Human Resource Management (HRM) consultants are becoming more common. Simultaneously there is a lack of HRM in small and medium enterprises (SME’s). SME’s states neither to afford, nor have the time to perform HRM in their business. This thesis is a Working Scholarly essay based on qualitative method, based on ten semi- structured interviews. The purpose of this thesis is to investigate whether external HRM consultants can help SME’s with their HRM work. The questions to be answered are: - What business opportunities there are for HRM consultants to work with SME’s? - What obstacles HRM consultants working towards SME’s face in the market? The survey was conducted using a “data triangulation” of three different target groups where all participants originated from different companies. Interviews were performed on ten people with knowledge of HRM. Five of those interviewed with specific knowledge of HRM consultants working towards SMEs. The interviews were analysed by categorizing and placed into a SWOT analysis to identify the HRM consultants' business opportunities in relation to SME’s. The study's results showed that the HRM consultants have good business opportunities to work towards SME’s but there also exist some obstacles and threats. / Human Resource Management- (HRM) konsulter blir allt vanligare samtidigt som det råder brist på HRM-arbete i små- och medelstora företag (SME-företag). SME-företagen påstår sig varken har råd eller tid att utföra HRM-arbete. Studien är en Arbetsvetenskaplig uppsats utarbetad ur en kvalitativ metodansats baserad på tio stycken semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka huruvida externa HRM-konsulter kan hjälpa SME-företag med deras HRM-arbete. Frågorna som ställs är vilka affärsmöjligheter det finns för HRM-konsulter att arbeta med SME-företag, samt vilka hinder HRM-konsulter som jobbar mot SME-företag möter på marknaden. Undersökningen genomfördes med hjälp av en datatriangulering av tre olika målgrupper, där samtliga deltagare kom från olika företag. Intervjuer utfördes med tio personer med kunskap inom HRM, varav fem stycken med specifik kunskap om HRM-konsulter som jobbar mot SME-företag. Intervjuerna analyserades genom kategorisering och placerades in i en SWOT- analys för att kartlägga HRM-konsulters affärsmöjligheter gentemot SME-företag. Studiens resultat visade att HRM-konsulter har goda affärsmöjligheter att arbeta gentemot SME-företag men att det även föreligger en del hinder och hot.

Bakgrund: Små- och medelstora företag (SME) är motorn inom den europeiska ekonomin och står idag för 9 av 10 företag. SME är beroende av att deras nyckelroller innehavs av kompetent personal så att företaget kan fortsätta att utvecklas. För att lyckas rekrytera personer med den behövda kompetensen krävs det att företaget använder sig av olika strategier. En interaktion mellan HR och marknadsföring kan leda till en implementering av framgångsrika strategier kring anställning av en nyckelroll till SME. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur små- och medelstora företag går tillväga kring rekrytering av nyckelroller samt om de använder några av de tidigare nämnda strategierna. Arbetets resultat kommer bli intressant för små och medelstora företag då de kan använda resultatet som riktlinjer under en rekryteringsprocess av en nyckelroll. Metod: Författarna i studien har valt att utgå från en deduktiv metod. Den empiriska undersökningen utfördes i form av en kvalitativ studie där författarna till studien intervjuade sex företag. Resultat/Slutsats: Författarna av studien fann att det egentligen var två huvudsakliga strategier kring rekrytering av nyckelroller hos de intervjuade företagen. Outsourcing var den ena medans den andra strategin var ganska otydlig. Alla plockade delar ur marknadsmixen, främst när det handlade om annonseringen men tillvägagångssättet tycktes mer ha att göra med individen som hade rollen som ansvarig för rekrytering. Vissa provade bara genom att annonsera via sociala medier och branschtidningar, etc. medans andra hade egna sociala kontaktnät som de headhuntade inom. Författarna till studien drar slutsatsen att då det handlar om små- och medelstora företag så är HR-avdelningen oftast inte så omfattande och nyrekryteringar till nyckelroller sker mer sällan / Background: Small and medium-sized enterprises (SME) are today the engine of the European economy and today account for 9 out of 10 companies. SMEs are dependent on their key roles being held by competent staff so that the company can continue to develop. In order to succeed in recruiting people with the required skills, it is required that the company uses different strategies. An interaction between HR and marketing can lead to the implementation of successful strategies for hiring a key role for SMEs. Purpose: The purpose of the work is to investigate how small and medium sized companies proceed when recruiting key roles and whether they use some of the previously mentioned strategies. The result of the work will be interesting for small and medium-sized companies as they can use the results as guidelines during a recruitment process of a key role. Method: The authors of the study have chosen to start from a deductive method. The empirical study was carried out in the form of a qualitative study in which the authors of the study interviewed six companies. Result/Conclusion: The authors of the study found that there were really two main strategies for recruiting key roles of the interviewed companies. Outsourcing was one while the other strategy was quite fuzzy. Everyone picked parts from the market mix, mainly when it came to advertising, but the approach seemed to have more to do with the individual who had the role of responsible for recruitment. Some tried only by advertising via social media and industry magazines, etc. while others had their own social contact networks which they headhunted within. The authors of the study conclude that when it comes to small and medium-sized companies, the HR department is usually not so extensive and new recruits for key roles are less frequent.

