This research examines the recent global financial crisis’ (GFC) impact on small- and medium-sized enterprises (SMEs) and analyses governments’ responses. According to most literature, SMEs already faced obstacles prior to the GFC, such as paying high taxes, overcoming low profitability, being affected by rising business costs, finding qualified labour, dealing with increasing competition, etc. The GFC has had serious repercussions for SMEs with respect to financing, markets, and liquidity. In order to explore in depth the governments’ responses, qualitative methods are employed to test the following three research questions: 1) To what extent did governments aim to assist SMEs to survive the GFC? What types of programs have been implemented to address new and existing obstacles? 2) Did governments apply appropriate strategic initiatives to realize their goals? If the initiatives could not achieve the governments’ original goals, what obstacles did they address? 3) Did governments tend to help SMEs more after the GFC? Did governments give up on disadvantaged firms or did they try to help them survive the crisis? Analysis revealed that, as a result of the GFC, governments developed programs aimed at new obstacles and at some of the existing ones. The aims did not differ materially for developed and less-developed economies. Financing and taxation programs tended to be designed to achieve their goals directly, where other programs tended to achieve them in a more indirect manner. Overall, government initiatives covered most of the serious obstacles faced by SMEs and government assistance programs aimed at SMEs tended to have been augmented in light of the GFC.

SAMMANFATTNING Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012. Författare: Mikael Furö och Fredrik Johansson Handledare: Christine Tidåsen Titel: Att koka soppa på en spik – konsten att bygga varumärken i små- och medelstora företag. Bakgrund: Vi människor lever i en värld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svårt att differentiera sina varor från konkurrenternas. Att tjäna snabba pengar är inte längre hållbart utan företag måste jobba på att skaffa sig långsiktiga konkurrensfördelar. Varumärken har målats upp som lösningen och varumärken finns i lika många utföranden som det finns produkter. Dock är mycket litteratur kring varumärkesuppbyggnad skriven med stora företag i åtanke. Vi har därför intresserat oss för hur små- och medelstora företag(SMF) går tillväga när de bygger varumärken. Forskningsfråga: Forskningsfrågan för uppsatsen lyder: Vilka faktorer kan vara bidragande till uppbyggnaden av ett varumärke i små- och medelstora företag? Syfte: Syftet med vår uppsats är att urskilja vad små- och medelstora företag (SMF), som under 2000-talet kunnat etablera ett varumärke inom sin bransch, har för syn på varumärken. Vi vill försöka urskilja faktorer som direkt eller indirekt går att koppla till företagens varumärken och hur de har byggt upp dem. Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod där vi har alternerat mellan en induktiv och deduktiv ansats. Studien är i huvudsak explorativ men med vissa deduktiva inslag i val av teorier. Våra primära källor är hämtade från intervjuer med personer som arbetar och varit med från början i företag som idag etablerat ett varumärke på marknaden. Vi har även intervjuat tre stycken varumärkesexperter för att få deras syn på SMF och varumärkesuppbyggande. Resultat, slutsatser: Små företag har idag lika stora möjligheter att bygga sig varumärken, men det gäller för dem att förstå vad det är som bidrar till att bygga ett varumärke. Identiteten är central och är det som konsumenter skapar associationer till och bidrar till deras medvetenhet. Företag måste även ha ett tydligt syfte som förklarar deras existens och som utgör företagets kärnvärden eftersom konsumenten gärna tilldelar värde till något som den tycker om. Intern och extern kommunikation blir även en faktor som påverkar om konsumenten ska kunna ta till sig ett budskap och få en samlad bild. Företag bör även känna till sin målgrupp och inte distansera sig från den. De företag som har återförsäljare eller distributörer bör även se till att de är nära sin slutkonsument genom att utbilda personal som tillhandahåller deras produkter till konsumenten. På så vis blir inte kommunikationen av identiteten skev

In order to keep a high level and to stay competitive in the world market in the future, it is important for the Swedish steel industry to improve their efficiencies continuously and to reduce the energy consumption. In order to realize these goals, the Swedish steel association Jernkotoret was found and by their initiative Triple Steelix was found in 2006 in Berglanden, a significant area for the steel industry. In 2009, the Clean Production Centre was found in Hofors in order to build a cluster of local steel manufacturers, factories and companies. One of those companies is Gästrike Härdverkstad, a small steal heat treatment industry with six employees and about 700.000 tons treated materials every year. The aim for this thesis is to suggest solutions for recovering waste heat and lowering the total energy consumption in furnaces for heat treatment in the case of Gästrike Härdverkstad. Some limitations were necessary to complete the analysis and to come to conclusions. The yearly treated material and energy prices were assumed to be constant and the yearly power consumption was estimated by an extrapolation of a one to five days measurement. Gästrike Härdverkstad is located in Uhrfors, the southern part of Åshammar, a village with 727 inhabitants. There are not any buildings with a possibility to supply heat and there is no district heating in the surroundings. The company has a power consumption of 1.40 GWh/year, of which 65.7% is consumed by the 12 main furnaces. The rest is used by eight seldom used furnaces, devices and auxiliary machines of the support process like fans, pumps, compressor, office heating, and some other. The efficiencies of the main furnaces are between 10% and 20%.The estimated energy consumption of the space heating is about 27 MWh/year, which completely can be covered by the material coolant and the combustion heat of the exhaust gases from the hardening furnaces. Since there are 10 different types of furnaces with different duties and efficiencies, the preheating furnace was taken as an example and compared with a new furnace. According to the needs of Gästrike Härdverkstad, the furnace VAW 60/100-650°C from the company Vötsch was chosen at the cost of 248,827 SEK. The payback time depends on the efficiency. With an efficiency of 40% the payback time would be about 13 years, see Figure 20. After the annealing and ageing, the finished products are cooled down in the building hall by the ambient air. In future, the possibility of preheating the material with the heat of the finished products should be considered. With an efficiency of 30.87%, one preheating furnace could bereplaced, and taken a payback time of 5 years into account; the price of the construction would be allowed to be up to 253,200 SEK.

