Die SME AG ist das erste Bergbauunternehmen, das seit Jahrzehnten ein neues Erzbergwerk erschließen und in Betrieb nehmen will. Traditionsreiche Bergbauunternehmen haben in der Vergangenheit neue Standorte, auf der Grundlage vorhandener Personalstrukturen, vorhandener Technik und Technologien, erschlossen. Im nachfolgenden Beitrag wird die strategische Herangehensweise der SME AG beschrieben, um zeitnah mit der Gewinnung in der Wolfram-Zinn-Lagerstätte zu beginnen.

Finansieringsstrategier är betydande delar i företagens uppbyggnad. Pecking order teorin (PO) beskriver den preferensordningen företag har över finansieringsmetoder vid investeringar. Däremot är familjeföretag speciella företag med en stor fientlighet mot externt kapital på grund av risken att tappa kontrollen över företaget. Dessutom finner man betydande incitament till att familjeföretagen har goda relationer med sina leverantörer och kunder vilket möjliggör användandet av bootstrappingstrategier. Vår studie indikerar att PO teorin inte är applicerbar på familjeföretag på grund av ovanstående faktorer. Således skapades en egen preferensordning istället för PO, familjeföretagens pecking order (FPO). Följaktligen är uppsatsens syfte att förklara rangordningen i familjeföretagens finansieringsval vid investeringar. För att undersöka familjeföretagen konstruerades först ett familjeföretagsindex som mätte familjekaraktären i familjeföretagen. Därefter undersöktes den empiriska bärigheten i FPO-modellen på SME företag i Sverige med en enkätundersökning. Utfallen av korrelationstesten genererade flertalet signifikanser mellan familjeföretagsindex och de finansieringsstrategier som FPO-modellen består av. De betydande resultaten efter korrelationstesten var ett negativt samband mellan familjeföretagsindex och hur benägna företagen var att ta in kapital utanför familjen. Det innebär alltså att ju mer familjeföretag man är desto mindre är företaget benäget att ta in externt kapital vilket är den mest betydande implikationen till forskningen. Studien kunde också observera en betydande positiv korrelation mellan familjeföretagsindex då företaget har en huvudägarandel över 50% och deras inställning till att ta in kapital från familjen. Slutligen konstateras pecking order teorin inte verkar passa in på familjeföretagens preferensordning då fler alternativ till finansiering används av familjeföretagen.

Studier visar att kunskapen och erfarenheten av marknadsföring inom små och medelstora företags (SME) till stor utsträckning är ganska dålig. Det finns inga riktlinjer för hur SME inom byggbranschen bör arbeta med marknadsföring och hur företagen bör överväga att digitalisera marknadsföringen för att kunna nå ut till en större potentiell kundgrupp. Dessutom nämns att fler människor börjar använda sig av internet och i takt med detta så blir det allt viktigare för SME att följa med i den digitala utvecklingen. Därför är det viktigt att undersöka vilka faktorer som påverkar SMEs inställning till användandet av sökmotoroptimering (SEO).    Tidigare studier visar att det finns ett flertal faktorer som påverkar inställningen hos SME att använda SEO. Ett antal av studierna är skrivna tidigare än år 2015 och efter litteratursökningen, så finner vi inga senare studier inom det berörda området om vad som påverkar processen för införandet av SEO hos SME inom byggbranschen som en kontext.  Data har samlats in genom sju utförda intervjuer med lika många företag. Insamling av data har skett via digitala intervjuer tillsammans med personal som har god insikt i företagets strategier för digital konsumentpåverkan. Data har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med tidigare studier inom området.   Studiens resultat identifierade tre teman vilka var ekonomi där faktorer såsom finansiella resurser och branschens inställning innefattas. Det tekniska temat med faktorerna, andra digitala marknadskanaler och snabbare etablering samt temat kunskap där faktorn inställning hos medarbetare belyses. Flertalet av de identifierade faktorerna bekräftas av vad tidigare forskning bidragit till samtidigt som nya fynd har gjorts. Efter en analys av faktorerna så kom vi fram till att varje enskild faktor kan ha en direkt inverkan för valet hos SME att införa SEO som ett verktyg för digital konsumentpåverkan. Resultatet visade på att faktorerna ofta samspelar med varandra och verkar växelvis i processen att införa SEO i verksamheten. / Studies show that the knowledge and experience of marketing in small and medium-sized enterprises (SMEs) is to a large extent quite poor. There are no guidelines for how SMEs in the construction industry should work with marketing and how companies should consider digitizing marketing in order to reach a larger potential customer group. In addition, it is mentioned that more people are starting to use the internet and in step with this, it is becoming increasingly important for SMEs to keep up with digital developments. Therefore, it is important to examine the factors that influence SME's attitude towards the use of search engine optimization (SEO). Previous studies show that there are a number of factors that