Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete. Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom? Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism. De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna.

Syftet med denna uppsats är att analysera Aftonbladets och Expressens rapportering av Haiti under en specifik historisk tidpunkt och undersöka om och i så fall på vilka sätt postkoloniala diskurser om Väst och De Andra präglar denna rapportering. Det empiriska materialet består av 99 artiklar som alla berör jordbävningskatastrofen i Haiti och som publicerats i Expressen och Aftonbladet under tidsperioden 13 januari 2010 till och med 22 januari 2010. Uppsatsens analyser visar att det universalistiska likhetsideal som merparten av artiklarna appellerar till är samma likhetsideal som samtidigt konstruerar Haiti som annorlunda och haitierna som De Andra. Det blir tydligt hur motsägelsefulla resonemang får mening genom eurocentriska dikotomier mellan västerländsk överordning och haitisk underordning. Föreställningar om ett rationellt, civiliserat, pålitligt och godhjärtat Väst tillåts att frodas i relation till ett Haiti iscensatt som passivt, farligt, korrumperat, opålitligt och laglöst. Bistånd, hjälparbete och militära interventioner framställs därför inte bara som en direkt aktion för att hjälpa de drabbade av jordbävningen utan också som ett medel för att hjälpa Haiti in i civilisationen med universalistiska värden och en utopisk självbild som ledstjärna.

none

Thesis (PhD(Psychotherapy))--University of Pretoria, 2007. / Includes bibliographical references. Available on the Internet via the World Wide Web.

For over a century, both France and the United States have struggled with how to best bring citizens and immigrants into a common culture through civic education. While it is still true that both countries attempt to bring citizens into a common culture, it appears that the two countries have diverged in the past few decades. While the U.S. still highlights the importance of democratic values and active political participation, we do not attempt to bring everyone into a greater common culture. Instead, civics and historical curriculum take a multiculturalist approach, celebrating different cultures and historical heroes that have come from a variety of racial, ethnic, and religious backgrounds. Conversely, French civic curriculum emphasizes a universal common culture that all citizens are a part of. While the French acknowledge that citizens come from a variety of different backgrounds, differences are not celebrated. Instead common values like human rights and laïcité (secularism) are emphasized. While these two approaches appear very different, upon further inspection one will find that the two approaches have similarities. By the French ignoring cultural differences and the U.S. only discussing the superficial aspects of culture, both trivialize culture and ignore the deeper cultural differences that cause division. Ultimately, the lack of discussion surrounding cultural differences does not allow citizens to have honest and productive discussions about the controversies that arise in pluralistic societies.

