Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA. Övningen ger också ett exempel på kopplingen mellan genotyp och fenotyp. En första version av övningen testades på 29 elever varav 22 genomförde ett kunskapstest före och efter övningen och 28 deltog i en enkätundersökning om deras inställning till övningen. Dessutom intervjuades tre biologilärare på gymnasienivå. Övningen modifierades utifrån testresultaten, elevernas svar i enkätundersökningen och lärarnas kommentarer. Framförallt var det proteinets koppling till genen och sambandet mellan genens kodon och proteinets aminosyror som behövde förtydligas i övningen. Den slutliga versionen av övningen är inkluderad i denna uppsats.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga.

No description available.

In this thesis, I will discuss subject conceptions among social studies teachers who work in upper secondary schools. The aim of this study is to investigate and analyse subject conceptions among social studies teachers and their relationship to the teachers’ personal background. Subject conceptions can be expressed in both planned and realized teaching, which are analysed in this study. The questions posed are: What subject conceptions are expressed in the social studies teachers’ descriptions of their teaching? Are there any relationships between the teachers’ personal background and the subject conceptions they express? Which subject conceptions are manifested in written tests and exercises? This study consists of three empirical sub-studies. The first sub-study is based on a questionnaire with 60 social studies teachers in upper secondary schools in two counties in Sweden. The second sub-study is based on in-depth interviews with eight social studies teachers who expressed different subject conceptions in the questionnaire. The last sub-study is based on a document analysis of 28 written tests and examinations that were collected from the interviewed teachers. The theoretical framework of this study consists of structuration, class, gender and didactic theories. Some conclusions can be drawn from this study. There are different subject conceptions among the social studies teachers. I have found four typical subject conceptions, which I have called the fact-and-concept–focused, value-focused, analysis-focused and citizenship-focused subject conceptions. The study also shows that the teachers’ personal background has a relationship with their subject conceptions, to a certain degree. Gender and the combination of subjects in the teachers’ academic exams are related to the subject conceptions that the teachers express. Also, internal framing factors, like social background, political views and years in the profession, and external frame factors, like steering documents, textbooks, current news events and the students’ interests and needs, influence the teachers’ subject understanding to different extents. The study also shows that there are differences between the subject conceptions, which are shown in the teachers’ descriptions of their teachings and their assessment materials. The majority of the teachers in the study expressed the citizenship-focused subject conception in the questionnaire, while the written tests and examinations are dominated by fact-and-concept–focused and analysis-focused questions. One conclusion drawn from the empirical results is that code, classification and framing vary among the different conceptions of the subject social studies.

This thesis focuses on upper secondary students’ use of resources in their supporting reasons when arguing socioscientific issues (SSIs). The skills of argumentation have been emphasized in science education during the past decades and SSIs are proven a good context for learners to enhance skills of argumentation and achieve the goal of scientific literacy. Research has shown that supporting reasons from various resources are embedded in students’ argumentation on SSIs, and also that multi-perspective involvement in reasoning is important for the quality of argumentation. To explore the reasons used by students in arguing about SSIs in this thesis, the SEE-SEP model was adopted as an analytical framework. The SEE-SEP model covers the six subject areas of sociology/culture, economy, environment/ecology, science, ethics/morality and policy, which are connected to the three aspects of knowledge, value and personal experience. Two studies covering four SSIs (global warming, GMO, nuclear power and consumption) explore how students construct arguments on one SSI topic chosen by them. In paper I, I investigated students’ use of resources in their informal argumentation and to what extent students made use of knowledge. The results showed that students used value to a larger extent (67%) than knowledge (27%). I also found that the distribution of supporting reasons generated by students varied from the different SSIs. In paper II, I explored students’ use of resources in relation to students’ study background (science majors and social-science majors) and gender. The results showed that social-science majors and females generated more numbers of reasons and also showed a larger amount of multi-disciplinary resources in their supporting reasons. From the findings of this thesis, the SEE-SEP model was established as a suitable model used to analyze students’ resources of supporting reasons while arguing about SSIs. Furthermore, the potential for applying the SEE-SEP model in teachers’ SSI-teaching and students’ SSI-learning is suggested. The implications to research and teaching are also discussed.