affect the attitude of SMEs to use SEO. A few of the studies were written earlier than in 2015 and after the literature search, we find no later studies in the relevant area on what influences the process for the introduction of SEO at SME in the construction industry as a context. Data have been collected through seven interviews with as many companies. Data collection has taken place via digital interviews together with staff who have good insight into the company's strategies for digital consumer impact. Data have then been analyzed through a qualitative content analysis together with previous studies in the field. The results of the study identified three themes which were economics where factors such as financial resources and the attitude of the industry are included. The technical theme with the factors, other digital market channels and faster establishment as well as the theme knowledge where the factor attitude of employees is highlighted. Most of the identified factors are confirmed by what previous research has contributed to while new findings have been made. After an analysis of the factors, we came up to the conclusion that each individual factor can have a direct impact on the choice of SME to introduce SEO as a tool for digital consumer influence. The results also showed that the factors often interact with each other and act alternately in the process of introducing SEO into the business.

Bakgrund: Under flera års tid har digitaliseringen och utvecklingen av digitala redovisningsinnovationer tagit stora framsteg. Behovet att följa med i den digitala utvecklingen har påvisats vara en avgörande faktor för att förbli konkurrenskraftig på marknaden. Under Covid-19 pandemin har studier påvisat att flera mikroföretag inom SME-segmentet har bristande digitala redovisningsprocesser. Men förklaringen om varför det fortfarande finns flera företag som inte utvecklat sina redovisningsprocesser mot det digitala arbetssättet saknades i tidigare studier, vilket blev studiens syfte att fylla. För att behandla studiens empiriska material som samlats användes en teoretisk referensram innehållande nyckeltal, Diffusion of Innovation Theory, redovisning, innovationer och digitalisering. Den insamlade empirin ställdes därefter mot den teoretiska referensramen i analysen som i sin tur ledde fram till ett slutresultat. Syfte: Syftet med studien är att förklara varför företagsledare i mikroföretag ännu inte har digitala redovisningsprocesser implementerade i sina företag. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur företagsledare beslutar huruvida digitala redovisningsinnovationer ska anskaffas eller inte. Metod: Studien har baserats på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomfördes. Alla intervjuer genomfördes över digitala hjälpmedel. Alla respondenter är företagsledare i mikroföretag inom SME-segmentet och var tillgängliga inom Stockholms- och Göteborgsområdet. Resultat och slutsats: Studien visar att redovisningsinnovationens egenskaper har en viss roll i företagsledarens beslut till acceptans eller avslag. Dock påvisar studien också att flera faktorer utanför innovationens egenskaper är avgörande vid beslutsfattande, då företagsledarens digitala kunskap och det socialt inflytanded hade större påverkan. / Background: For several years, digitalisation and the development of digital accounting innovations have made great progress. The need to keep up with digital developments has been shown to be a crucial factor in remaining competitive in the market. During the Covid-19 pandemic, studies have shown that several micro-enterprises within the SME segment have a lack of digital accounting processes. However, the explanation of why there are still several companies that have not developed their accounting processes against the digital way of working was missing from previous studies, which became the aim of the study. To process the study's empirical materials collected, a theoretical frame of reference containing key figures, Diffusion of Innovation Theory, accounting, innovations and digitalisation was used. The entangled empirical data were then set against the theoretical frame of reference in the analysis, which in turn led to a final result. Purpose: The purpose of this study is to explain why business leaders in micro-enterprises within SME do not yet have a digital accounting process implemented at their companies. Thus, the study aims to increase understanding of how business leaders decide whether to acquire digital accounting innovations. Method: The study was based on a qualitative method where six interviews were conducted over digital aids. All respondents are business leaders in micro-enterprises within the SME-segment and were available in the Stockholm and Gothenburg area. Results and conclusion: The study shows that the characteristics of accounting innovations have a certain role in the business leaders decision to accept or reject. However, the study shows that several factors outside the characteristics of innovations are crucial in decision making. The business leader´s digital knowledge and social influence had a greater impact.

