I uppsatsen undersöks vad 16 ungdomar med ångestsyndrom upplevt varit verksamt i behandling. Ungdomarna har haft samtalsbehandling på BUP-mottagningen, antingen i Kramfors eller i Sollefteå. Syftet med uppsatsen har också varit att ta reda på i vilken utsträckning terapeuterna på dessa mottagningar har använt sig av vissa kognitiva nyckelbegrepp i samtalsbehandlingen och om ungdomarna uppfattat dessa begrepp och om de tyckt att de varit till nytta. Syftet var dessutom att se om terapeuternas olika utbildningsnivå i kognitiv terapi inneburit någon skillnad i användandet av begreppen i samtalen. Utvärderingen har skett med hjälp av genomgång av journaler och telefonintervjuer med ungdomarna. Resultatet visar att ungdomarna i hög utsträckning fått hjälp av samtalsbehandlingen och ungdomarna påvisar också många andra hjälpsamma faktorer. De har också i hög utsträckning uppfattat och ansett sig hjälpta av samtalen utifrån vissa kognitiva nyckelbegrepp. Beträffande terapeuternas olika utbildningsnivå kan i uppsatsen ses en tendens till att nivån har betydelse.

No description available.

Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att mäta kunskaper som deltagarna i en internetbehandlingen för generaliserat ångestsyndrom fått av psykoedukationen i behandlingen. I studien undersöktes om behandlingsgruppen ett år efter avslutad behandling kom ihåg det som lärdes ut i behandlingen. Det undersöktes även om det fanns något samband mellan kunskap och grad av oro. För att mäta kunskap framställdes ett flervalstest som baserades på modulerna i internetbehandlingen. Det slutgiltiga testet bestod av 22 items. Flervalstestet gavs ut till behandlingsgruppen i internetbehandlingen och till en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen fick högre poäng på testet än kontrollgruppen. Det fanns ett samband mellan poäng på testet och poäng på PSWQ. Resultaten visar att kunskap har viss betydelse för hur personer med GAD upplever sin oro. Enbart kunskap verkar dock inte vara tillräckligt för att uppnå förbättring utan individen tycks även behöva internalisera och praktisera kunskapen.</p>

I detta examensarbete undersöktes om den fysiska avslappningsmetoden tillämpad avslappning fungerar som behandling för ångestsjukdomen generaliserat ångestsyndrom (GAD). Den vanligaste behandlingsmetoden är kognitiv beteendeterapi och tillämpad avslappning har utvecklats för paniksyndrom, som är ett ångestsyndrom relativt likt GAD och därför är det behandlingen som här studerades. En litteraturstudieutfördes för att ta reda på om fysik avslappning kan påverka en individ med ångestsjukdomen GAD. Frågeställningarna var: kan fysisk avslappning påverka ångest hos en individ? och är fysisk avslappning ett bättre alternativ än kognitiv beteende terapi eller att inte göra något åt ångesten? Studerade vetenskapliga artiklar visade att kognitiv beteendeterapi var den bästa behandlingen, men tillämpad avslappning var ändå bättre än att vänta eller inte göra något alls. Kognitiv beteendeterapi var bättre långsiktigt och tillämpad avslappning var bättre kortsiktigt och fysisk avslappning kunde påverka ångesten. Tillämpad avslappning är en behandlingsmetod som inte kräver mycket frånvaro från arbetet, vilket tillåter att patienter kan arbeta deltid samtidigt som de behandlas och det kan bidra till att sjukskrivningstiderna minskas.