Date of final Seminar: June 8th, 2012 Title: Success factors of entrepreneurial small and medium sized enterprises in Gnosjö municipality Authors:    Johan Eriksson and Muyu Li Group Number: 2898 Supervisor: Michaël Le Duc Examiner: Ole Liljefors Research Question: What important factors affect the success of entrepreneurial SMEs in the Gnosjö municipality? Background: With the economic crisis and recession, the world has begun to take notice of SMEs (small and medium sized enterprises). With an unemployment rate of just 1% and about 1500 companies - most of them successful by almost any definition and with a population of 9500, if there is such a thing as an SME region in Sweden, the Gnosjö municipality is it. Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyze some of the factors that influence the success of companies with a special focus on entrepreneurial SMEs in the Gnosjö municipality. Method: The main method of this study is to use primary data in the form of interviews with local company owners or executives, with the interview questions being based on theories generated from the critical literature review. The authors are able to distinguish successful SMEs with an entrepreneurial focus among companies located in the Gnosjö municipality. By utilizing the method of semi-structured interviews, the authors gathered data from a sample of 20 top performing companies. With the theory generated from literature, the authors analyze the primary data, thus being able to find the answer to the research question. Conclusion: There is a relationship between general company success factors and factors driving success for companies in Gnosjö. However, compared to best-in-class, there is definite room for improvement, with regards to company operations as well as to the external factors that affect companies in Gnosjö. Keywords: Gnosjö, definition of entrepreneur, definition of success, success factors. / <p><strong>Acknowledgements</strong></p><p>The authors would like to thank our kind and dedicated supervisor Michaël Le Duc for his aid and assistance in the process of authoring this thesis.</p><p>The authors would also like to thank not only our thesis group colleagues who have provided us with valuable insights and good advice but also the participating companies in the Gnosjö municipality for their kind contributions to the interviews that form the basis of this thesis.</p><p>Finally, the authors would like to thank our beloved family members for their great support throughout the creation of this thesis.</p><p>Without all of you, this thesis could not have been done.</p><p>Thank you all very much!</p><p>Johan Eriksson and Muyu Li</p><p>June 20, 2012</p>

This research examines the recent global financial crisis’ (GFC) impact on small- and medium-sized enterprises (SMEs) and analyses governments’ responses. According to most literature, SMEs already faced obstacles prior to the GFC, such as paying high taxes, overcoming low profitability, being affected by rising business costs, finding qualified labour, dealing with increasing competition, etc. The GFC has had serious repercussions for SMEs with respect to financing, markets, and liquidity. In order to explore in depth the governments’ responses, qualitative methods are employed to test the following three research questions: 1) To what extent did governments aim to assist SMEs to survive the GFC? What types of programs have been implemented to address new and existing obstacles? 2) Did governments apply appropriate strategic initiatives to realize their goals? If the initiatives could not achieve the governments’ original goals, what obstacles did they address? 3) Did governments tend to help SMEs more after the GFC? Did governments give up on disadvantaged firms or did they try to help them survive the crisis? Analysis revealed that, as a result of the GFC, governments developed programs aimed at new obstacles and at some of the existing ones. The aims did not differ materially for developed and less-developed economies. Financing and taxation programs tended to be designed to achieve their goals directly, where other programs tended to achieve them in a more indirect manner. Overall, government initiatives covered most of the serious obstacles faced by SMEs and government assistance programs aimed at SMEs tended to have been augmented in light of the GFC.

