Den svenska skolan har sedan länge vilat på en demokratisk värdegrund. Demokrati- och värdegrundsfrågor ska genomsyra all undervisning i skolan och bidra till att fostra demokratiska medborgare. Historiskt sätt har svenskämnet haft en viktig roll i detta demokratiska uppdrag. Värdegrunden och demokratiaspekten ska genomsyra svenskämnet och fungera vägledande för lärares möjlighet att verka bland annat in-kluderande och likvärdigt samt att samhälleliga värden ska förmedlas och gestaltas (Gy.11). Syftet med föreliggande litteraturstudie är därför att genom sammanställ-ning och diskussion av tidigare forskning undersöka hur kunskaper och färdigheter kopplade till demokrati och värdegrund integreras i läs- och skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Latent innehållsanalys har använts för att analysera de 15 studier som är inkluderade i denna studie.  I resultatet framkommer möjligheter att integrera demokrati- och värdegrundsupp-draget i svenskämnesundervisningen både genom skönlitterär läsning och skrivun-dervisning. Resultatet visar att det även finns svårigheter med värdegrundsuppdra-get med särskilt fokus på demokrati i svenskämnet. Framför allt är det två framträ-dande resultat som identifierats. Det ena är hur fokus på mätbarhet i nationella och internationella mätningar präglar dagens skola, vilket bland annat speglar sig i att mätbara kunskaper fått en mer framträdande roll i kursplanerna, framför allt i be-tygskriterierna. Det andra är att både forskare och yrkesverksamma lärare upplever svårigheter med hur demokratiuppdraget ska integreras i svenskämnet eftersom det inte står framskrivet i bland annat kursplanens centrala innehåll eller betygskriterier. I resultatet framgår det framför allt att lärare tolkar uppdraget på två olika sätt. Detta beskrivs i uppsatsen som två parallella led där en del lärare ser demokratiaspekten som en omedveten handling som integreras i svenskämnet i all typ av undervisning och andra lärare uppfattar demokratiuppdraget som något som medvetet behöver planeras i undervisningen för att det ska uppfyllas.  I den avslutande diskussionen lyfts hur möjligheterna att integrera demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet är stora i teorin men att det uppstår problem att genomföra det i praktiken utifrån de utmaningar som framkommit i resultatet. Dis-kussionen tydliggör också för- och nackdelar med att revidera läroplanen och låta demokrati- och värdegrundsuppdraget få en tydlig plats även i det centrala innehållet och betygskriterierna för svenskämnet. Slutligen presenteras också två förslag på vidare forskning. Resultatet visar att det saknas forskning som tar in elevernas per-spektiv på hur de får möta demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet. Dess-utom saknas också forskning kring ett av de övergripande läroplansmålen i skolans värdegrund som avser hur sexualitet, samtycke och relationer, som numera ska be-handlas ämnesövergripande, får plats i svenskämnet.

I detta arbete har jag undersökt lärares tolkning av läroplanen, Lgr 22, inom ämnet biologi specifikt sexualitet, samtycke och relationer samt de ämnesdidaktiska överväganden som lärare gör i förhållande till tolkningsutrymmet som finns i Lgr 22. Problemet som presenteras är tolkningsutrymmet gällande läroplanen och hur lärare anpassar undervisningen utifrån de nya skrivningarna i Lgr 22. Syftet med denna studie är att analysera lärares tolkningar och de ämnesdidaktiska överväganden genom den didaktiska triangeln som lins och teoretiskt perspektiv. Studiens metod bygger på kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. Fem verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 valde att delta som informanter och har intervjuats för att erhålla insikter om deras tolkningar och de ämnesdidaktiska överväganden. Resultaten från den empiriska datan visar på en mer inkluderande och breddad inriktning inom ämnet. Informanterna anser att en ökad medvetenhet hos lärare om samtliga aspekter inom sexualitet, samtycke och relationer är nödvändig. Vidare framkommer det även att en ökad elevdelaktighet och kollegialt samarbete spelar en avgörande roll för lärarnas förbättring av undervisningsmaterial och planering. Slutsatsen av studien visar att informanterna ser positivt på de nya skrivningarna gällande sexualitet, samtycke och relationer som presenteras i läroplanen. Viktiga aspekter presenteras och att externa aktörer, elevernas åsikter och intresse samt kollegialt samarbete utgör viktiga underlag i planeringen av undervisningen.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid. Vi måste ge dem redskap att utveckla ett självständigt tänkande och handlande i moralfrågor. Via litteraturstudier har jag försökt skildra, och för min egen skull fördjupa mina kunskaper i, vad etik är och hur barns moralutveckling sker. Det här arbetet är en liten undersökning i hur lärare arbetar med etikfrågor i skolan idag. Jag har gjort några lärarintervjuer i tre olika skolor i centrala Sandviken för att undersöka hur etikundervisningen ser ut, om den överensstämmer med det som står i Lpo om etikundervisningen, samt vilka kunskaper läraren behöver. / Examensarbete på Vidarutbildningen av förskollärare och fritidspedagoger till grundskollärare, uppdragsutbildning, ht 1998.