Generaliserat ångestsyndrom (300.02), GAD, är en kronisk, funktionsnedsättande sjukdom som innebär ökad risk för psykisk och somatisk samsjuklighet samt skadligt alkoholbruk.  Farmakologisk behandling och/eller KBT psykoterapi rekommenderas, men många blir inte hjälpta av standardbehandlingen. På senare år har fokus riktats mot affekter och dess betydelse för psykiatriska åkommor och behandlingsresultat. Affektteorin utgör en central del i många terapiformer och studier visar att lidandet minskar om patienten kommer i kontakt med sina smärtsamma känslor. Syftet med denna uppsats är att jämföra innehåll, skillnader och likheter, mellan KBT och en affektfokuserad terapiform; Emotionsfokuserad terapi (EFT). En kvalitativ litteraturstudie genomförs och datan analyseras med inspiration från teorin om beskrivande metasyntes. Resultatet visar på både skillnader och likheter, största likheten är synsättet att oron används som copingstrategi för sådant som upplevs alltför skrämmande eller smärtsamt. Båda modellerna beskriver nödvändigheten av närmande av det förut undvikna.  Största skillnaden är att EFT fokuserar på förändringen av de underliggande smärtsamma primära känslorna, medan KBT fokuserar på att minska den sekundära oron. Slutsatsen är GAD-patienternas oro i KBT hanteras genom adressering av det synliga beteendet och tankarna kopplade därtill, medan man i EFT intresserar sig främst för de underliggande maladaptiva känslorna som anses leda till oro och undvikande.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) innebär överdriven eller icke befogad oro. För att mäta GAD utvecklades skalan GAD-7, som med sina sju frågor identifierar diagnosen enligt kriterierna från DSM-IV. Borg centiMax-skalan avser att tillföra ett förhållande mellan olika känslouttryck genom att ta fram ett exakt numeriskt värde. Skalan bygger på kvotdata, så upplevelsen av exempelvis GAD kan beskrivas som “dubbelt så stark” som en annan, jämfört med svarsalternativen i en Likertskala. Syftet med denna studie är därför att validera Borg centiMax-skalan (GAD-7-cMax) för mätning av GAD vid validering med GAD-7, samt se hur divergent validitet ser ut i Borg centiMax-skalan genom jämförelse mellan depression och ångest. Datan samlades in via bekvämlighetsurval med hjälp av en digital enkät (N = 107). GAD-7-cMax påvisade även hög intern konsistens när den används för mäta intensiteten av GAD (α = 0,916). Den övergripande korrelationen mellan den ursprungliga skalan GAD-7 och GAD-7-cMax visades vara starkt positiv (r = 0.809). En positiv korrelation återfanns mellan deltagarnas genomsnittliga poäng inom GAD samt depression på Borg centiMax-skalan (r = 0,75). Gränsvärde i resultatet låg på cirka 60 cM baserat utifrån totalpoäng för svår ångest (≥15 av 21) för GAD-7. Sammanfattningsvis visade denna studie avsevärt positiv konvergent validitet. Borg centiMax-skalan fungerar väl för mätning av ångest. Detta resultat indikerar ökad möjlighet till mer noggranna mätningar av ångest i framtiden, genom att patienter kan besvara var exakt deras känsla ligger mellan dessa siffror i Borg centiMax-skalan.

This systematic review aimed to compare acceptance and commitment therapy (ACT) andcognitive behavioral therapy (CBT) as a treatment for anxiety disorders by means of asystematic review of the existing literature. Studies were identified by searching thedatabases of PsycINFO and PubMed. RCT studies comparing CBT and ACT as treatmentsfor anxiety disorders were included in the study. Seven studies met the inclusions criteria. Allseven studies showed that both CBT and ACT significantly improved psychological health.No statistically significant differences between the two treatment modalities was evident. Theresults suggest that ACT can be used as a viable treatment for individuals suffering fromanxiety disorder. / Denna systematiska litteraturstudie ämnar jämföra Acceptance and commitment therapy (ACT) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) för behandling av ångestsyndrom. RCT studier med avsikt att jämföra KBT och ACT som behandlingsintervention identifierades genomsökningar på databaserna PsycINFO och PubMed samt inkluderades i uppsatsen. Artikelsökningen resulterade i 7 studier som matchade inklusionskriterierna. Samtliga studier påvisade att KBT och ACT signifikant förbättrade deltagarnas psykiska hälsa. Dock så återfanns ingen signifikant skillnad i en gruppjämförelse mellan behandlingsinterventionerna. Resultatet från denna systematiska litteraturstudie visar på att det finns en medelhög till högvetenskaplig evidens som pekar på små till inga skillnader mellan ACT och KBT på ångestsyndrom. ACT kan potentiellt användas som en likvärdig alternativ till guldstandarden KBT för behandling av ångestrelaterad problematik.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en kronisk sjukdom som innebär personligt lidande, nedsatt funktionsförmåga och försämrad livskvalitet och är det ångesttillstånd som behandlas minst framgångsrik. Syftet med denna uppsats var att undersöka kognitiv beteendeterapi (KBT) psykoterapeuters erfarenheter vid behandling av GAD samt vilka behandlingsmetoder de använder i arbetet med GAD, utifrån följande frågeställningar; (1) Vad är KBT psykoterapeuters erfarenheter av behandling av GAD? och (2) Hur går KBT psykoterapeuter till väga vid behandling av GAD. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter med inriktning KBT från två olika regioner, verksamma inom psykiatrin och privat sektor. De valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval. Data analyserades med tematisk analysmetod. I resultatet framkom att psykoterapeuter skräddarsyr behandlingar av GAD. Ingen av psykoterapeuterna följde någon manual till punkt och pricka men hade sin utgångspunkt i teori och metod. Det framkom att GAD ofta är komplext att behandla och att det inte finns en metod som funkar för alla. Psykoterapeuters erfarenhet är att behandlingar behöver individanpassas och att manualer inte är tillräckliga vid behandling av GAD. Fler studier på skräddarsydda behandlingar skulle kunna vara hjälpande för det kliniska arbetet för psykoterapeuter. Att skräddarsy behandlingsupplägg skulle kunna vara lösningen för att flera personer skulle få bra behandlingsresultat.Nyckelord: Generaliserat ångestsyndrom, psykoterapi, psykoterapeut, behandling, kognitiv beteendeterapi / Generalized anxiety disorder (GAD) is a chronic illness that involves personal suffering, reduced functional ability and impaired quality of life and is the least successfully treated anxiety condition. The purpose of this paper was to investigate cognitive behavioral therapy (CBT) psychotherapists' experiences in treating GAD and which treatment methods they use in working with GAD, based on the following questions: (1) What are CBT psychotherapists' experiences of treating GAD? and (2) How do CBT psychotherapists approach the treatment of GAD. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five licensed psychotherapists specializing in CBT from two different regions, working within psychiatric and the private sector. They were selected using strategic sampling. Data were analyzed using a thematic analysis method. The results showed that psychotherapists tailor treatments for GAD. None of the psychotherapists followed a manual to the letter but were based on theory and method. It emerged that GAD is often complex to treat and that there is no one method that works for everyone. Psychotherapists' experience is that treatments need to be individualized and that manuals are not sufficient in the treatment of GAD. More studies on tailored treatments could be helpful for the clinical work of psychotherapists. Tailoring treatment plans could be the solution for more people to get good treatment results.Keywords: Generalized anxiety disorder, psychotherapy, psychotherapist, treatment, cognitive behavioral therapy.

