Older adults constitute a growing population in the United States. A disproportionate percentage of this population experience chronic illnesses and need to recall information important to prevent complications of illness and to self-manage their condition. One example of the need to retain information is to recall the risk factors for ischemic stroke to prevent the damaging effects of stroke.Factors that could influence the recall of health information include age-related changes in cognition, specifically working memory capacity. Research supports that older adults have working memory capacity limitations. Older adults may also experience low health literacy that in combination with declines in working memory could further influence recall of health information.The purpose of this study was to describe the predictive relationships of working memory capacity and health literacy on the recall of the warning signs of stroke in a sample of older community dwelling elders.Fifty-six participants, ranging in age from 68-99 years of age (M= 80 years of age) were recruited from two sites, a Senior Center and Retirement Residence. A brochure published by the American Heart and Stroke Association, "Let's Talk About Stroke" was the tool used to deliver the health information regarding the five warning signs of stroke. Personal factors including demographic and medical variables were collected in this study. Working Memory was assessed using the Wechsler Adult Intelligence Scale III, Working Memory Index (WMI). Health literacy was determined using the Short Test of Functional Health Literacy in Adults (STOFHLA). Participants were asked to recall the health information they were asked to read regarding the five warning signs of stroke at the conclusion of the study visit.Findings indicated that the key variables working memory and health literacy were independently and positively correlated to recall (p < .01); however, regression analysis did not demonstrate an interaction between the two key variables and recall.The findings from this study explore the associations between working memory, health literacy and personal factors and support that these key predictors may be related to the older adults ability to successfully recall health information.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar. Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolbibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivets teoretiska begrepp påverkar alltså olika sociala praktikers förståelse av skolbibliotek och informationssökning som artefakter vilka möjligheter som ges till användning/mediering av dessa. De skilda uppfattningarna påverkar följaktligen även möjligheten att utveckla ett samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Resultatet av studien visar även att skolbibliotekarierna ser på undervisning i informationssökning som en progression. Den så kallade bibliotekskunskapen med fokus på det specifika bibliotekets uppbyggnad ses som en grund och kritiskt tänkande, värderande och så vidare som en progression.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra bilden av skriftsamhället i läromedel i svenska som andraspråk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet består av fyra böcker för studieväg 1 på sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen är hämtade från New Literacy Studies. Metoden är en kvalitativ textanalys där innehållet ka-tegoriseras efter skrifthändelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna. I två av dem fungerar skrift som ett red-skap. Skrift används för att informera, i synnerhet utanför hemmets domän. Det används, med eller utan kontakt med en yrkesverksam, för att utnyttja olika tjänster och resurser. Det finns även två praktiker där skriften har en mer central roll. Det är skriftpraktiker som syftar till skolrelaterad inlärning eller till avkoppling. En slutsats är att framställningen av skriftbruket ger en bild av ett samhälle där information sprids med skrift, där skrift inte sällan har en kommersiell anknytning och där det fria skrivandet och skriftbruk i umgänget är underrepresenterat.

The purpose of this paper is to examine a strength-based reading instruction method for individuals severely affected by autism who do not respond well to typical literacy instruction methods, called the Oelwein Method (OM). Due to the unique learning profile of strengths and weaknesses in individuals with severe autism, they often do not respond well to typical literacy instruction models. This paper examines the unique learning profile of individuals with autism and why the OM is an effective literacy instruction model for this population of learners. Phonics-based and sight word-based approaches are compared, with a focus on the effectiveness of these approaches for individuals with autism. The materials and instructional process of the OM are explained, including empirical evidence that supports the different instructional components used in the OM. The Ontario Ministry of Education’s policies are reviewed, along with how the OM satisfies these policies. Methods to improve the OM are explored as well as directions for future research that would need to occur before widespread implementation could take place.

Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                                Observation blev den metod vi valde för vår studie. Vi har genom kvalitativa observationer, som dels utförts genom att filma med iPad och dels genom att föra löpande anteckningar med papper och penna, undersökt de språkliga förutsättningar förskolans pedagogiska miljö och verksamhet ger barn i förhållande till styrdokument och till den vetenskapliga forskning som gjorts på området. Utifrån de resultat vi kommit fram till vill vi lyfta fram att barns meningsskapande sker utifrån en inre drivkraft, intressen och förmågan att själv och i samspel med andra använda den omgivande miljöns förutsättningar och resurser. Tillgången på material, förskollärarnas/arbetslagets förhållningssätt och disponeringen av tid är ytterligare faktorer som är viktiga för att skapa förutsättningar för literacy i en vidare bemärkelse där relationen mellan olika språkliga system och såväl sociala som kulturella sammanhang ingår.

This thesis reports on a research project investigating how a sample of eight teachers of P2 children in Scotland encouraged dialogic interaction in their reading groups while following prescriptive policy. The research is based on a detailed analysis of the discourse of reading sessions conducted by the eight teachers, and is informed by previous research on oral language development, the role of dialogue in children’s learning, and the relationships between reading development and classroom discussion. The project uses mixed methods, applied to a framework derived from exchange structure research. Patterns of interaction have been examined quantitatively and qualitatively, with a particular focus on learners’ initiations, the making of text-life links by learners and teachers, and the extent to which these are integrated into the reading experience by the teachers’ use of contingent responses. The discourse analysis section of the findings is preceded by a preliminary examination of the teachers’ beliefs about classroom talk, and is followed by discussion of their views on the usefulness and adaptability of the research process itself as a means for enabling them to make their reading sessions more interactive. The project finds that the interactivity of the reading sessions is shaped by the teachers’ moment-by-moment decision-making about the control of centrifugal and centripetal forces in discourse; in particular, how far to allow children’s personal responses to the text to deflect group attention from the central goals of skill development and text coverage laid down by reading policy. The teachers reported their own experiences of teaching reading as being characterised by a tension between encouraging children’s personal engagement with, and responses to, reading material, and fulfilling the demands of a prescriptive curriculum within severe time constraints.