Syftet med arbetet är att studera hur lärare kan öka förståelsen för ämnet företagsekonomi på yrkesprogrammet, genom att använda casemetodik (CM) eller problembaserat lärande (PBL) som ett ämnesdidaktiskt verktyg i undervisningen. Vidare kommer jag undersöka hur undervisningsmetoderna PBL och CM förhåller sig till varandra om det tillämpas på ämnet företagsekonomi och om någon metod är att föredra.Jag har valt att använda mig av den kvalitativa metoden i form av en dokumentstudie, då mitt huvudsakliga intresse har varit om att få teoretiska kunskaper om hur förståelse uppstår ur upplevelser samt erfarenheter. Det arbetssätt jag valt inom denna metod är textformat, det vill säga att jag studerat text från böcker, vetenskapliga artiklar samt olika internetsidor. Sammanfattningsvis har data i denna studie bidragit till relevant och viktig kännedom om studiens forskningsområde och dess bidrag till området. För att lyckas skapa ett djupgående teorikapitel har källor i form av böcker och vetenskapliga artiklar spelat en fundamental roll.Resultatet visar stora fördelar med att interagera PBL samt CM i den vanliga undervisningen, var för sig eller ta de delar som fungerar bäst utifrån undervisningsgruppens förmågor. Det är bra metoder att använda sig av för att öka elevernas förståelse för ämnet samt få en heltäckande bild av företagsekonomi, då den kopplas till verkligheten. Det finns dock en viss problematik att använda metoderna i sin renodlade form, då det läggs alldeles för stort ansvar på eleverna att äga sin egen undervisning på gymnasienivå, med betoning på elever som valt yrkesprogram. Som arbetsmetod kopplat till den teoretiska delen av undervisningen visar studien att båda metoderna är lika lämpliga. Exempel på användningsområden är grupparbete, elevdebatter med förberedda diskussioner samt tilldelade roller vilket är ett bra sätt att tillgodogöra sig djupare kunskaper samt förbättra sin inlärning.De sökord som valdes var casemetodik, ekonomi, företagsekonomi, gymnasiet, problembaserat lärande, ämnesdidaktik

Evolutionsteorin är att betrakta på samma sätt som gravitationsteorin eller Einsteins relativitetsteori – ett naturvetenskapligt faktum och en utgångspunkt i biologins kunskapsanspråk. Den har därför en särskilt stark status i den svenska skolans styrdokument och centrala innehåll för både grund- och gymnasieskolan. Trots detta visar flertalet undersökningar att elever, såväl som lärare, har stora svårigheter med evolutionsteorin. Därtill framgår också att elever har svårt att urskilja fakta, eller teorier, från åsikter – en kritisk del för att förstå naturvetenskapliga teorier. Syftet med detta arbete var därför att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers kunskaper i evolutionsteori och kunskap om naturvetenskapliga teorier, samt sambandet däremellan. Arbetet genomfördes med en kvantitativt innehållsanalytisk ansats med en skriftlig enkätundersökning. I denna enkätundersökning deltog 89 elever vid de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga gymnasieprogrammen, fördelade på 4 skolor i Växjö kommun. Av undersökningens resultat framkom att elever bristande har kunskaper, både om evolutionsteorin och vad som utgör en naturvetenskaplig teori. Resultaten antyder också att det finns ett starkt positivt samband mellan elevers kunskaper om evolutionsteorin och kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning. I stort bekräftar dessa resultat det fåtal studier som tidigare genomförts i en svensk gymnasial kontext, men bidrar också med förnyad insikt i elevers kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning och sambandet med evolutionsteorin. Detta kan komma att vägleda framtida didaktisk praktik och öppna nya dörrar för naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning kring evolution, naturvetenskaplig teoribildning och elevers förmågor att uttrycka dessa kunskaper. Arbetet bör emellertid ses som en tidig introduktion till sagda områden.

