Syftet med denna hermeneutiska fallstudie är att skapa kunskap om hur lärare inom utbildningsledet mot att bli en professionell dansare uttrycker uppfattningar om styrka och rörlighet inom utbildningarna och dansutövandet. Tre linjeansvariga danslärare intervjuades och studiens data analyserades utifrån den hermeneutiska cirkeln. De tre respondenterna representerade varsin utbildningsnivå; gymnasieskola, folkhögskola, och högskola. Resultatet visar att synen på styrka och rörlighet inom dansämnet är väldigt komplex, men att dessa två komponenter inte anses som en förutsättning för att kunna dansa utifrån ett konstnärligt perspektiv. Alla tre utbildningar inkluderar komplementär träning, såsom yoga, pilates, och andra somatiska praktiker utöver dansträningen för att öka den kinestetiska intelligensen. Även då utbildningarna värderar rörlighet som en mindre viktig förmåga att vidareutveckla i dansutövandet, är praktisk rörlighetsträning, såsom stretching, något som gymnasieskolan och folkhögskolan i denna undersökning till viss del inkluderar i sina utbildningar. Eleverna/deltagarna/studenterna som går utbildningarna stretchar däremot ofta på eget initiativ.

I förskolan är naturvetenskap en del av verksamheten och ingår i förskolans uppdrag. Där ska barnet få möjlighet att fortsätta sitt upptäckande och undersökande tillsammans med andra. Naturvetenskap kan beskrivas som allt som finns och händer runt omkring oss. För det lilla barnet står en hel värld av nya upptäckter framför dem och de börjar redan första stunden de möter världen. Därför blir pedagogernas roll i att inspirera, stötta, utveckla och utmana barnen i utforskandet av naturvetenskap viktig och därmed också pedagogernas kunskap om naturvetenskap. Därför har vi valt att göra en undersökning där syftet är att utveckla kunskap om naturvetenskap i förskolan med specifik inriktning på ämnesdidaktik. För att uppnå syftet använder vi oss av tre frågeställningar: Vad har naturvetenskap i förskolan för innebörd för pedagogerna? Vilka attityder kring naturvetenskap finns hos pedagogerna? Hur kan didaktiska val kring naturvetenskap i förskolan se ut i praktiken? Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av data. Den metodansats som tillämpats är grundad teori och teoretisk utgångspunkt har tagits i sociokulturellt samt utvecklingspedagogiskt perspektiv. Vi har utfört sex intervjuer av pedagoger på två olika förskolor. Bearbetning av det insamlade materialet har skett genom transkribering, öppen kodning samt selektiv kodning. Hänsyn till forskningsetiska principer har tagits genom hela studiens process. Resultatet presenteras genom tre kategorier, innebörd - från ämne till arbetssätt, attityd - viktigt, roligt och ambivalent samt arbetssätt - didaktiska val. Resultatet visar att naturvetenskap är en stor del av förskolans verksamhet och innebär både faktakunskaper och undersökande förhållningssätt till dem. Ämnet har förändrats över tid och fått större utrymme i förskolan. Ämnet är viktigt men en osäkerhet kring det finns, därför behöver förmågan att kunna bryta ner ämnet till en enkel nivå finnas hos pedagogerna. De didaktiska val som görs i förskolan är att alltid utgå från barnens intressen, tankar och idéer. De verktyg som tillämpas är främst de som redan finns tillgängligt men framförallt pedagogernas kommunikation. Ur resultatet lyfts begreppet undervisning fram och beskrivs som ett begrepp som kan förstås genom naturvetenskap. Undervisning är ett didaktiskt val i arbetet med naturvetenskap. Utforskandet inom naturvetenskap speglar undervisningens förhållningssätt och undervisningen kan därför relateras till naturvetenskap.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker för kursen Företagsekonomi 1 i gymnasieskolan synliggör hållbar utveckling och bereder en grund för elever och lärare att reflektera över företags ansvar för denna. Detta genomfördes med hjälp av en modell och begreppsvärld framtagen från tidigare forskningen som utgjorde en ram för den kvalitativa textanalysen. Resultatet möjliggjordes av en läromedelsanalytisk och produktanalytisk utgångspunkt i kombination med forskning som empiriskt visat på att hållbarhet och etiska värden utgår ifrån ett etablerat paradigm och att en rörelse till ett nytt paradigm är nödvändig för att hållbarhet ska kunna integreras fullständigt. Detta beskrevs i olika uttryck från företag och utbildningar till läroböcker. Dessa modeller kombinerades och applicerades sedan på de faktaböcker som tillhörde kursen Företagsekonomi 1 utgivna 2016–2017. Via denna metod och teoretiska utgångspunkt konstaterades att kursens faktaböcker rörde sig inom ett smalt spektrum av hållbarhet dikterat av ett normativt och etablerat paradigm. Vidare identifierades också att hållbarhet delvis eller helt försvinner från vissa av kursens huvudblock.

