Syftet med undersökningen var att studera hur dagens gymnasieelever interagerar och lär i skolans ensembleverksamhet. Uppsatsen utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att lyfta de lärprocesser som sker i det sociala samspelet mellan elever och lärare. Två ensemblelektioner observerades. En av dessa var lärarledd medan den andra till största delen pågick utan lärarens närvaro. Dessa två undervisningssituationer kom att påvisa två fundamentalt olika kulturella praktiker med olika spelregler och förutsättningar för lärande.Resultatet visade att lärarens närvaro påverkar vilka musikkulturella redskap för lärande som eleverna erbjuds och utvecklar. Även deras roller i musikskapandet påverkades. I den lärarledda undervisningen låg fokuset på att höja den musikaliska kvaliteten och läraren fungerade som förmedlare av redskap för att förhöja denna. Eleverna överlät åt läraren att leda undervisningen och ta musikaliska beslut gällande musikens karaktärsdrag. Detta fick konsekvensen att eleverna utvecklade redskap för kalibrering och nyansering av musiken istället för redskap för egna musikaliska värderingar. I den lärarlösa undervisningen tog eleverna själva initiativ till att reflektera över musiken och det kollektiva framförandet för att sedermera ta musikaliska beslut. De utvecklade därför sociala och pedagogiska redskap för eget värderande av musiken på ett sätt som snarare påminner om den informella replokalens förutsättningar, men de fick inte samma tillgång till redskap för djupare nyanser. Undersökningen visar alltså att lärarens närvaro eller icke närvaro ger helt olika förutsättningar för att utveckla musikkulturella redskap.

No description available.

Bakgrund: Klinisk undervisning är en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och den vanligaste handledningsmodellen kallas preceptorship där en student följer en handledare. En annan modell, peer learning, används på en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Denna bygger på att studenterna har ett jämlikt samarbete och lär av varandras kunskaper, medan handledaren har det övergripande ansvaret.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva handledande sjuksköterskors upplevelser av peer learning Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju handledande sjuksköterskor med erfarenhet av peer learning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav tre kategorier som beskriver handledarnas upplevelser av att vara handledare, att handleda studenter samt att vårda patienter i peer learning. Resultaten visar många positiva upplevelser samt vad som är viktigt för fungerande handledning. Slutsats: Peer learning är en bra handledningsmodell för klinisk undervisning som bör kunna användas på fler kliniker.

Includes bibliographical references. / The following calls for research into the ways in which South African university students use technology for peer-to-peer learning (Czerniewicz and Brown, 2005). This study aims to explore the ways in which students mediate one another's learning and the ways in which they use (and don't use) information and communications technology (ICT) to do so. This study provides a snapshot of eleven University of Fort Hare students' peer-to-peer learning strategies. In exploring this phenomenon in context, the social and cultural factors are analysed using Activity Theory, most notably building on the work of Sharples et al (2007). Semi-structured interviews were conducted with students identified as early adopters of ICT for peer-to-peer learning, selected from 375 respondents to the Access and Use Survey questionnaire (Czerniewicz and Brown, 2007). An analytical framework was developed using categories developed from high-level Activity Theory concepts. Sub-categories were developed using key concepts from Sharples, Taylor and Vavoula (2007), Laurillard's (2003) work, as well as, inductively and deductively in relation to the data, following Hardman's (2008) approach. Three key peer-to-peer learning patterns were identified: A group of students preparing for an exam or a test were found to adopt cooperative learning strategies, while students working together towards a tangible output, such as an assignment, adopted collaborative learning strategies. Peer-to-peer tutoring was found to occur where one student is assisted by a moreable peer. Most interviewees' peer-to-peer learning activities were found to occur face-to-face, and the extent and level of interviewees' ICT use was less than anticipated. The findings are not generalisable beyond this small sample, but serve to advance understanding of the processes involved in students' peer-to-peer learning practices.

Det föreligger ett ökat behov av placeringar inom sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med den här interventionsstudien är att kartlägga sjuksköterskestudenters tillfredsställelse med lärandemiljön och handledningen i två olika handledningsmodeller. Interventionsgruppen (IG) handleds i par av en handledare i en studentsal, s.k. peer learning och kontrollgruppen (KG) enligt traditionell handledningsmodell. För datainsamlingen har en validerad enkät, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) använts. Data (N = 247) har samlats in från sjuksköterskestudenter i termin 3 och 4 på Ersta Sköndal högskola under tre terminer (VT 2011-Vt 2012). Resultatet visar att båda grupperna generellt är tillfredsställda med lärandemiljön och handledningen. IG upplever en större tillfredsställelse med lärandemiljön än KG. KG upplever generellt en större tillfredsställelse i relationen med handledaren och har fått individuell handledning i större utsträckning än IG. / There is an increasing need for placements in the clinical education of the nursing education. The purpose of this intervention study is to identify nursing students’ satisfaction with the learning environment and the supervision in two different supervision models. The intervention group (IG) is supervised in pairs by a tutor in a student ward, so called peer learning, and the control group (KG) is supervised according to a traditional supervision model. A validated questionnaire, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) was used for data collection. Data (N = 247) were collected from nursing students in term 3 and 4 attending Ersta Sköndal högskola during three terms (spring 2011-spring 2012). The results show that both groups are generally satisfied with the learning environment and the supervision. IG is experiencing a greater satisfaction with the learning environment than KG. KG generally experience greater satisfaction in the relationship with the supervisor and received individual supervision to a greater extent than IG.