Charles Chauncy remains an important transitionary figure between eighteenth century Puritan orthodoxy and nineteenth century liberal Congregationalism. Many historians imagined Chauncy as a figure caught between the revelatory experiences of the Great Awakening and the rational social ethos of the Revolutionary War. This framework has helped historians harmonize Chauncy’s traditional Calvinism and his progressive Universalism, especially as they understand Chauncy’s publications on Universalism: The Mystery Hid From Ages, The Benevolence of the Deity, and Five Dissertations. Read together, these three works comprise a Universalism canon that portrays Chauncy as a theologian compromising between two extremes: reason and revelation. Read separately, however, demands a more nuanced view of Chauncy beyond portrayals of him as a religious innovator or an indecisive theologian. Chauncy’s strict adherence to scripture complicates this paradigm. On the surface, Chauncy’s biblicism illustrates his adherence to Puritan methods of epistemology. A deeper analysis of scriptural authority’s shifting role in Chauncy’s canon demonstrates an individual negotiating his abiblical environment with the texts of scripture . While historians have demonstrated the ways in which hermeneutical decisions arise from the social and political situations faced by individuals like Chauncy, few have investigated the ways in which scripture also facilitates religious transitions, at times even the decline of its influence in social and political contexts. Chauncy’s inclusion and omissions of scripture in his publications demonstrated the ways in which eighteenth century biblical canon struggled to adapt to an eighteenth century context. Recognizing this, Chauncy grounded his Universalism on scripture by appropriating John Taylor’s exegetical approaches to rebut the abiblical Universalism of John Murray or the rationalist of deists like Thomas Paine. But by the nineteenth century, New England Congregationalism demonstrated the fruits of a Chauncy’s labors: a steep decline in reliance upon biblical authority. While Chauncy had demonstrated the possibility of a biblical foundation for his Universalism, he may have also inadvertently diminished the need for it as he compromised on biblical authority in his works on Universalism. These compromises foreshadowed the challenges to scriptural authority in the nineteenth century.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det med hjälp av olika designelement i ett användargränssnitt går att aktivera en specifik värderingsgrupp för att motivera miljövänligt beteende. Den värderingsgrupp som studeras är universalism som innefattar värderingar kopplade till förståelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla människors och naturens välfärd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mänskliga värderingar och miljövänligt beteende och menar att detta kan användas för att skapa mer långsiktiga beteendeförändringar gällande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare på detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa värderingar, universalism, som skapar dessa långsiktiga beteendeförändringar av miljövanor. I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter på Medieteknikprogrammet på KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer. Resultatet från undersökningen gav inget underlag för huruvida det går att aktivera universalistiska värderingar genom design men gav däremot en indikation på att visuella bilder som väcker tankar om en individs omgivning i flera fall kan få individen att vilja ta beslut grundade på universalistiska värderingar. / The purpose of this report is to examine if it is possible through the aid of different design elements in a graphic user interface to activate a specific group of values to motivate a more environmentally friendly behavior. The value group studied in this report is universalism which includes values regarding understanding, appreciation, tolerence and protection for the welfare of all people and for nature.  Earlier research has found a relationship between human values and environmentally friendly behavior that indicates that some values close to and including universalism could be used to create a more long term behavior change concerning environmental habits. In this study we look further into this by examining if we can activate the values that create these long term behavior changes of environmentally friendly behavior. This report presents a study that has been performed on eleven participants, all students at the Media technology program at KTH. The study consisted of a survey and a short interview. The result of this study gave no foundation to decide whether it is possible to activate universalistic values through design or not, but it gave an indication from several cases that visual imagery that evokes thoughts about our surroundings could make an individual care to make a decision based on universalistic values.

Denna uppsats består av en läromedelsanalys av samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Texten tar avstamp i några teoretiska utgångspunkter: den universalistiska liberalismen är inte värdeneutral och kan stå i konflikt med andra idétraditioner, massutbildningssystemet i västvärlden har varit en viktig komponent för att bygga en nationell identitet och utbildningssystemet konstruerar en samhällsgemenskap med traditioner och normer som riskerar att andrafiera och utöva symboliskt våld mot dem som står utanför normen. Metoden är en diskursanalys och fyra läroböcker har undersökts. Klassrummet och de läromedel som används i det är en del i en samhällelig kontext och påverkas av omvärlden. Med teorierna som utgångspunkt genomförs analysen i tre steg: inledningsvis undersökte jag hur samhällsgemenskapen – vi:et – konstruerades. Med hjälp av liberal universalism som analytiskt begrepp letade jag efter nyckelord som exempelvis: kristendom, Sverige, Europa och demokrati. I det andra steget diskuterades följderna av att konstruera en samhällsgemenskap genom begreppen andrafiering och symboliskt våld. Avslutningsvis diskuterades dessa följder i kontexten av det mångkulturella klassrummet och vad det kan få för konsekvenser för lärare som vill använda dessa läroböcker. Resultatet visade att läroböckerna på ett tydligt och genomgripande sätt lyfte det svenska och europeiska genom att beskriva demokrati, mänskliga rättigheter och andra västerländska ideal som självklara och bör spridas till resten av världen. Urvalet kan betraktas som eurocentriskt och det icke-konfessionella politiska styret beskrevs som det mest rationella och moderna. Då vi:et gestaltades som positivt på ett så tydligt sätt argumenterade jag för att andrafieringen och det symboliska våldet hade ännu större risk att utövas, i synnerhet i det mångkulturella klassrummet. Vidare påstod jag att lärare som vill använda tillgängliga böcker i samhällskunskap för gymnasieskolan bör göra det på ett medvetet sätt genom att komplettera det eurocentriska innehållet med material som belyser andra perspektiv och ökar elevers förståelse och tolerans för andra kulturer, vilket även läroplanen betonar.