Huruvida något är signifikant i dagens utbildning är något av en diskussionsfråga inom historiedidaktiken och undervisningen. Mycket av tidigare forskning kring ämnet har varit centrerat kring vad lärare anser är signifikant och varför deras urval ser ut som det gör. Det verkar finnas en lucka i forskningen kring icke-signifikant historia och lärares bortval. Syftet är att undersöka resonemanget kring den nedprioriterade innehållshistorien och förmågor som anses mindre viktiga på gymnasienivå. Kursplanen ger lärarna ett urval som sträcker sig från förhistorisk tid till och med modern tid. Fem lärare blev intervjuade i en semistrukturerad intervju för ta reda på deras resonemang. Studien fann att informanterna ofta resonerade att förhistoria och äldre historia ansågs som mindre signifikant och utsatta för bortval. Resonemanget bakom var oftast baserat på att relevansen till idag minskade ju längre bakåt man kom i tiden. När det gäller förmågorna resonerades det att historiebruk och ren faktakunskap var de minst signifikanta förmågorna. Mycket av resonemanget kring detta centrerades kring en tidsbrist för historieundervisningen och den massiva kronologin tillgänglig för urvalet. / Whether something is significant in today’s education is a matter often debated by educators whom specialise in history teaching. Most of the earlier research has been focused on what teachers thought is significant and why they chose this. There seems to be a lack of research regarding non-significant history and the reasoning behind the deselected material is somewhat lacking in previous research. The purpose is to enquire the reasoning behind the deselected material and abilities in history education in upper secondary school. Since the syllabi for history’s chronology ranges from pre-history to 20th century history, the material available is substantial. Five teachers were interviewed in a semi-structured interview in order to procure their reasoning. The study found that the interviewees often argued that prehistory and older history was deemed less important and more subject to deselection. The reasoning behind was mostly revolving around whether or not it was deemed relevant for the society of today. When it came to abilities the teachers often found that use of history and pure fact based knowledge was deemed less important. According to the interviewees this was mostly due to the limited time allotted to history education and the massive chronology available to the teachers. A lasting argument on whether something was to be deemed significant was if it was relatable to today’s society.

Arbetets syfte var att undersöka om grundskolekemiboken Kemi Lpo TEFY är "en bra kemilärobok" enligt 6 krav som jag som kemist ställde på "en bra kemilärobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lättförståelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framställning av kemin, samband till elevernas värld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jämställdhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet kemi i den Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003 och undersökningsmetod en värderande textanalys i samband med en enkät med högstadieelever. Resultatet är att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte är "en bra kemilärobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som läser boken måste enligt min åsikt uppfatta kemi som ett svårt ämne.

Studiens syfte är att belysa förutsättningar för förskollärares professionella lärande och ämneskompetens som ett steg i professionsutvecklingen. För att besvara vårt syfte har vi utgått ifrån tre förskollärares och en förskolechefens tankar och erfarenheter av Matematiklyftet i förskolan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt följande teoretiska begrepp: ämnesdidaktik, förskollärarens kompetens och det professionella lärandet. Matematiklyftet har erbjudit möjlighet till förskollärarna att utveckla de nödvändiga kompetenser som de behövde för att kunna tillmötesgå målen i Lpfö 98/2010 för barns matematiska utveckling. Analys och resultat visar att en kompetensutvecklingsinsats, som Matematiklyftet är, inte bara bidrar med ämnesdidaktiska kompetenser hos förskollärare utan den kan påverka pedagogens tankesätt i ett större sammanhang.

No description available.