Vi har valt att undersöka hur etikundervisningen ser ut i skolan idag, hur medvetenheten är bland lärarna till det som sägs om etikundervisningen i Lpo-94, samt om de tror att etikundervisning har någon betydelse. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare på olika skolor i Bollnäs innerstad. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Christina Johansson har senare bytt efternamn till Larsson.

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgår en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeografin framgår att såväl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen är dock bristfällig. I syftet väcktes därför frågor om vilka belägg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frågeställningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lärande i geografi i allmänhet? Vad skrivs i litteraturen om att använda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilärare ser på samt i vilken omfattning de använder digitala kartmedier? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Litteraturstudieresultatet visade främst två saker. För det första att valet av digitala eller analoga undervisningsmetoder har liten betydelse för inlärning av grundläggande kunskaper. För det andra ifrågasattes användandet av alltför avancerade digitala kartmedier. Enkätundersökningen visade att väggkartan är det kartmedium som används mest bland respondenterna. Slutsatsen var att resultatet inte gett något svar om vilken metod som är bäst för inlärningen men att enklare digitala applikationer, såsom Google Earth, kan bidra till en förbättrad undervisning om de används på ett ändamålsenligt sätt.

The aim of this study is to examine (from a didactic perspective) how two social studies teachers who work in two different elementary schools, grade three, pursue their oral instructions with subject terms. We have selected these four following questions as main evaluation points throughout the study, basing our conclusion upon the information composed from the answers: Which of the five “conceptions of high order thinking” do the teachers value as the purpose for the teaching content? How do the teachers in their use of notions relate to the needs of second language students and how do they reflect on it? How do the teachers use subject-specific notions in their teachings practices? How are students given the opportunity to use, communicate and integrate around notions and how are the teachers reflecting on it? In this study we applied two types of qualitative methods. Six observations combined with interviews in the form of four short unstructured interviews and an in-depth interview with each teacher. Previous research shows that great linguistic skills are a common factor for success in all subjects. Our investigation has been made from a sociocultural theory that promotes learning through interaction with others as well as by receiving support from the teacher, through scaffolding. Our result indicates, in conclusion that the number of second language learners in the class has an impact on how actively the teachers work to concretize abstract notions. The student population determines how they in teaching practices use notions. Social issues also decided how the teachers gave students room to use notions. For teacher no. 2 who worked in an environment where the second language students were a majority, a second language perspective was an obvious matter, whereas teacher no. 1 considered it to be a management issue and a collective responsibility.

