No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998).</p><p>Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status.</p><p>Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998). Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status. Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna.

In Canada, many large-scale assessments are administered in English and French. The validity of decisions made from using these assessments critically depends on the meaningfulness and comparability of scores from using different versions of assessments. This research study focused on examining (1) the degree of construct comparability and (2) possible sources of incomparability of the Canadian English and French versions of the programme for international student assessment (PISA), 2003 problem-solving measure (PSM). In this study, statistical and qualitative linguistic reviews were used to examine construct comparability and potential sources of incomparability. These procedures sought to (1) determine the degree of comparability of the measure (2) identify if there are items that function differentially and (3) identify the potential sources of differential item functioning in the two language versions of the measure. Evidence from these procedures was used to determine the comparability of the inferences based on test scores from PISA 2003, PSM. A comparative analysis of the two language versions of the measure indicated that there were some psychometric differences at the scale and item level between the two languages which may jeopardize the comparability of assessment results.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre månader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvällstidning och en dagstidning samt två fackförbundstidningar för att också kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende på om tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför. Ett resultat visar att det är en splittrad bild av skolan som återges i tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur tidningarna ser på PISA-undersökningen som mätinstrument. Dagstidningen och kvällstidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mätinstrument medan fackförbundstidningarna kritiserar hur verktyget används i debatten. Ett annat resultat är att PISA-undersökningen används för att dislegitimera förd skolpolitik, och då särskilt hos den tidning som bekänner politisk färg i enighet med de partier som vid tidpunkten satt i opposition. Ett tredje resultat är att PISA-undersökningen inte enbart används för att ge en nulägesbeskrivning av den svenska skolan utan också för att ge en nulägesbeskrivning av hela samhället.

Uppsatsen behandlar ämnet läsförståelse med inriktning på hur lärare talar om sin läsförståelseundervisning i årskurs 7-9. Huvudsyftet är att undersöka hur lärarna upplever att de undervisar i läsförståelse. Det sker genom att be dem definiera läsförståelse och lässtrategier, berätta om ett lektionstillfälle när de arbetat med läsförståelse samt be dem tala om vilka och på vilket sätt ramfaktorer påverkar undervisningen. Materialet införskaffas genom fem kvalitativa intervjuer med svensk- och svenska som andraspråkslärare.      Resultatet visar att lärarna definierar läsförståelse på sätt som liknar varandra men uppvisar variationer när de talar om lässtrategier. Av intervjuerna framkommer det att samtliga lärare ägnar tid åt läsförståelsen även i de högre årskurserna, dock i olika grad.      Det finns ramfaktorer som påverkar undervisningen i lägre eller högre utsträckning. Resultaten skiljs åt bland lärarna och en tänkbar orsak till differenserna kan vara de olika förutsättningarna som arbetsplatserna erbjuder. Lärarnas intresse tycks också vara en viktig del i läsförståelseundervisningen.

In Canada, many large-scale assessments are administered in English and French. The validity of decisions made from using these assessments critically depends on the meaningfulness and comparability of scores from using different versions of assessments. This research study focused on examining (1) the degree of construct comparability and (2) possible sources of incomparability of the Canadian English and French versions of the programme for international student assessment (PISA), 2003 problem-solving measure (PSM). In this study, statistical and qualitative linguistic reviews were used to examine construct comparability and potential sources of incomparability. These procedures sought to (1) determine the degree of comparability of the measure (2) identify if there are items that function differentially and (3) identify the potential sources of differential item functioning in the two language versions of the measure. Evidence from these procedures was used to determine the comparability of the inferences based on test scores from PISA 2003, PSM. A comparative analysis of the two language versions of the measure indicated that there were some psychometric differences at the scale and item level between the two languages which may jeopardize the comparability of assessment results.

Over the past twenty years, there has been significant research conducted on the effects of large-scale standardized tests on academic achievement. Policy makers around the world have developed policies and allocated substantial sums of money in order to increase the frequency of large-scale standardized tests, although existing research offers inconclusive findings as to whether the use of large-scale standardized tests leads to higher achievement. This study was intended to empirically examine the use of standardized testing and its relationship with student achievement. The study focused on two questions: first, why do some nations require their students to take large-scale standardized tests more frequently than others? And second, is there a correlation between the frequency of large-scale standardized tests frequency and academic achievement? This study examined data from the 2003 and 2009 administrations of the Program for International Student Assessment (PISA) in order to address these questions. Results from this study indicated the frequency of large-scale standardized tests is most likely to be associated with testing consequence or stake (e.g., data are made public, etc.). Additionally, results suggest that the frequency of large-scale standardized tests is not significantly related to academic achievement.

In Canada, many large-scale assessments are administered in English and French. The validity of decisions made from using these assessments critically depends on the meaningfulness and comparability of scores from using different versions of assessments. This research study focused on examining (1) the degree of construct comparability and (2) possible sources of incomparability of the Canadian English and French versions of the programme for international student assessment (PISA), 2003 problem-solving measure (PSM). In this study, statistical and qualitative linguistic reviews were used to examine construct comparability and potential sources of incomparability. These procedures sought to (1) determine the degree of comparability of the measure (2) identify if there are items that function differentially and (3) identify the potential sources of differential item functioning in the two language versions of the measure. Evidence from these procedures was used to determine the comparability of the inferences based on test scores from PISA 2003, PSM. A comparative analysis of the two language versions of the measure indicated that there were some psychometric differences at the scale and item level between the two languages which may jeopardize the comparability of assessment results. / Education, Faculty of / Educational and Counselling Psychology, and Special Education (ECPS), Department of / Graduate

I den här uppsatsen har vi undersökt hur tre lärare i årskurs 4-6 definierar begreppet läsförståelse och hur de tolkar och konkretiserar styrdokumenten i sitt arbete. Utifrån en sociokulturell syn på lärande har vi genomfört en fokusgruppsintervju med tre stycken lärare verksamma på en skola i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna till en början gav en begränsad definition av begreppet läsförståelse men under samtalets gång breddade de sin definition. Den begränsade definitionen tolkar vi som att lärarna saknar ett utvecklat metaspråk gällande läsning. Vi kunde också konstatera att deras syn på läsförståelse stämde överens med styrdokumenten. Lärarna ansåg att läroplanen är tydlig och gav dem stöd i sin undervisning, trots att det lämnas stort tolkningsutrymme för lärarna. Slutligen konstaterar vi att Sverige kan vara i behov av att utveckla ett metaspråk och själva sätta upp kriterier för vad som ska anses vara god kunskap istället för stora aktörer som PIRLS och PISA.