Small and medium-sized enterprises (SMEs) contribute to the stability and growth of economies by creating employment in rural and urban areas. More than 60% of SMEs do not survive for longer than 5 years; a lack of leadership skills is among the key problems. The purpose of this multiple case study was to explore the leadership skills owners-managers used to sustain their businesses for longer than 5 years. Research participants were 4 owners-managers of SMEs from the manufacturing industry in Trinidad and Tobago that sustained their businesses for at least 5 years. The contingency leadership model and the skill-based leadership model formed the conceptual lens for this study. Data were collected using semistructured interviews and direct observations. Data were analyzed using Miles and Huberman's analytical strategies and Morse's cognitive process of coding, pattern matching, interpreting, and summarizing the data. Five themes emerged from the data analysis: leadership skills, leadership values, development of leadership skills, leadership challenges, and improvement in leadership skills. The findings from this study could influence positive social change by providing insights on leadership skills SME leaders could use to sustain their operations for the longer term, resulting in reduced failure of SMEs. A decrease in the failure rate of SMEs might contribute to improved economic conditions, leading to the reduction of poverty in families and communities.

<p>The importance of chemical use is enormous for areas such as agriculture, industry and medicine and hence a prerequisite for our modern society. In order to protect humans and the environment from the negative effects of chemical use, chemical regulations have been used at a relatively early stage in our history. The purpose of REACH, the new chemical regulation of the European Union, is to generate new knowledge of chemicals within the European market and to increase the responsibilities of the enterprises when it comes to risk management. Whether the enterprises will implement the regulations or not will be of vital importance for the realization of the law’s intentions.</p><p>The purpose of this study was to identify possibilities and problems that can occur when a downstream-user SME is about to implement REACH. Case study is the method by which this study has been carried out. Further, the study includes 20 smaller interviews with focus on smaller enterprises to address the generalization of the case study and to investigate the knowledge about REACH within this group of enterprises. The results from the case study showed three aspects that were important for this enterprise in the implementation process; the chosen enterprise had an active trade organization, the enterprise was a formulator and the size of the enterprise. The results from the telephone interviews showed that 12 of 20 enterprises were not aware of the new legislation but that there are differences between the subgroups of downstream-users. All of the interviewed formulators were aware of the legislation and had also started to work active towards implementing it, within the group of professional users only one of the enterprises were aware of the legislation. Further the telephone interviews did not show any clearly connection between the size of the enterprises and the level of knowledge about the new regulation, something that has been shown in earlier studies. Hence, there is a risk that the lack of knowledge will have a negative impact on the overall goal of REACH; to contribute to a sustainable development. From the results of this study it is motivated with directed information within this group of enterprises to overcome the lack of knowledge and to increase the chance that REACH will be a valuable contribution to a sustainable development within the chemical sector.</p>

Bakgrund Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt? Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt. Metod För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005). Slutsats Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv. / Background Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth? Purpose The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth. Method In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation. Conclusion After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande. Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts. Med kvalitativ metod har aspekter av kommunikationen kunnat belysas. Sju halvstrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med respondenter från både myndigheter och småföretag i Jönköpings län. Resultatet från undersökningen visar att aktörerna kommunicerar främst genom skriftliga former. Muntlig kommunikation undviks av myndigheterna för att värna om likabehandlingsprincipen. Det förekommer dock i vissa faser. Elektroniska kanaler används i många situationer. Företagen lämnar dock ofta sina anbud i fysisk form. Direkt kommunikation mellan aktörerna förekommer men det är indirekt kommunikation som är mest framträdande. Att formulera komplex information på ett tydligt sätt är ett av de hinder som framkommit. Hela processen måste tänkas ut i förväg av myndigheterna och förfrågningsunderlaget får normalt