In the current third wave of internationalization companies from mature markets are investing in emerging markets and increase their foreign activities. For this internationalization process, companies need to enter the market with an appropriate entry mode strategy. Prior research focused mainly on MNC entry modes and also on factors as ownership, location or internalization advantages and not on SMEs and transaction cost theory. This thesis deals with the topic of institutions, transaction costs and entry mode decisions of Swedish SMEs in India. The purpose of this thesis is to understand the managerial perceptions about the influence of institutions on the degree of linkage specificity with which the transaction costs will be explored. This will lead to further knowledge about certain entry mode decisions of Swedish SMEs for the Indian market. This was studied with a qualitative research strategy using a multiple case study method. The empirical data was conducted via secondary data and primary data was collected via interviews with the sales responsible of the four case companies Norden Machinery AB, Slipnaxos AB, Håkansson Sågblad AB and Hedin Lagan AB. Main findings of the research were that institutions are perceived differently by the managers and therefore the institutions dissimilarly influenced the perceptions of the transaction costs. Furthermore, the study revealed that some managers decided their entry mode on the base of the perception of the transaction costs and some managers did not consider transaction costs when entering new markets. All in all it can be stated that transaction costs influence the entry mode of companies. The research is limited by the fact that transaction cost theory in general neglects factors as production costs. Managerial implications are that transactions costs should not be neglected as they help to choose a more successful entry mode and that the assets specificity and the behavioral uncertainties need to be taken into account when deciding upon an entry mode. Theory profits from this thesis as it proved that transaction costs influence entry mode decisions and that the linkage specificity is an important factor to include when combining transaction cost theory with entry mode decisions.

Sammanfattning Titel: Skilda meningar gällande komponentavskrivning - Instansernas argumentation i olika regelverk Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Alstermark och Reine Haddad Handledare: Arne Fagerström Datum: 2013 – juni Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur argumenten i diskussionen kring komponentavskrivning tagit form i IAS 16, RR12, IFRS för SME samt K3. Studien syftar även till att undersöka vilka argument för- och mot som har varit aktuella vid införandet av avskrivningsmetoden för de olika regleringarna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och induktiv ansats baserad på sekundärdata. Analyserna har genomförts med hjälp av ett egenkonstruerat kodningsschema baserat på olika slags analysmodeller. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns skilda meningar bland instansernas syn avseende komponentavskrivning. De flesta instanser som har valt att uttrycka någon åsikt i frågan är negativt inställda till avskrivningsmetoden. Komponentavskrivningsmetoden anses vara komplex att tillämpa och har därför inte stöd från instanserna. Utifrån undersökningen kan slutsatsen dras att de instanser som valt att uttrycka en åsikt har gjort det i syfte att gynna sig själva. Uppsatsens bidrag: Studien kan användas av standardsättare i framtida fall gällande att införa komponentavskrivningsmetoden för flera företag. Utifrån kan de se en sammanställning av alla instansers åsikter kring avskrivningsmetoden, vilket innebär att de själva inte behöver göra en sammanställning och sparar därmed tid i övervägandet att införa metoden. Ett annat bidrag som uppsatsen genererar är till de olika instanserna som kan läsa uppsatsen och referera till den här undersökningen i det fall standardsättarna skulle komma på tanken att införa komponentavskrivning även för de ännu mindre företagen. Nyckelord: Komponentavskrivning, argument, K3, IFRS för SME, instanser, remissvar.

No description available.

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling. Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling. En extern part i styrelsen för företagen medför i alla fall att företagens styrelse är aktiv vilket i sin tur har en starkt positiv effekt på att ledningen lägger tid på affärsutveckling. Om en bank skulle erbjuda sina kunder stöd i affärsutvecklingen likt en styrelse så finns dessutom möjligheten att sätta högre krav på ledningen än vad en styrelse kan göra i de fall då det är samma personer som är ägare, ledning och styrelse. Detta innebär att en bank skulle kunna bidra kraftigt till utvecklingen i det lokala näringslivet genom att hjälpa sina kunder att lägga tid på affärsutveckling.

The internationalization of firms in is an occurrence increasing in a rapid pace and during the last 20 years firms have changed their orientation from domestic to international. Geographical expansion is interesting to view from a single firm´s standpoint since it provides possibilities for the firm which allows it to grow and achieve a higher profit. SMEs roughly accounts for 99 per cent of all firms in Europe and approximately 50% of local and national GDP, 30 % of export and 10 % of foreign direct investment (FDI) worldwide. Entering a foreign market through an intermediary becomes particularly interesting from a SMEs point of view since it is often the best or only alternative in an initial step towards exploring a new foreign market. Managing the relationship towards the intermediary is an important and interesting topic since research has shown that the relationship quality between the exporting firm and its intermediary in the foreign market is positively related to the export performance in the foreign market. The theoretical framework Is based on three main concepts: Business Marketing Entry Strategy, Relationship development and Knowledge development. The entry strategy is seen from a process perspective in which the relationship with the intermediary are in focus. Moreover, how knowledge and information are handled and developed during the process are also in focus. This thesis is built around four main problems concerning: distances and uncertainties prevailing in the exporter –intermediary relationship, the trade off between the linkage strategy the firm has towards customers and the one towards the intermediary, problems of opportunistic behaviour of the intermediary and information asymmetry. Solving these problems is seen as a base for enabling the firm to perform a well functional relationship with the intermediary and thereby enable the firm to achieve a successful entry process. Furthermore, by having been provided with an insight of how our case companies Aura Light, Slipnaxos and Norba have experienced these problems we present factors that are important to consider in the entry process