Bakgrund: Fler än 216 miljoner människor i världen lider av ångestsyndrom. Ångestsyndrom orsakar lidande och kan påverka patienternas liv på ett negativt sätt. Ett stort antal av Sveriges sjukskrivningar är orsakade av ångestsyndrom och ångestsyndrom påverkar också världsekonomin negativt. Tidigare forskning har visat på att fysisk aktivitet kan minska risken för hjärtsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och osteoporos. Som sjuksköterska kan man träffa på patienter med ångestsyndrom, men även patienter med andra sjukdomar kan uttrycka ångest. Det är därför av stor vikt att ha kunskap om detta och kunna informera, erbjuda alternativa behandlingar och motivera patienterna.Syftet: Att sammanställa effekter av fysisk aktivitet hos patienter med ångestsyndrom.Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av 13 artiklar av kvantitativ ansats. Resultatet: Artiklarna som ligger till grund för den aktuella litteraturstudien har påvisat skiftande resultat med både goda, inga och negativa resultat. Övervägande har det framkommit goda effekter så fysisk aktivitet kan presenteras och användas som adjuvant behandling hos patienter med ångestsyndrom.Konklusion: Fysisk aktivitet har många goda effekter på människor, både fysiskt och psykiskt. Med rätt information och omvårdnad kan fysisk aktivitet användas med god effekt hos patienter med ångestsyndrom. Fysisk aktivitet i kombination med antingen läkemedel eller KBT har visat på störst effekt kring att minska ångest. Således kan fysisk aktivitet som adjuvant behandling bidra till att ångesten minskar hos dessa patienter. / Background: More than 216 million people in the world suffers from anxiety disorder. Anxiety disorder causes suffering and may affect the patients' life in a negative way. A large number of the sick leave in Sweden is caused by anxiety disorder and anxiety disorder affects the world ecomony in a negatively way. Previous research has shown that physical activity can reduce the risk of heart disease, high blood pressure, diabetes and osteoporosis. As a nurse you can encounter patients with anxiety disorder, but even patients with other diseases can express anxiety. Therefore, it is important to have knowledge of this and to be able to give information, offer alternative treatments and motivate patients. Purpose: To examine the effect of physical acitivty to patients with anxiety disorder.Method: A literatur review with content analysis of 13 articles with quantitative approach.Results: The articles underlying the current literature study have shown changing results with both good, no and negative results. Considerable, good effects have shown so physical activity can be presented and used as adjuvant therapy in patients with anxiety disorder.Conclusion: Physical activity has many good effects on people, both physically and mentally. With proper information and nursing care, physical activity can be used with good effects with patients with anxiety disorder. Physical acitivty in combination with either medication or CBT has shown the most effect to reduce anxiety. Therefore can physical activity as additional treatment contribute to reduce anxiety in these patients.