inte ändras i efterhand. Underlagen upplevs ibland vara väldigt omfattande och fulla av upprepningar. Oenighet om kravens betydelse för upphandlingens utgång råder. En del företagsrespondenter upplever att det ställs krav som inte tas hänsyn till, medan någon myndighetsrespondent menar att dessa krav ställs för att skapa en hög lägstanivå. Företagsrespondenterna vittnar om att det är enkelt att få svar på frågor angående otydligheter i förfrågningsunderlaget. Diskussioner om bättre lösningar på myndigheternas behov efterfrågas dock av leverantörer. Att använda ett elektroniskt upphandlingssystem kan underlätta för myndigheter i utvärderingsfasen. Systemet kan också ge anbudsgivaren en form av feedback på anbudet då det varnar för om krav har missats. / Public procurement is conducted by public sector to purchase supplies and services. Studies show that small businesses do not participate in public procurement at the same extension as big businesses. Bureaucratic formulated tender specifications and irrelevant requirements are given as some possible reasons. The communication between procurers and suppliers has been described as unsatisfactory and as a consequence, the products being asked for by the procurers are seldom the best for satisfying their needs. The purpose for this thesis is to examine the communication between public authorities and small business in public procurement. The issues for the study are how the participants communicate, which communicative obstacles might occur and how these obstacles can be overcome. A qualitative approach has been used to illuminate different aspects of the communication. Seven long interviews with representatives from both public authorities and small businesses in Jönköping county has been conducted. The result shows that the participants communicate mostly through written communication. Verbal communication is being avoided by the authorities to protect the principle of equal treatment, though it was found in some phases of the procurement process. Electronic channels are used in many situations but the tenders are often delivered in physical form. Direct communication does exist even though indirect communication is more dominant. To formulate complex information in an explicit way is one of the obstacles that was observed in the study. The whole process has to be conceived by the procurers from the start, since the tender specification as a rule cannot be changed afterwards. The tender specifications are considered very extensive by respondents from small businesses, and recurrences of information are common. They also experience that some requirements being asked for do not fill a purpose for the outcome of the process. On the other hand, some authorities refer to that the requirements creates a high lowest level and that they do have a great importance. Respondents from the small businesses seem to consider it being easy to get their questions about uncertainties in the tender specification answered, but they also want greater possibilities to discuss alternative solutions to the authorities needs. The use of an electronic procurement tool can make the evaluation phase easier for the procurers. It can also give the suppliers a kind of feedback since the system alert if some requirements in the tender are not being fulfilled.

<p>Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts. Med kvalitativ metod har aspekter av kommunikationen kunnat belysas. Sju halvstrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med respondenter från både myndigheter och småföretag i Jönköpings län.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att aktörerna kommunicerar främst genom skriftliga former. Muntlig kommunikation undviks av myndigheterna för att värna om likabehandlingsprincipen. Det förekommer dock i vissa faser. Elektroniska kanaler används i många situationer. Företagen lämnar dock ofta sina anbud i fysisk form. Direkt kommunikation mellan aktörerna förekommer men det är indirekt kommunikation som är mest framträdande.</p><p>Att formulera komplex information på ett tydligt sätt är ett av de hinder som framkommit. Hela processen måste tänkas ut i förväg av myndigheterna och förfrågningsunderlaget får normalt inte ändras i efterhand. Underlagen upplevs ibland vara väldigt omfattande och fulla av upprepningar. Oenighet om kravens betydelse för upphandlingens utgång råder. En del företagsrespondenter upplever att det ställs krav som inte tas hänsyn till, medan någon myndighetsrespondent menar att dessa krav ställs för att skapa en hög lägstanivå.</p><p>Företagsrespondenterna vittnar om att det är enkelt att få svar på frågor angående otydligheter i förfrågningsunderlaget. Diskussioner om bättre lösningar på myndigheternas behov efterfrågas dock av leverantörer. Att använda ett elektroniskt upphandlingssystem kan underlätta för myndigheter i utvärderingsfasen. Systemet kan också ge anbudsgivaren en form av feedback på anbudet då det varnar för om krav har missats.</p> / <p>Public procurement is conducted by public sector to purchase supplies and services. Studies show that small businesses do not participate in public procurement at the same extension as big businesses. Bureaucratic formulated tender specifications and irrelevant requirements are given as some possible reasons. The communication between procurers and suppliers has been described as unsatisfactory and as a consequence, the products being asked for by the procurers are seldom the best for satisfying their needs.