Företagsledare ställs inför mängder av beslut varje dag. Dessa beslut kan både påverka företagets verksamhet och samhället i stort. På senare tid har nya normer kring hållbarhetsarbete växt fram och större krav ställs på företag att anpassa sig till nya normer som etableras. Misslyckas företag att anpassa sig till krav som ställs från samhället och intressenter riskerar företag att förlora sin legitimitet. Ett sätt för företag att visa sig legitima är genom de beslut som tas, till exempel vid val av leverantör. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka beslutskriterier små och medelstora företag (SME-bolag) prioriterar i beslutsprocessen vid val av leverantör och skapandet av legitimitet. Således avser studien att bidra till kunskapsutveckling kring företags beslutsprocesser i förhållande till legitimitetsteorin samt beslutsteorier. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats och tio företagsledare i värmländska SME-bolag har intervjuats gällande hur beslutsprocessen ser ut i deras företag. Studien visar att beslutsprocesser i värmländska SME-bolag varierar med hög grad beroende på vilken situation företaget ställs inför. Även graden av rationalitet i beslutsprocessen samt vilka beslutskriterier som beaktas varierar mellan företag och beroende på situation. Företagsledarna uppvisar en medvetenhet kring vilka normer som finns i samhället, men upplever att kraven från den närmsta kretsen, i form av kunder, inte omfattar hållbarhet i någon större utsträckning. Istället ställs krav på kvalitet, service och professionalism. Enligt företagarna är detta vad som i stor utsträckning påverkar de beslut som tas gällande val av leverantör och i sin tur även företagets legitimitet. / Business leaders are faced with a multitude of decisions every day. These decisions can both affect the company's operations, but also the society as a whole. Recently, new standards regarding sustainability have emerged and greater demands are placed on companies to adapt to the new standards. If companies fail to adapt to the demands of society and stakeholders, the company risks losing its legitimacy. One way for a company to prove its legitimacy is through the decisions that are made, for example when choosing a supplier. The purpose of this study is to increase the understanding for which decision criteria small and medium sized enterprises (SME) prioritize when choosing a supplier and creating legitimacy. Thus, the study intends to contribute to knowledge development about companies' decision-making processes in relation to the theory of legitimacy and decisions theories. To achieve the purpose of the study, a qualitative research strategy has been applied and ten company leaders in SMEs in Värmland have been interviewed regarding how the decision-making process in their companies looks like. The study shows that decision-making processes in SMEs in Värmland vary greatly depending on the situation the company is faced with. The degree of rationality in the decision-making process as well as which decision criteria that is important also varies between companies and depending on the situation. Business leaders show an awareness of the norms that exist in society, but feel that the requirements from the closest circle, in terms of customers, do not include sustainability to any great extent. Instead, demands are made on quality, service and professionalism. According to the entrepreneurs, this is what mainly affects the decisions made regarding the choice of supplier and in extension also the company's legitimacy.