Undersökningens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer och kursplansanalyser, ta reda på hur fyra yrkesverksamma svensklärare inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå beskriver sin undervisning i det språkhistoriska kursinnehållet för svenska 1, 2 och 3, samt hur deras beskrivningar stämmer överens med det som står i kursplanerna för svenska 1, 2 och 3. Frågeställningarna är ” Hur definierar respondenterna det språkhistoriska kursinnehållet och beskriver sina undervisningsmetoder i språkhistoria inom svenskämnet på gymnasienivå?” och ” Hur är respondenternas tolkningar av det språkhistoriska kursinnehållet samt deras undervisningsmetoder i praktiken förankrade i kursplanerna för Svenska 1, 2 och 3?” Resultatet visar en diskrepans i tolkningarna beträffande i vilken kurs den språkhistoriska tyngdpunkten ligger. Tre respondenter uppfattar tyngdpunkten som liggande i svenska 3, medan en respondent istället uppfattar den som placerad i svenska 2. Otydlighet i styrdokumenten uppges i uppsatsen vara en möjlig orsak. Då undersökningen är av kvalitativ art kan dock inga generella slutsatser dras. Informanternas uppfattningar av vad som inkluderas i ämnet språkhistoria är lika, och innefattar främst språkets ursprung och förändringar, dess framtid samt hur det influeras av människan. Alla respondenter kopplar delämnena språkhistoria och språksociologi till varandra, och menar att det är nödvändigt att komma in på språkhistoria vid undervisning i språksociologi. Undervisningsmetoderna som används av informanterna är, i likhet med stoffet, väl förankrade i styrdokumenten, och innebär ofta en kombination av flera delmoment i den aktuella svenskkursen. Förutsättningarna för den kommunala vuxenutbildningen förefaller variera mycket. Detta gäller bl.a. hur lång tid varje kurs får ta i anspråk. Slutsatsen dras att tidsfaktorn påverkar hur mycket tid språkhistoria tillåts ta i anspråk – något som i sin tur påverkar undervisningsmetoderna. Möjligen innebär detta att likvärdighet mellan vuxenundervisningen på olika orter kan ifrågasättas. / The aim of this essay is to find out how four now working Swedish teachers, at municipal adult education schools on upper secondary level, describe their teaching of Swedish Language History to students – and whether their descriptions are consistent with the curricula of Swedish 1, 2 and 3. The methods used are qualitative interviewing and curriculum studies. The research questions are: “How do the informants interpret the course elements of Language History in Swedish 1, 2 and 3, and how do they describe their teaching methods pertaining to Language History in those courses?” and “How are the informants’ interpretations of the Language History contents of the courses Swedish 1, 2 and 3 – and their teaching methods pertaining to those contents – supported by the curricula of Swedish 1, 2 and 3?” The result shows a discrepancy concerning the teachers' opinions on which course contains the most Language History. Three teachers believe Swedish 3 to contain the most of said topic, while one believes the same is true for Swedish 2. Possibly the curricula are not clear enough. However, no general conclusions can be drawn by this study as it is of the qualitative kind. The teachers appear to agree on what elements Language History contains: mainly the origin of the language, its future and what has an influence on it. All informants also link Language History to Social Linguistics, and claim it is almost impossible to teach Social Linguistics without also delving into Language History. The teaching methods used often contain a mix of several course elements, and are well supported by the curriculum in question – as is the stuff taught by the teachers. Time is an important factor in municipal adult education. One student may have only fifteen weeks to complete a course at his/her school, while a student at another school has a full semester. This affects the teaching methods, as well as how the course is planned out. Possibly, it also affects whether or not the municipal adult education in one school can be said to be the equivalent of the education in another school.

<p>Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.</p><p>Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.</p><p>I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut.</p> / <p>Solving environmental issues is not only a matter of good knowledge but also of ethics, since there is no absolute right or wrong in man’s way of handling nature. To be able to design a science education that meets governmental requirements and enables the students to participate in future environmental discussions it is important to be aware of their own ethic reflections. The over all aim of this study is to describe and survey the environmental ethics of students in the age of 16-19 years.</p><p>Six students at the age of 16-19 was interviewed concerning their opinion on man’s relationship to nature. The result shows that the environmental ethics of these students is mostly anthropocentric with a certain amount of animal rights biocentrism and that they consider care to be a moral reason.</p><p>The result is discussed in relation to the two different perspectives and the author makes connections to social debate, media and cartoons. The conclusion is that the perspective of care should receive more attention in science education. Care is today an unused resource of involvement to environmental issues. Finally the author pinpoints the fact that also good knowledge is absolutely necessary when making sensible decisions.</p>

The purpose of this paper was to examine how the bullying discourse differs depending on if the person bullying is a student or an employee at the school. Cases from Skolinspektionen and Barn- och elevombudsmannen was analysed using Faircloughs three dimensional critical discourse analysis to be able to identify how the disocurse differs depending on who has been bullying. The analysis showed that the discourse do differ between when it is a student and when it is a employee at the school that bullies. The agency of the employees were hidden and their potentielly bully-like actions were rationalized while the agency of students that bully was clear. / Uppsatsen syfte var att undersöka hur mobbningsdiskursen skiljde sig åt beroende på om det var en elev eller en anställd på skolan som har utsatt en elev för kränkande behandling. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys har ärenden inkomna till skolinspektionen analyserats för att kartlägga eventuella skillnader. Analysen visade att diskursen skiljer sig beroende på vem som var anklagad. Anställdas handlingar bortförklarades och förmildrades i huvudmannens yttranden samtidigt som agentskapet doldes medan elever framställdes som personligt ansvariga för de kränkningar som skett.