</p><p>The purpose for this thesis is to examine the communication between public authorities and small business in public procurement. The issues for the study are how the participants communicate, which communicative obstacles might occur and how these obstacles can be overcome. A qualitative approach has been used to illuminate different aspects of the communication. Seven long interviews with representatives from both public authorities and small businesses in Jönköping county has been conducted.</p><p>The result shows that the participants communicate mostly through written communication. Verbal communication is being avoided by the authorities to protect the principle of equal treatment, though it was found in some phases of the procurement process. Electronic channels are used in many situations but the tenders are often delivered in physical form. Direct communication does exist even though indirect communication is more dominant.</p><p>To formulate complex information in an explicit way is one of the obstacles that was observed in the study. The whole process has to be conceived by the procurers from the start, since the tender specification as a rule cannot be changed afterwards. The tender specifications are considered very extensive by respondents from small businesses, and recurrences of information are common. They also experience that some requirements being asked for do not fill a purpose for the outcome of the process. On the other hand, some authorities refer to that the requirements creates a high lowest level and that they do have a great importance.</p><p>Respondents from the small businesses seem to consider it being easy to get their questions about uncertainties in the tender specification answered, but they also want greater possibilities to discuss alternative solutions to the authorities needs. The use of an electronic procurement tool can make the evaluation phase easier for the procurers. It can also give the suppliers a kind of feedback since the system alert if some requirements in the tender are not being fulfilled.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005).</p><p>Slutsats</p><p>Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv.</p> / <p>Background</p><p>Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth?</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth.</p><p>Method</p><p>In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation.</p><p>Conclusion</p><p>After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.</p>

隨著中小企業（Small and Medium Enterprises，SMEs）在台灣這個國家數量的提升，建立一個能夠運作至水準的團隊以確保公司維持具競爭力的型態已變得重要。為了維持競爭力，這些中小企業會找尋新穎、具創意的方法，為要能夠從同業當中脫穎而出。創新源自於兩處，藉由打造一項服務或是產品。在本篇研究當中，服務和產品皆被用來作為調查研究。要有具創意的想法，對於一個團隊就有其需要將想法付諸行動。然而，團隊的打造是一個長久的過程。團隊成長的過程會有第一次開會、相互瞭解、然後能夠作為一個單位去運作。在這個過程中，會有衝突和困惑的障礙。因此，本篇研究提出一項新的競爭情報─人力情報（Human Intelligence，HI）─以協助成長中的公司快速地建立一個團隊。 HI的目的是去建立一個讓公司可以更為快速建立團隊的程序。HI的架構遵循計畫與方向、資料蒐集、分析與傳播之競爭情報架構的原則。藉由三家有創新服務或產品的台灣中小企業之研究，本篇研究使用質性研究蒐集資料並且能夠為著分析從訪談、網路研究、和所在地觀察當中挖掘資料。在團隊效能上採用基礎實際理論，HI能夠告知一家公司建立中的團隊是處在哪一個階段。一旦建立中的團隊所處階段被確認了，人力資源實務就能針對公司給予建議，進而完成競爭情報架構的過程。 人力情報架構的結果能夠給目前的團隊情況給予見解並且提供回饋或是建議，這使得成長中的公司能夠有效地打造一個團隊。 / With small and medium enterprises (SMEs) raising all over the country of Taiwan, thus forming a team that can perform up to standard to ensure the company stay in competitive form has become crucial. To stay competitive these SMEs find new innovative ways to be able to differentiate themselves from peers. Innovation can come from two sources, either by creating a service or product. In this paper, both service and product are used as sample studies. To have an innovative idea, there is a need for a team to carry the idea to action. However, team building is a long process. This process of team performance went through meeting for the first time, understanding each other and then being able to perform as one unit. During this process, there are bounds to be conflicts and confusions. Thus this paper brings about a new competitive intelligence, “Human Intelligence” (HI), to help growing companies to build a team rapidly. HI’s aim is to create a process that allows companies to build teams faster. HI’s framework follows the principle of competitive intelligence process framework of planning and direction, collection of data, analysis and dissemination. Through the study of 3 Taiwanese SMEs that have innovation of either product or service. This paper uses qualitative study to collect data and is able to mine data from interview, internet research and on-site observation for analysis. Using basic practical theories on team performance, HI is able to determine which stage of team forming a company is in. Once the stage of team forming is determined, human resource practices give recommendation for the company, thus completing the process of competitive intelligence framework. The result of the Human Intelligence framework was able to provide insight to current team situation and offer a feedback or recommendation. This allows growing companies to form a team efficiently.