Idag redovisar många företag nyckeltal i deras årsredovisning för att tillgodose årsredovisningslagens krav på rättvisande bild. I Sverige tillhör 97 procent av dessa företag småföretag, som inte är undantaget för kravet när de är aktiebolag. Därför syftar denna studie att undersöka skapandet och användandet av nyckeltal i småföretag för att ta reda på vilka nyckeltal de använder, hur och varför de använder dem nyckeltalen, och deras tankar om detta verktyg. En kvalitativ metod med deduktiv tillvägagångssätt har använts i denna studie. Empirin samlades från ägarna av fem småföretag som befinner sig i Västra Götaland i Sverige genom en semi-strukturerad intervju. Företagen som har undersökts är aktiebolag med max 49 anställda. Olika källor har använts för att få mer information om företagen och årsredovisning. Resultatet visar att småföretagare använder nyckeltal. De använder nyckeltal som redan finns i deras årsredovisning. Trots kunskapsbristen om detta verktyg bland småföretagare, finns det företag som har skapat egna nyckeltal, dvs. direkta nyckeltal, och använder dem regelbundet i verksamheten. Det visar också att inte alla småföretag använder nyckeltal som underlag för mål och strategier eller för att implementera en strategi. Det är för att de kan generera en strategi även utan att använda detta verktyg men ändå lyckas med målet. Som de säger, finns det andra framgångsfaktorer. Kunskap spelar inte så stor roll hos småföretagare då det finns redovisningskonsulter som hjälper dem med att ha koll på deras ekonomi och därmed få kontroll på finansiella situationer. För att göra resultatet generaliserbart, kan man göra en utökad studie med fler företag och intervjuer, eller att komplettera denna studie med en kvantitativ metod. Det kan också vara en fördel att intervjua småföretag med deras redovisningsbyrå för att få båda perspektiv om ämnet då inte alla småföretagare har kunskaper om ämnet. Uppsatsen är skriven på svenska. / To comply with the requirement of the accounting on fair reporting, many companies today are including financial key ratios and/or key performance indicators on their annual reports. In Sweden, 97 percent of these businesses are small companies. These companies as long as they are incorporated are not an exemption. Therefore, this research paper aims to explore the creation and use of financial key ratios and/or key performance indicators in small incorporated companies to find out what financial key ratios and/or performance indicators they are using, how and why they are using them, and what they think of this tool. In this study, a qualitative method with a deductive approach has been used. The empiricism was gathered from the owners of five small companies located in Västra Götaland of Sweden through a semi-structured interview. All participating companies are incorporated with maximum of 49 workers. Other resources have also been used to get more information about the companies and their financial reports. The result shows that all participating companies are using financial key ratios and/or key performance indicators. They are using financial key ratios and/or key performance indicators that they have in their financial reports. Despite the lack of knowledge about this tool among small business owners, some companies have created their own key performance indicators and use them on a regular basis. It even shows that not all small companies are using financial key ratios and/or key performance indicators as a fundament for goals and strategies or to implement a strategy. This is because; small businesses can generate a strategy even without using this tool and still succeed with their goals. As they said, there are other factors that they consider have contributed to their success. In terms of knowledge, it really doesn’t matter that much because there are accounting firms that are helping business owners in managing their economy and gaining control on their financial situations. For the result to be generalized, it is recommended to make an extended study of more companies and interviews, or complete this study with a quantitative method. It may also be an advantage to interview small companies with their accounting firms to get both perspectives on the subject since not all small business owners have knowledge about the subject. This research paper is written in Swedish.