Filmens legitimitet som historieförmedlare har diskuterats och debatterats av historiker sedan mediet slog igenom. Sedan 1980-talet har akademiska diskussioner även förts angående filmens roll i skolan, där dess användning ökat i takt med dess genomslagskraft i övriga samhället. Allteftersom filmer blir mer lättillgängliga blir frågan om filmens roll i formandet av elevers historiemedvetande än mer aktuell. Hur dessa frågor tacklas i historieundervisningen och på vilket sätt film används i klassrummen är frågor som fångat vårt intresse och därför blev vår frågeställning: vad säger forskning om historisk film som historiedidaktiskt verktyg i historieundervisning på gymnasieskolan? I denna kunskapsöversikt har vi ämnat att kartlägga forskningsläget inom området historisk film i historieundervisningen. Vi har framförallt fokuserat på undervisning på gymnasial nivå. Inom arbetet har vi undersökt internationella såväl som svenska vetenskapliga skrifter från akademiker inom ämnet. Metoden som användes var informationssökning via sökmotorerna ERC, Swepub och Libsearch för att skapa en grundlig bild över vad tidigare forskning säger om användningen av historisk film i klassrummet och hur den mottas av elever. Bilden av den historiska filmens plats i klassrummet har gått från tveksam till accepterad allteftersom att mediets popularitet har ökat. Resultaten visar att det finns flera olika anledningar för lärare att använda film för att utveckla elevernas historiska förmågor. Elever kan också gynnas av att film inkluderas i undervisningen eftersom verktyget bidrar med andra perspektiv och möjliggör historisk empati. Slutsatser som vi kommit fram till efter insamling av information om det övergripande forskningsläget är att filmens användning som historieförmedlare till gymnasieelever inte längre är ifrågasatt. En del lärare tenderar dock att inte utnyttja mediets säregna fördelar och potential. Om film används på ett konstruktivt och utvecklande sätt, i linje med kurs- och ämnesplaners mål och syften, blir dess användning som undervisningsverktyg odiskutabel. Frågan blir då på vilket sätt den bör brukas i undervisningssammanhang.

I den här studien kommer tre lärarhandledningar analyseras utifrån tre designprinciper. Vi vill analysera dessa med hjälp av textanalys för att tolka huruvida lärarhandledningar kan vara till stöd för oss som snart är nyutexaminerade lärare. Detta för att upptäcka om lärarhandledningen kan ge oss mer än bara stöd i kunskap, men även stödja oss i vår ämnesdidaktik. Vi analyserar lärarhandledningarna ur den kvalitativa metoden med inslag av den kvantitativa metoden, eftersom vi gör en textanalys av kapitlen ”bråk” i varje lärarhandledning, men vi använder oss av tabeller för att konkretisera våra svar från varje designprincip som vi analyserat utifrån. Resultatet visar på att lärarhandledningarna inte levde upp till de tre designprinciperna och var således ej ett fullständigt stöd för lärare. Slutsatsen blir således att läraren behöver utifrån sin ämnesdidaktik och erfarenheter betrakta lärarhandledningen som en guidning och inte som ett komplett stöd för att undervisningen. Läraren behöver ha i beaktning att kunna undervisa på egen hand och vara flexibel till att kunna göra egna medvetna val beroende på omständigheter runt omkring klassrummet och även lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att alla elever klarar målen, oavsett behov.

No description available.

