Denna studie syftar till att undersöka vilka läromedel lärare använder i historieundervisningen för årskurs f-3 samt hur de motiverar sina val av läromedel. För att svara på detta genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sen bearbetades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att alla lärare, i hög utsträckning, varierar mellan läroböcker, film, digitala resurser, bilder, arbetsblad och skönlitteratur. Att det saknas tillräckligt omfattande läromedel är, enligt lärarna, en av de främsta anledningarna till deras kombinerade läromedelsval. Studien visar att det å ena sidan är fördelaktigt då undervisningen blir mer dynamisk och engagerande av varierande läromedel och arbetssätt. Å andra sidan är det tidskrävande och problematiskt utifrån lärarnas arbetsbelastning.

Inledning Engelskundervisning introduceras olika tidigt på olika skolor i Sverige.Skillnaderna kan bidra till att de svenska eleverna ges olika förutsättningar attutveckla sina engelskkunskaper beroende på var de går i skolan. Eftersom densvenska skolan förväntas uppfylla de krav som finns om att ge alla elever enlikvärdig utbildning ifrågasätter denna studie bristen på riktlinjer.Syfte Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar kringengelskundervisning och det beslut som finns på deras skola när det gällervilken årskurs engelskundervisningen introduceras. Syftet är även attundersöka om elevernas engelskkunskaper påverkas av vilken årskursengelskundervisningen introduceras.Metod För studiens syfte används kvantitativ metod och enkät samt dokumentanalyssom verktyg för datainsamling. Metoden möjliggör datainsamling från ett stortantal kommuner på spridda platser i Sverige och ökar därför studienstillförlitlighet.Resultat Resultatet visar att merparten av rektorerna har en positiv inställning till tidigspråkundervisning och att de värderar engelskkunskaper högt. Beslutet omvilken årskurs engelskundervisningen ska introduceras tas dock av olikapersoner med olika förutsättningar på olika skolor. De skilda beslutenresulterar i olika tidigt introducerad engelskundervisning, något som enligtresultatet kan påverka elevernas engelskkunskaper.

Färre vuxna läser högt för sina barn idag jämfört med för tio år sedan. Forskning visar att högläsning bidrar med både kunskap och gemenskap för barnen. Syftet med denna studie är att genom en webbenkätundersökning och djupintervjuer undersöka hur och varför lärare arbetar med högläsning i årskurserna F-3. Mer specifikt besvaras frågeställningarna: ”På vilka sätt inkluderar och arbetar lärare med högläsning i undervisningen?”  och ”Vilka syften finns med att inkludera högläsning i undervisningen?”. På grund av studiens begränsade empiri går det inte att generalisera resultatet. Studiens resultat visar enbart hur de medverkande lärarna inkluderar och arbetar med högläsning samt vilket syfte de har med att inkludera högläsningen i undervisningen. Vårt resultat visar att lärare säger att de inkluderar och arbetar med högläsning på olika sätt. Många lärare säger att de använder högläsning som en rutin i sin undervisning och läser samma tidpunkt varje dag. Lärare delger att de även använder högläsning inom temaarbeten och olika arbetsområden. Enligt lärares svar arbetar de med högläsning genom att bearbeta texten, arbeta språkutvecklande och arbeta för att eleverna ska få en upplevelse genom högläsningen. I resultatet framgår det att lärare inkluderar högläsning i undervisningen i syfte att elevernas språk ska utvecklas, ämneskunskaperna ska öka, kreativiteten växa, eleverna ska få en avslappnad stund på dagen och de ska utvecklas på ett personligt plan. Verksamma lärare kan genom denna studie ta del av högläsningens betydelse och få tips på hur andra lärare arbetar med högläsning. Som vidare forskning inom området högläsning är att undersöka på vilket sätt andra metoder konkurrerar med högläsningens superkrafter.

Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.