Den här uppsatsen syftar till att ta fram vilka utmaningar det finns för svenska tillverkande Small and Medium Enterprises (SMEs) att implementera ett Enterprise Resource Planning (ERP-system). Den här studien undersöker parametrar som avgör en lyckad eller misslyckad implementering av ett ERP-system hos SMEs och hinder som är viktiga att beakta för att inte misslyckas med parametrarna. Tidigare studier har använts för att ta fram viktiga parametrar och hinder som har testats genom intervjuer med olika företag. Undersökningen i uppsatsen har begränsningar som att det bara har intervjuats fyra företag, inom fyra branscher och enbart personer med ledarpositioner. Det togs fram tre parametrar vilka är att hålla implementeringen inom budget, implementationstid och välfungerande ERP-system. Det togs även fram sex hinder vilka är brist på engagemang och ledarskap från ledning, otillräcklig utbildning, brist på kommunikation, otillräckliga resurser, felaktiga förväntningar på ERP-system och för lite engagemang från medarbetare. / This paper aims to bring out which challenges exist for Swedish manufacturing Small and Medium Enterprises (SMEs) to implement an Enterprise Resource Planning (ERP- system). This study investigates parameters which lead to a successful or unsuccessful implementation of an ERP- system at SMEs and obstacles that are important to consider in order to not be unsuccessful with the parameters. Previous studies have been used to identify important parameters and obstacles which have been tested through interviews with different companies. The investigation in this paper has limitations as only four companies have been interviewed, in four different industries and only people with leadership positions. Three parameters where identified, these are to keep the implementation within budget, implementation time and well functioning ERP-system. Six obstacles were also identified, these are lack of commitment and leadership from management, insufficient training, lack of communication, insufficient resources, inaccurate expectations on ERP-system and too little commitment from coworkers.

Bakgrund: Valet av strategi kan vara en avgörande faktor för att ett företag ska kunna anpassa sig efter en föränderlig miljö. Eftersom dagens affärsmiljö är dynamisk och snabbt förändras behöver företagen ständigt inrätta sig efter dessa. Det som ger upphov till att ageranden är nödvändiga när marknaden förändras är osäkerhet som kan leda till ekonomiska svårigheter. Strategi och strategisk planering är betydelsefullt för att ett företag ska nå sina mål. Däremot kan uppfattningen av vad som är strategiskt variera. Stora företag och SME tenderar att skilja sig åt eftersom SME är mindre formella i både strategi och strategisk planering. Med bakgrund av detta saknas forskning beträffande förändringar under osäkerhet i samband med strategi men även beträffande hur SME agerar för att överleva under osäkerhet. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag i känsliga branscher anpassar sin strategi under osäkra förhållanden och förklara dess påverkan på företagen. Ur detta kommer även eventuella likheter och skillnader identifieras i hur SMEs och stora företag agerar under osäkerhet. Metod: Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där forskningsansatsen är abduktiv. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt genomfördes tio intervjuer vid nio olika företag som sedan låg till grund för den empiriska analysen. Fortsatt genomfördes en analys med utgångspunkt i vad som beskrevs i den empiriska analysen och jämfördes med den teoretiska referensramen för att finna eventuella likheter och skillnader. Slutsats: Studiens resultat visar att företag hanterar strategi under osäkra förhållanden genom att anpassa förhållningssätt utefter sin grundstrategi. Detta görs främst genom att företagen anpassar sig efter efterfrågan på marknaden. Fortsatt återfinns skillnader i hur stora företag och SME hanterar strategi. De stora företagen tenderar att vara mer formella och tillämpa strategisk planering för strategiska krisåtgärder medan SME endast arbetar med förebyggande åtgärder. / Background: The preferred strategy can be a decisive factor when it comes to a company’s ability to adapt to a changing environment. Taking into account that today’s business environment is dynamic and rapidly changing, companies are more or less obligated to adjust to this. The cause of this action regarding the change on the market is the uncertainty which can result in financial difficulties. Strategy and strategic planning is significant with regard to the company’s ability to achieve its goals. However, the perception of what is strategic can vary. Big companies and SME tend to differ since SME are less formal, both when it comes to strategy but also to strategic planning. With this said, there is a lack of research regarding changes during uncertain situations in connection with strategy, but also how SME act in order to survive the uncertainty. Purpose: The aim of this study is to create an understanding regarding companies within sensitive industries and how they adapt their strategy during times of uncertain conditions, but also explain its impact on them. Furthermore, to be able to refer back to the purpose, differences and similarities will be presented in relation to how SME and big companies are acting at the time of uncertainty. Method: The study is based on a qualitative approach where the research approach is abductive. In order to be able to achieve the empirical material, semi-structured interviews have been highly necessary. In total, ten interviews were conducted of which nine were companies. These interviews then formed the basis of the empirical analysis, which were then compared to the theoretical frame of reference for further analysis to examine possible similarities and differences. Conclusions: The result of this thesis shows that companies manage their strategy under uncertain conditions by adapting approaches according to their overall strategy. This is mainly done by adaptation to the market demand. Furthermore, differences between SME and big companies are presented regarding the management of strategy. The large companies tend to be more formal and apply strategic planning for strategic crisis measures, while SMEs only work with preventive measures.

