fungera som ett stöd för informationen i texten. Metaspråkliga hänvisningar används för att integrera bilden med texten för att skapa ett samband mellan de båda elementen. Samtliga parametrar har applicerats i gestaltningen av två felkoder som visar hur parametrarna kan användas för att förtydliga informationen i felkoder.

This study examined gender differences in young learners of English in terms of skills, attitude and interest, and teachers’ perceptions of potential gender differences. To examine potential gender differences in skills, a three-part test was conducted with two third grade classes in a school in Sweden. A survey was conducted in the same third grade classes to map the students’ interest and attitude, and structured interviews were conducted with six different teachers to investigate their perception of potential gender differences in skills and interest and attitude. The results revealed that boys’ and girls’ skills were almost equal, although boys at an average acquired a slightly higher level of points in listening and reading comprehension, while more girls wrote at a higher level than boys in the writing assignment. Boys and girls were not equal in their attitude towards and interest in the English language, as girls were more positive towards the language while boys were more confident in their English skills. Teachers perceived no gender difference in interest and attitude, and most perceived none or slight difference in skills.

Emojis are colorful pictorial icons used in day to day conversations via SMS and on plenty of different platforms, available for everyone today, but not yet studied to an extent even though they they are highly ambigous. The aim of this study is to find which semantic meanings emojis can have, if gender or age is a causing factor and if any norm for when and how emojis should be used exists among the users. Through a digital survey uploaded on different platforms and sent to different companies, the results show that misconceptions do happen, and that they happen often. However, gender does not seem to matter to the same extent as age. There is also evidence pointing to the users following some rules when it comes to what emoji should be used when and when no emoji should be used at all.

Detta är ett examensarbete i ämnet Svenska som andraspråk som behandlar genus och heteronormativitet i skolämnet svenska som andraspråks läromedel. Studiens inriktning är mot den grundläggande vuxenutbildningen på Komvux. Den forskning som tidigare bedrivits i området kring genus och queer har länge fokuserat på klassrumsnära innehåll där man bland annat har undersökt talutrymme i klassrummet eller lärares förhållningssätt till genus. Detta har bidragit till att det inte fallit så mycket ljus över de materiel eleverna faktiskt läser i skolan. I denna studie vill jag bredda genus- och queer forskningen i den grundläggande vuxenutbildningen och även koppla in de läromedel som används. Insamlingen av empiri till studien har skett via kriteriebaserad kvalitativ sampling. För att analysera innehållet har jag använt mig av diskursanalys som jag kopplat queerteori till. Resultatet av studien var nedslående. Det märktes tydligt att biologiska kvinnor var underrepresenterade samt att kvinnorna på ett övervägande sätt beskrevs negativt. HBTQ-identiteter är i stor utsträckning marginaliserade och i de fall de förekommer är de totalt andrafierade. Den tidigare forskning som finns i ämnet från Norge och Australien visar liknande resultat med min studie. Slutsatsen är att vi i den svenska skolan behöver samla oss och göra läromedelsanalyser med ett queerperspektiv för att faktiskt belysa detta problem. Utan ett krafttag kring dessa frågor kommer vi ha svårt att skapa en jämlik skola som våra styrdokument ställer som krav.

This study explores a category of expressions akin to not yet, already, still and no longer, called Phasal Polarity (PhP) expressions. They encode the domains of phasal values, polarity and speaker expectations and have previously been described in European languages (van der Auwera 1998) and in a small, genealogically diverse sample (van Baar 1997). Using reference grammars as the primary source of information, the aim of this crosslinguistic study is to describe PhP expressions in a sample of East Bantu languages. It is found that the distribution and behaviour of PhP expressions in East Bantu differ from both European languages and the genetically diverse sample of van Baar. The markers are found to be morphologically diverse and of varied crosslinguistic frequency. Furthermore, the verbal morphotax indicates that the markers are, or are in the process of, being incorporated into the tense-aspect systems of their respective language. / Denna studie utforskar en kategori av utryck besläktade med inte än, redan, fortfarande och inte längre, som kallas Phasal Polarity (PhP) expressions. De uttrycker fas, polaritet och talar förväntningar och har tidigare beskrivits i en studie av europeiska språk (van der Auwera 1998) och i en småskalig, genetiskt mångfaldig studie (van Baar 1997). Med referensgrammatikor som primärkälla ämnar denna studie undersöka PhP expressions i ett urval av språk i underfamiljen Östbantu. Resultaten visar att PhP expressions i Östbantu har annorlunda distribution och användning jämfört med europeiska språk och van Baars urval. Markörerna varierar avseende morfologi och tvärspråklig frekvens. Verbens morfotax indikerar att markörerna har, eller håller på att, inkorporeras i respektive språks system.