Samtidigt som efterfrågan på naturvetare är hög så menar forskare att elevers intresse för naturvetenskap i skolan är lågt. Denna kunskapsöversikt ämnar redogöra för vad forskningen säger om hur elevers intresse för naturvetenskap kan ökas samt vilka faktorer som påverkar detta. Syftet är således att undersöka hur elevers intresse för naturvetenskap kan stimuleras. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningen ”Vad på verkar elevers intresse för naturvetenskap?”. Denna frågeställning har jag undersökt genom en litteraturöversikt. Källorna har sökts fram via systematiska sökningar i databaserna Swepub, ERC och ERIC. I vissa fall har kedjesökning skett i Google scholar.Resultaten visar att framförallt lärare på olika sätt har en stor påverkan på elevers intresse för naturvetenskap. Lärare beskrivs kunna påverka intresset genom bland annat entusiasm, tydliggörande pedagogik med ett tydligt syfte för undervisningen. Bristen på naturvetenskapsundervisning i de tidiga skolåren anges också vara en orsak till att ett intresse för ämnet inte formas. En anledning som framkommer till bristen på undervisning är att många lärare inte är trygga med att undervisa i ämnet. Slutsatser som dragits är således bland annat att lågstadielärare behöver mer stöttning för att känna sig trygga med sin undervisning i naturvetenskap.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares matematiska och didaktiska kunskaper i och om ämnet matematik. Studien riktades mot förskollärare som tog sin examen innan år 2010. Datainsamlingen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 8 förskollärare. Utifrån datamaterialet formades resultatet, som delades upp i relevanta kategorier och teman. Resultatet visade att samtliga förskollärare hade undervisning i matematik men att deras matematiska och didaktiska kunskaper skilde sig åt. Resultatet analyserades utifrån Aristoteles kunskapsteori och de centrala begreppen episteme - teoretisk kunskap, techne - praktisk kunskap och fronesis - etisk kunskap. Slutsatsen visade att förskollärarna i denna studie upplevde ett behov av ytterligare kompetensutveckling, både i ämnet matematik men främst hur matematikundervisningen kan genomföras. Det som även framkom i slutsatsen var att praktisk, teoretisk och etisk kunskap måste samspela för att förskollärare ska bilda en god förståelse för vad uppdraget säger och yrket innebär.

Denna studie undersöker vilken typ av svenskämne det blir om vi låter AI-chatten ChatGPT av OpenAI (OpenAI, 2023) skapa lektionsplanering i svenska för högstadiet. Syftet är att bidra med kunskap om AI-genererad lektionsplanering för ökad förståelse för möjligheter och hinder med att använda ChatGPT i planeringen. Metoden för arbetet är en kvalitativ dokumentanalys som relaterar till Malmgrens ämneskonception av svenskämnet (1996) samt ämnesdidaktisk analys. I en chatt med ChatGPT har en lektionsplanering i svenska på högstadiet, utifrån Lgr22 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022), resulterat i en planering som utgör det empiriska materialet. Resultatet av studien visar en planering som i sin helhet riktas mot svenska som ett färdighetsämne, men beroende på hur läraren väljer att använda materialet kan riktningen förändras. Studien visar på brister som förmåga att planera för tid och schemaläggning samt förmåga att anpassa undervisningen efter elevgrupp och situation. Det visar sig även att lektionsplaneringen inte innehåller alla centrala delar ur kursplanen. Dessutom kan dess tillförlitlighet utgöra ett hinder varpå studien lyfter vikten av lärarens kunskaper inom professionen. Trots detta ger ChatGPT en planering med till stor del varierad undervisning och de möjligheter den uppvisar är funktionen som ett verktyg för att minska på lärares arbetsbörda samt ge utrymme för lärarens tid till reflektion och bearbetning av planering.

The aim of this study is to examine how learning materials tied to the social studies subject (“samhällskunskap”) portray Sweden's parliamentary parties. The purpose of the examination is to identify key differences and similarities between the way the parties are portrayed, aswell as to identify whether the same political party is portrayed differently in different learning materials. Furthermore the study aims to see whether these portrayals are objective or not, using a theoretical lens consisting of the Swedish schools core values (“värdegrund”) to explain any infractions identified of the author's perceived objectivity. Using a qualitative text analysis a total of five different learning materials were examined. The conclusion of the study was that one of Sweden's eight political parties, the Swedish democrats (“Sverigedemokraterna''), were portrayed in a different type of way compared to the rest. This difference was exemplified by the author's general attitude toward the party, where the party's portrayal consisted of a value-ridden and non-objective discourse. There also were some differences identified between how different learning materials portrayed one and the same party, in most part explained by the learning materials' limited accounting of the parties in general, rather than actual disagreements. Lastly the study concluded that the Swedish schools core values were able to produce a possible explanation for the unequal treatment of the Swedish democrats, since the Swedish democrats views could be perceived as being incompatible with the core values of the Swedish school.