The textile industry is one of the most polluting industries worldwide with vast impacts on all three pillars of sustainability – ecology, society and economy. Recently there has been increased interest in improving sustainable practices in the clothing industry. These practices look to tackle the negative impacts from emissions, pollution and synthetic or man-madematerials (i.e. those made from fossil fuels). Popular approaches are transparency, supply chain traceability and product certifications. This research aims to evaluate these different approaches with a multi-criteria analysis using a developed evaluation framework and applying the framework at a case study at ASKET AB, a menswear brand from Sweden. Research included seven different certifications common in the clothing industry. Due to a different focus not on a product but rather on a company management level, one of the certifications is excluded in the evaluation process. To ensure the relevance of the framework, the common approaches in sustainability research of the Planetary Boundaries and the Doughnut Economy are combined with the United Nations Sustainable Development Goals (UN SDGs). Thus, the evaluation framework covers an environmental as well as a social dimension, including 18 impact categories in total. The evaluation results in a score for each certification according to the ranking per impact category for each certification. The results showed a clear advantage for certifications covering impact categories from the environmental as well as the social dimension. The results from the evaluation are accompanied by semi-structured interviews with seven experts from within the apparel and sustainability industry. The interviews support most of the findings from the literature research and evaluation. The combination of evaluation and interviews concludes that there is a necessity to take different factors into account before choosing a certain certifications scheme. There is no one fits all approach due to the fact that each organisation adopts its own sustainability practices. Key factors to take into consideration include values and focus areas of the company as well as the rigour of the certification. Consequently, depending on the circumstances, a combination of different certifications and ecolabels might be the best approach. The results are applied to a case study at ASKET AB, a Stockholm-based menswear brand focussing on high-quality and timeless wardrobe essentials. Applicability of different traceability approaches and certifications for ASKET considered different factors including limited monetary and personnel resources of a small- to medium-sized enterprise to a micro-company. Furthermore, a comparison to other approaches of supply chain traceability and transparent communication are taken into account in the assessment. Overall, a different focus depending on the supply chain processes is the most suitable option for ASKET since a full certification of the company, or specific products are not applicable at the current stage of the company. / Textilindustrin är en av världens mest förorenande industrier med stor påverkan på alla tre delar inom hållbarhet – ekologiskt, social och ekonomist. På senare tid har intresset för mer hållbara metoder inom klädindustrin ökat. Målet med dessa metoder är att minska de negativa effekterna från utsläpp, föroreningar samt material från fossila källor. Populära tillvägagångssätt inkluderar transparens, spårbarhet i leverantörskedjan och produktcertifiering. Denna studie utvärderar dessa tillvägagångssätt via en multikriterieanalys utförd med ett framtaget utvärderingsramverk. Studien innehåller sju, för klädindustrin, vanliga certifieringar varav en av dessa exkluderades i utvärderingsprocessen på grund av annat fokus. Ramverkets relevans säkerställs genom att kombinera de vanligaste metoderna i hållbarhetsforskning inom Planetary Boundaries och Doughnut Economy med FN:s mål för hållbarutveckling (FN:s SDGs). Därmed täcker utvärderingsramen såväl miljö- som sociala aspekter innehållandes 18 olika påverkningsbara kategorier. Utvärderingen ger varje certifiering en poäng enligt ranking per påverkningsbar kategori. Certifieringar innehållandes miljö- och sociala aspekter fick bästresultat. Utvärderingsresultaten åtföljdes av semistrukterande intervjuer med sju experter som stöder