The Caribbean Court of Justice (CCJ) was inaugurated in 2005. It is a regional court that serves Member States of the Caribbean Community (CARICOM), an international organization that promotes regional integration in the Caribbean. In this dissertation, I conduct a doctrinal examination and analysis of the human rights jurisprudence of the CCJ, to determine the nature and extent of the Court’s use of International Human Rights Laws and Norms (IHRLN) in its adjudication. Although my main focus is the Court’s human rights decision-making, I also conduct an analysis of some of its wider work, to the extent that this wider work, coupled with the Court’s human rights decision-making, builds an understanding of the Court’s definition of itself and explains the trajectories of the Court as a regional judicial institution. I conduct my doctrinal examination and analysis against the backdrop of three theoretical underpinnings, namely - human rights universalism; transformative justice; and Caribbean political economy and human rights cultural relativism. The goal is to understand how the CCJ, as a young regional Caribbean court, has navigated the region’s historical, socio-cultural, and political contexts, in its use of what are regarded as universalist human rights norms in the law, as it adjudicates domestic human rights and constitutional law issues. I also evaluate where the Court ends up when it navigates these issues, in order to determine impact, and to assess whether the Court’s outcomes can be rationalized or justified. The study demonstrates that this new court has adopted and adapted existing international human rights norms and ideas, notwithstanding some socio-cultural and political challenges in the Caribbean to some of these norms and ideas. My major finding is that the CCJ is inclined towards a strongly universalistic perception and application of IHRLN, and relies quite heavily on these laws and norms to guide its human rights and constitutional law adjudication, although it does this sometimes in a way that indigenizes the application of these IHRLN. In some of the Court’s human rights-related decisions, it has also acted in quite transformative ways, sometimes arriving at outcomes that challenge some Caribbean’s socio-cultural and political norms or expectations, particularly on subjects such as LGBTQ+ rights, the death penalty, political corruption, and the strengthening of aspects of Caribbean Community Law. Through these transformative decisions, the CCJ has disturbed some of the expectations about the contours and boundaries of Caribbean constitutional law, and in places, has formulated new principles and doctrines which signal a clear yearning to use IHRLN to take Caribbean law to new frontiers. It does this without completely disregarding Caribbean socio-cultural and political realities, but by sometimes mediating them. This approach by the Court demonstrates independence and reflects an absence of the suspicions of some IHRL norms and ideas that are oftentimes reflected in the political economy dynamics of the wider Caribbean region. It likewise does not signify an embrace of some of the more well-known cultural reticence and relativist attitudes to some aspects of international human rights norms found in some quarters of the Caribbean. Instead, the study reveals a more nuanced positioning by the Court, in its human rights jurisprudence. The result, this dissertation has found, is a Court that has (a) accomplished critical legal reform in important areas of the law, (b) empowered CARICOM citizens in a number of ways, and (c) strengthened respect for indigenous regional institutions in the wider politique of Caribbean regional identity and integration. The Court has accomplished these goals through calculated persuasion, rationality, and normative reasoning. The contribution of this dissertation is three-fold. Firstly, it formulates and presents a rigorous analysis of how the CCJ operationalizes IHRLN in its work. This is done, drawing on the literature on human rights universalism, cultural relativism, and transformative justice, and against the backdrop of regional human rights reticences that I explore, and which are premised on certain perceptions of the hegemonic and neo-colonial tendencies and potential of some IHRLN. Secondly, the thesis offers an in-depth and critical assessment and evaluation of the CCJ’s impact on the human rights jurisprudence of the region as a whole. Finally, it offers an in-depth analysis of how the Court’s work has so far contributed to the development of Caribbean law.

No description available.