The purpose of the study is to investigate the eventual influence of a model text in students´writing process. This study is based on Vygotskij’s theory of the proximal developing zoneand parts of Genette’s theory of Transtextuality. For the analysis of the data material, Romberg’s model for Epic analysis and Genette’s Transtextuality Theory were used. Students in a small Swedish Secondary School class were given an assignment to write short stories inspired by World War II. The students were divided into two groups; one had accessto a model text, combined with information from, and discussions with the teacher. The other group had no access to the material. All students composed the short stories during ordinary lessons in the school. Traces of loans from the model text, especially allusions, were illuminated in the data material. The loans found might confirm the helpful assistance of the model text, but there is also a possibility that the model text might as well have had a limitative effect on the writers, regarding the writing process.

Under covid-19-pandemin bedrevs undervisningen i gymnasieskolan i perioder som fjärroch distansundervisning. En ny skollag har senare öppnat upp för möjligheterna att i någonmån fortsätta bedriva fjärr- och distansundervisning. Förutsättningarna för undervisningenär i vissa avseende annorlunda under fjärr- och distansundervisning jämfört med närundervisningen bedrivs i skolan vilket innebär att lärare får göra didaktiska val avseendehur undervisningen bedrivs utifrån dessa ändrade omständigheter. Denna studie består avintervjuer med sex psykologilärare i syfte att fördjupa kunskaperna om hur de bedriver sinundervisning utifrån olika didaktiska åtaganden. Fokus ligger på didaktiska strategier underfjärr- och distansundervisning och hur detta skiljer sig åt från när undervisningen bedrivs iskolan. Resultaten visar att vissa svårigheter, så som att eleverna pratar mindre, uppstårunder fjärr- och distansundervisningen och att lärarna anpassar sin undervisning efter detta.Resultaten visar även att denna typ av undervisning ibland fungerar bättre för vissamoment, så som digitala seminarium.

Målet med studien var att utifrån kvalitativa fokusintervjuer få fram vilka delar i decentrala ämnesinnehållen från kurserna Musikproduktion 1 och 2 som lärarna lägger mesttyngd på inom undervisningen, och varför de anser att dessa utvalda delar är viktiga förelevernas framtida kompetenser. Den tidigare forskningen som används i studien visar påhur lärare som undervisat i musikproduktion ansett att teknisk, musikalisk samt social ochledarkompetens är viktiga kompetenser som musikproducenter bör ha med sig. Resultatetsom analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv har tolkat ett resultat som dessaintervjuade tre lärare är enade om. De två kompetenser som lärarna i denna studie läggermest tyngd på att eleverna bör lära sig är teknisk kunskap inom musikproduktion samtplanering och samarbete med andra musiker, eftersom de anser att dessa två delar ärviktigast för musikproducenternas framtida arbete. I diskussionen argumenteras det förhur dessa två ämnesinnehåll kan användas av lärare. Utifrån resultatet var det möjligt attargumentera för en skillnad mellan dessa två kurser. Inom kursen Musikproduktion 1 vardet möjligt att skapa en progressiv kunskapskurva där ämnesinnehållet kan användas i enviss ordning utefter de mest primära delarna en musikproducent bör kunna. Då kursenMusikproduktion 2 är en fördjupning av Musikproduktion 1, var det utifrån lärarnasåsikter möjligt att argumentera för att den är mer beroende av elevernas kunskaper ochmål, varav därför blev alla delar i den kursen lika viktiga och svåra att separera frånvarandra.

The purpose of this study has been to investigate how social science teachers experience the relationship between the following missions: 1.) give pupils the opportunity to develop abilities for critical thinking, and 2.) reproduce democratic societal values permeated in the curriculum. The study has focused on two research questions; what teachers express to be their interpretation of the relationship between these missions, and in what way the missions are implemented in their subject-specific didactic work. In order to answer these questions the study was conducted through interviews with social science teachers and the empirical data collected from these interviews was then analysed through a discussion of Biesta's theory regarding the three societal functions of education in combination with Sandahl's definition of two tiers of knowledge within the teachings of social science.The conclusions reached by this study are the following: The relationship between the aforementioned missions is complex and the expressed nature of it differentiates between teachers depending on their fundamental interpretation of the missions. Therefore, whether this relationship is found to be in dichotomy or dynamic by social science teachers cannot be given a general answer. Furthermore, the conclusions that can be drawn regarding how social science teachers implement these missions in their didactic work is that the approaches are many and that these approaches are impacted the conditions given in certain contexts and can be different from class to class. A common ground among the interviewees is that the classroom should be an arena where the students can discuss.