mestadels av litteraturforskningen och utvärderingen. Utvärderings- och intervjuresultaten visar vikten av att ta olika faktorer i beaktning innan ett certifieringsschema väljs. Dessa inkluderar företagsvärden, fokusområden samt kriteriets strikthet. Det existerar således ingen universell metod och i vissa fall kan en kombination av olika certifieringar och ekomärkningar vara den bästa metoden. Resultaten applicerades på en fallstudie hos ASKET AB, ett Stockholmsbaserat herrklädesmärke med fokus på högkvalitativa och tidlösa ”wardrobe essentials” (garderobsnödvändigheter). Tillämpbarheten av olika spårbarhetsmetoder och certifieringar för ASKET innehöll faktorer så som begränsade monetära- och personalresurser för ett litet till medelstort bolag till ett mikroföretag. I bedömningen beaktas även en jämförelse av andra tillvägagångssätt för spårbarhet i leveranskejdan och kommunikationstransparens. Sammanfattningsvis ärolika fokus beroende på leveranskedjeproncessen mest användbar för ASKET eftersom en fullständig certifiering av företaget eller en specifik produkt i nuläget inte är applicerbar.

Mindre företag tenderar att ha ett behov av att samarbeta med externa aktörer för att tillgodogöra sig de resurser som krävs för att åstadkomma en lönsam verksamhet. Revisorn är en extern aktör som samtliga företag, i den här studien, är tvungna att ha enlig svensk lag. En annan extern aktör på ekonomiområdet är redovisningskonsulten, vilket företag frivilligt kan välja att anlita för att underlätta den löpande verksamheten. Tidigare forskning redogör för teorier om nätverk, vilken roll en revisor respektive redovisningskonsult har i mindre företag samt hur goda relationer kan uppnås. Den här studien kopplar samman dessa ämnen genom att beskriva hur mindre företags nätverk gällande ekonomitjänster påverkar revisorns roll. Studien består av tolv kvalitativa intervjuer med företag i Karlstad. Resultatet visar på att det finns fyra huvudsakliga sätt för mindre företag att bygga upp sitt nätverk på ekonomiområdet. Nätverket har i sin tur en viss påverkan på revisorns roll. Dock är det inte enbart förekomsten av andra aktörer som påverkar revisorns roll utan även vilken roll övriga aktörer antar. Får företagen mycket rådgivning från en annan aktör, exempelvis en redovisningskonsult, är behovet av att kontakta revisorn för rådgivning inte lika stort. Studien har även visat på att relationen till de olika aktörerna i nätverket har en påverkan på vilken roll och betydelse olika aktörer får. I en relation har aspekter som tillit och engagemang lyfts fram av stor vikt. Huruvida revisorn, respektive redovisningskonsulten, lever upp till företagets förväntningar påverkar deras upplevelse av revisorns roll. / Small companies tend to have a need for collaboration with external actors in order to utilize the resources required to achieve a profitable business. In this study, all companies are required by Swedish law to have an auditor. Another possible external actor on the subject of business is an external accountant. Unlike the auditor, companies have the option of hiring an external accountant voluntarily to facilitate operations. Previous research sheds light on theories about networks, the auditor, and the external accountants’ roles in smaller companies and how to create a good business relationship. This study connects these topics by describing how the business networks of smaller companies affects the role of the auditor.  The study consists of twelve qualitative interviews with companies in Karlstad. The results show that there are four main ways for smaller companies to structure a business network. The network, in turn, has a certain impact on the auditor's role. However, it is not only the presence of other actors that affects the auditor's role but also the role those other actors assume. If a company receives a lot of advice from another actor, such as an external accountant, the need to contact the auditor for advice is not as great. The study has also shown that the relationships with actors in the network has an impact on the role and significance of other actors. In a relationship, aspects such as trust and commitment have been highlighted as being of great importance. Whether or not the auditor or the external accountant lives up to the company's expectations affects their experience of the auditor's role.