En viktig arena för samspel kring känsliga gränssnitt (marknad – konstruktion – produktion) i industrin är olika möten där arbetsgrupper kommer samman kring uppgifter. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om samspel som sker inom och mellan arbetsgrupper i deras hantering av uppgifter i mindre industriföretag (SME) och vilken betydelse samspelet har för lärande och effektivitet i verksamheten. Studien har närmare bestämt fokus på följande frågeställningar: 1. Vad karaktäriserar samspelet inom och mellan arbetsgrupper som det kommer till uttryck i olika möten? 2. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar samspelet inom och mellan arbetsgrupper? 3. Vilka konsekvenser får olika typer av samspel för lärande och effektivitet i arbetsgrupper och i organisationer? Studien utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv på lärande i organisationer samt tidigare forskning om lärande, kommunikation och effektivitet i grupper och organisationer. Studien genomfördes under perioden 2008-2010 och var upplagd utifrån en kvalitativ och interaktiv forskningsansats. Datainsamlingen baserades på intervjuer, observationer av videofilmade möten samt frågeformulär. Analysen rör sig mellan två nivåer: samspel inom grupper samt mellan grupper på organisationsnivå. Samspelet inom och mellan grupper analyserades utifrån kontextuella faktorer och med fokus på i vad mån olika kommunikationsmönster kunde kopplas till olika typer av lärande och effektivitet i verksamheten. Ett rationalistiskt effektivitetsperspektiv utmanas till förmån för ett humanistiskt perspektiv där lärandet är en viktig aspekt. Tre slutsatser dras: Effektivitet grundar sig i att kommunikationsmönster och ledning anpassas efter det behov uppgiften för stunden kräver - utförande eller utveckling. Återkoppling och personliga länkar mellan grupper behöver översyn och ledningsrutiner för att underlätta samspelet. Diskrepanser (motsättningar, konflikter och störningar) som synliggörs i organisationen leder till utveckling. De som förblir i det dolda stör utförandet. / Important arenas for interaction on critical interfaces (sales – design – production) in industrial firms are the various meetings where groups come together around a common task. The purpose of this dissertation is to contribute knowledge about the interactions that occur within and between work groups in their handling of their tasks in small industrial companies (SME’s) and the significance of these interactions on learning and effectiveness. The thesis focuses especially on the following questions: 1. What characterizes the interaction within and between work groups as they are expressed in various meetings? 2. What factors facilitate and hinder the interaction within and between work groups? 3. What are the consequences of different kinds of interaction regarding learning and effectiveness in work groups and in organizations? The study takes a critical realistic perspective on learning in organizations and is based on previous studies on learning, communication and effectiveness in groups and organisations. The study was conducted during 2008-2010 and used a qualitative and interactive approach. The collection of data was based on interviews, observations of video filmed meetings and on questionnaires. The analysis moves between two levels: interaction within groups and between groups at an organizational level. The interactions within and between groups were analysed based on contextual factors in order to understand whether different communication patterns were related to different types of learning and effectiveness. A rationalistic concept of effectiveness was challenged in favour of a humanistic approach where learning is an important aspect. Three major conclusions were drawn: Effectiveness presupposes that patterns of communication and management are tailored to the task at hand – performance or development. Feedback and links between groups need revision and steering to facilitate interaction. Discrepancies (contradictions, conflicts and disturbances) that are made visible in the organization may lead to development. Those remaining in the hidden disturb the performance.