This study aims to explain how teachers for students aged 11-13 years old work with comprehension of words, based on reading fictional texts. The question formulations the study aims to survey is how teachers declare they are working with word-comprehension with basis in fictional texts for bothfirst- and second language learners, and how this shows in their pedagogical practice. The study also aims to survey what the effects are on the students´ learning, according to the teachers, by using this teaching-methods. In an attempt to examine this, interviews have been performed with three teachers working at different schools, teaching Swedish for students in the elementary school. In the interviews the teachers was asked questions in aim to research their methods of teaching wordcomprehension, followed up by two lesson-observations per class of each teachers´ pedagogical practice.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förändringar. En av dessa förändringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. Många gymnasieelever genomgår numera en hel utbildning utan att ha mött någon estetisk uttrycksform.   I skolans styrdokument återkommer begrepp som kreativitet, förmåga att lösa problem och förmåga att ta initiativ. I ett modernt samhälle uttrycks en efterfrågan på ovanstående kompetenser. Skolans läroplaner beskriver elevers rätt till lärande genom flera olika uttrycksformer. I enlighet med dessa mål pågår en forskningsdiskurs kring ett designteoretiskt perspektiv och multimodala arbetsformer.   Mot bakgrund ur detta har jag genomfört en undersökning där en grupp elever fått besvara frågor kring ett upplevt lärande i samband med ett genomfört bildprojekt. Arbetsuppgiften innehöll ett antal olika moment och arbetssätt. I uppgiften arbetade eleverna med traditionella tekniker för bild och form, men även med digitala verktyg och reflekterande texter kring process och innehåll. Undersökningen behandlar frågor kring vilken kunskap eleverna upplever att arbetet med det specifika projektet ger och vilka förmågor de upplever att de får möjlighet att utveckla och träna genom arbetet?   Undersökningens huvudsyfte var att lyfta fram elevernas personliga upplevelser av ett lärande. Jag försökte dessutom att spegla arbetet ur en designteoretisk och multimodal diskurs, där läraren är en designer av lärandets förutsättningar och ger utrymme för ett lärande genom varierande uttryck och med olika verktyg. Undersökningen är genomförd i form av en enkät med tre frågor. Eleverna beskriver en personlig upplevelse med egna ord. Utsagorna har jag sedan bearbetat, klassificerat och analyserat.   Undersökningen synliggör en varierad upplevelse av ett lärande, där vissa utsagor återkommer hos många informanter och vissa andra återfinns hos några enstaka. Den samlade bilden är mångfacetterad och komplex och visar på en bredd och en mångfald av upplevelser. Eleverna lyfter fram en hel del förväntade upplevelser av ett lärande, men även mer oväntade. Resultatet är intressant i relation till det teoretiska perspektiv som jag valt att knyta min undersökning till och till den aktuella samhällsdebatten kring kunskap och kompetens. Jag finner även resultatet viktigt och intressant med tanke på utvecklingen för estetiska ämnen i skolan och i synnerhet för ett framtida bildämne

The aim of this dissertation is to compare German and Swedish textbooks in socialscience focused on how democracy takes form in the text. What kind ofrepresentations appears through texts and illustrations? What is said and how is itsaid? What is emphasized? What is excluded? How does the text present differentconcepts and relate them to democracy? The study also focuses on how knowledgeand learning is described and to whom the text is addressed.This dissertation has a semiotic-didactic perspective based on the dialogicalprinciple that emanates from Bakhtin’s theoretical perspective and Bakhtin’sthoughts of how to analyze texts.The empirical material consists of textbooks in social science, published since 1950.The study is restricted to books written for upper secondary school and books havebeen selected to achieve variation in the descriptions of democracy.The analysis has focused on themes and concepts appearing in the textbooks.Different themes appearing in the text are the basis for the creation of a time-line.Four different periods have been found in each country, but the division of time isslightly different.The dominant themes in German textbooks are “the good and the evil”, “thegood and bad democracy”, “action groups – to be or not to be” and “unity oreminance”. There is more than one theme in Swedish textbooks, but the mostdominant themes are “governing and obedience”, “governing and autonomy”, “theautonomous citizen”, and “governing or empowerment”.There are many representations of democracy in the textbooks and most of therepresentations are vague and full of contradictions. Some of the images evencontradict the official image of democracy. Citizens in German textbooks aredescribed as active, autonomous and responsible, but the only way to influencepoliticians is through participation in elections. Citizens described in Swedishtextbooks are portrayed as passive, ignorant and irresponsible, except when voting.The dominant view of knowledge and learning is reproductive. Knowledge isportrayed as monological and the students are expected to learn some basics facts,without being able to reflect and deliberate on issues. However, texts can be openand create opportunities for students to reflect and take a stance on their own. Anopen and dialogical text is more common in German textbooks than in Swedishtextbooks.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan? Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering. Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs. Lärarens betydelse betonas vad det gäller att engagera och motivera men också som övervakare av att reglerna följs. Dock anser eleverna i större utsträckningen än lärarna att betyg kan inverka positivt på ordningen i skolan – särskilt betyg i ordning och uppförande. Läraren, regler och påföljder är följaktligen viktiga för ordningen i skolan och för skolans fostrande uppdrag.

<p>I en värld i snabb förändring, och med stora utmaningar inför framtiden, är det angeläget att synliggöra tiden och vad den innebär för oss människor. Undersökningen syftar till att besvara frågan på vilket sätt skolelevers uppfattning om tid idag kan utvecklas i den svenska skolan.</p><p><strong> </strong></p><p>Undersökningen utgörs av intervjuer med fem gymnasielärare i historia. De har fått svara på frågor om deras bild av elevernas tidsuppfattning, samt på vilka sätt deras undervisning kan tänkas stimulera detta tidsmedvetande.</p><p> </p><p>Resultaten visar att lärarna har en ganska negativ bild att sina elevers tidsperspektiv. Det beskrivs som att eleverna är starkt upptagna med sin egen tid och har svårt att blicka såväl framåt som bakåt i tiden. Samtidigt kan lärarna se en progression, med ”förbättrat” tidsmedvetande hos de äldre eleverna. För att utveckla tidsmedvetandet uppges en mängd olika strategier. De flesta av dessa innebär ett elevaktivt arbetssätt, där uppfattningen om tiden blir något som subjektivt konstrueras hos eleven. I några fall, till exempel genom arbete med tidslinjer, kan man även ana att ”gemensamma”, kulturellt skapade bilder av tiden förmedlas till eleverna.</p><p> </p><p>Det står dock klart att det i första hand är det historiska stoffet, snarare än tidsperspektiven, som står i fokus i undervisningen. Att utveckla ett tidsmedvetande, så som det definieras i arbetet, blir därför något som i hög grad lämnas åt eleverna själva.</p>