This study means to research the importance and significance of the social and informal learning opportunities offered at a workplace. With Wenger’s theory about social learning and communities of practice as a starting point, this study will create understanding about how teachers at a school comprehend their opportunities for learning within the teacher community. The study is conducted at an independent school in Sweden, and is based on interviews with eight of the teachers employed at the school. The purpose of the study was to research how employees perceive how their social interactions with their colleagues can create learning, and what obstacles they might face along the way. Our results showed that the teachers at this workplace found that most of the learning that took place in their everyday worklife was performed in an informal and social way with lots of helping each other out and social interactions between the colleagues.

No description available.

Peer learning är en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Därför vore det av intresse att undersöka om det är en tillämpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård utifrån handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier. Interaktionen mellan studenterna ansågs utveckla förmågan till kommunikation och samarbete. Studenterna kunde fortsätta att bygga på befintlig kunskap, betraktades mer som jämbördiga och frångick en hämmande studentroll. Patient och anhöriga upplevdes inte misstycka till studenternas resonemang utan uttryckte snarare att de tog lärdom av det. Det unika sättet att tillvarata studenternas kunskaper och färdigheter på ledde till en tidig vidareutveckling av deras befintliga kunskaper. Den tidiga träningen i kommunikation och samarbete kan ses fördelaktigt eftersom brister i dessa genererar flest avvikelser idag. Slutsatsen är att peer learning är lämplig som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Fortsatt forskning om peer learning inom specialistsjuksköterskeutbildningar samt patienters och anhörigas upplevelser av studenternas resonemang är av stort intresse. / Peer learning is a precepting method that clarifies the link between theoretical knowledge and practical skills, and at the same time enables more students to be offered placement for clinical education. Therefore, it would be of interest to explore if the precepting strategy can be appropriate in the postgraduate nursing education in critical care. The purpose of the study was to explore peer learning as a precepting method in the postgraduate nursing education in critical care in preceptors’ point of view. The study was conducted by a focus group interview with a descriptive design with an inductive approach and data was analysed with manifest content analysis. The study revealed six categories and four subcategories. The interaction between the students was considered to develop the ability of communication and cooperation. The students could build on their former knowledge, considered as equals, and went from an inhibitive role as students. The patient and the relatives were not perceived to resent the student reasoning, they rather expressed they learned from it. The unique way to preserve students' knowledge and skills led to an early development of their already existing knowledge. The early training in communication and cooperation can be considered beneficial because deficiencies in these areas generate the most common incidents in healthcare today. The conclusion is that peer learning can be applied as a precepting method in the postgraduate nursing education in critical care. Further research of peer learning in postgraduate nursing educations is needed and also how the patient and family members experience the students' reasoning, are of great interest.

I den här studien undersöktes användandet av webbkonferenssystem i nätbaserad undervisning på universitet. Det gjordes med hjälp av en litteraturstudie, en enkätundersökning med studenter, två intervjuer med lärare och några tester av programvara relaterat till webbkonferenssystem. Studien visade att det är många aspekter att ta hänsyn till för att tekniken ska kunna gynna bättre studieresultat. Det handlar dels om att skapa en god social miljö där deltagarna trivs och känner gemenskap. Det handlar även om att tekniska hinder ska överkommas för att det ska gå att kommunicera på ett enkelt sätt på distans. I studien gjordes testinstallationer av två webbkonferenssystem. Ett enklare test av ljudfördröjning gjordes på två datorer samt ett test för att se ifall ljud eller bild prioriterades högre av webbkonferenssystemen. / This study examined the use of web conferencing systems for education purposes in universities. It was done through a literature study, a survey with students, two interviews with university teachers and a few software tests related to web conferencing systems. Before the technology can be used to improve study results there are many aspects  to be considered. It's important to provide a good social environment for the students. It's also important to find technological solutions to enable communication in a way that is suitable for distance learning. Two web conferencing systems were tested in this study. One simple test was made to measure the sound delay on the two systems and another test was made to see if sound or video was prioritized differently.

De låga resultaten i matematik som visats både i PISA och TIMSS har skapat intresse för att bryta denna trend. En av de fortbildningsinsatserna som Skolverket tagit fram med universitet och högskolor är Matematiklyftet och avsikten med matematiklyftet är att höja de låga resultaten och detta med lärarnas lärande i fokus. Syftet med denna uppsats är att synliggöra vilket stöd som erbjuds lärarna för kollegialt lärande i Matematiklyftets didaktiska stödmaterial inom modulen problemlösning. Syftet är också förstå hur lärarna upplever stödet för det kollegiala lärandet som de får via det didaktiska stödmaterialet. Målet är att når en fördjupad kunskap om matematiklyftets potential i att stödja lärarna att förbättra matematikundervisningen. Resultat visar att matematiklyftets didaktiska stödmaterial ger lärarna stöd att jobba kollegialt men att det i vissa avseende ger lärarna ett lägre stöd utifrån vad de behöver veta om eleverna för att kunna jobba kollegialt. Detta kan tolkas som att matematiklyftet är en kompetensutveckling som fungerar bra under den period som det pågår som projekt på skolan.