• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • 1
  • Tagged with
  • 24
  • 11
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Erfarenheter av rökavvänjning hos patienter som lider av ångestsyndrom : En allmän literaturstudie / Experiences of smoking cessation in patients suffering from anxiety disorders : A general literature study

Jasiqi, Qendresa, Moucharif, Jennifer January 2024 (has links)
Bakgrund: Under det senaste decenniet har tobaksrökningen i Sverige minskat, däremot är tobaksrökningen fortfarande hög hos personer som lider av ett ångestsyndrom. Ångestsyndrom är ett psykiatriskt tillstånd som omfattar flera olika diagnoser och kan vara en riskfaktor för tobaksrökning. Aktuell forskning visar att det finns en stark koppling mellan rökning och ångestsyndrom, där rökning ökar i takt med sjukdomens svårighetsgrad. Det är av vikt att förstå de mekanismer som driver denna höga rökning, särskilt i samband med ångestsyndrom. För att kunna diagnostisera, behandla och ge omvårdnad till personer som lider av ångestsyndrom är det viktigt att hälso- och sjukvården uppmärksammar denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av rökavvänjning hos patienter som lider av ångestsyndrom. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Deltagarnas motivation och stöd att sluta röka, deltagarnas erfarenheter av KBT samt främjande och hindrande faktorer till rökavvänjning Konklusion: Resultatet påvisade erfarenheter av rökavvänjning hos personer som lider av ångestsyndrom. Patienterna upplevde att stöd, uppmuntran och KBT stärkte deras rökavvänjning medan brist på motivation, abstinensbesvär och ångestsymtom försämrade behandlingen. För att kunna stödja personer som har ångestsyndrom och genomgår rökavvänjning krävs det förbättrade och förtydligande riktlinjer inom vården. Tydligare riktlinjer kan utgöra en bas för sjuksköterskan att utforma och erbjuda adekvat omvårdnad till patienterna. / Background: During the last decade, tobacco smoking in Sweden has decreased, but tobacco smoking is still high among people who suffer from an anxiety disorder. Anxiety syndrome is a psychiatric condition that includes several different diagnoses and can be a risk factor for tobacco smoking. Current research shows that there is a strong link between smoking and anxiety disorders, with smoking increasing in line with the severity of the illness. It is important to understand the mechanisms that drive this high smoking rate, especially in the context of anxiety disorders. In order to be able to diagnose, treat and provide nursing care to people suffering from anxiety disorders, it is important that the healthcare system pays attention to this patient group. Aim: The aim was to highlight the experiences of smoking cessation in people suffering from anxiety disorders. Method: This study is a general literature study with an inductive approach. Results: Three main categories were identified: Participants' motivation and support to quit smoking, participants' experiences of KBT and promoting and hindering factors for smoking cessation. Conclusion: The result demonstrated experiences of smoking cessation in people suffering from anxiety disorders. Patients felt that support, encouragement and (CBT) enhanced their smoking cessation, while lack of motivation, withdrawal symptoms and anxiety symptoms impaired treatment. To be able to support people who have anxiety disorders and undergo smoking cessation, improved and clarifying guidelines are required in healthcare. Clearer guidelines can form a basis for the nurse to design and offer adequate care to the patients.
22

Tilläggsbehandling som återfallsprevention efter internetadministrerad KBT vid tvångssyndrom : - en randomiserad kontrollerad studie

Söderholm, Per, Brander, Gustaf January 2013 (has links)
Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning. Resultaten visade att deltagarna i behandlingsgruppen hade en signifikant minskad risk att återfalla jämfört med kontrollgruppen. En tendens till ökad andel deltagare i remission i behandlingsgruppen erhölls också. Slutsatsen är att internetadministrerad tilläggsbehandling vid tvångssyndrom är en meningsfull intervention med återfallsprevention som syfte. Framtida forskning bör göra åtskillnad mellan återfallsprevention och ytterligare minskad symtombörda som syfte med tilläggsbehandling.
23

”Allergi mot ovisshet” : En kvalitativ dokumentstudie av målgruppens egna upplevelser av generaliserat ångestsyndrom (GAD) / "Allergy to uncertainty" : A qualitative documentary study of the target group's own experiences of Generalized Anxiety Disorder (GAD)

Jörgensen, Sofie, Rootzén, Andréas January 2022 (has links)
This study aims to gain an increased understanding of generalized anxiety disorder based on how the target group describe their experiences. The data was gathered through podcasts where people with GAD talked about their life situation, what strategies they use to manage general anxiety and what they think relieves general anxiety. The gathered data was then analyzed through a thematic analysis where four main themes were developed; a constant worry, managing stigma, controlling or avoiding and only relive, not cure. These themes were analyzed based on Goffman's theory of stigma and Gidden's theory of the risk society. The results show that people with GAD live with a constant anxiety that affects their entire life situation, such as their work, leisure, and social relationships. Their anxiety can be likened to an allergy to uncertainty as it´s triggered by something they cannot control. They feel stigmatized by others and feel that they often need to hide their stigma by living behind a facade. To deal with generalized anxiety, three different strategies are used, which are trying to control everything, avoiding anxiety by not exposing oneself to things that cause concern or by keeping oneself busy. However, these strategies can aggravate the condition but there are many things that can relieve general anxiety. The most prominent factors are medicine, therapy, emotional support and self-help such as exercise and meditation. But the results show that the symptoms persist despite great efforts and several treatments, which indicates that more research and more effective interventions are required. The study concludes that GAD is not only a problem that exists within the individual but also in interpersonal relationships and in the society. It also concludes that there must be a change in the structures of society regarding mental illness, and that interventions should not only be directed towards the individual but also towards the relatives. This because the results show that relatives are also affected and that their influence can both aggravate and improve the individual's condition. / Den här studien syftar till att få en ökad förståelse för generaliserat ångestsyndrom utifrån hur målgruppen själva beskriver sina upplevelser. Empirin samlades in genom poddar där personer med GAD berättade om sin livssituation, vilka strategier de använder för att hantera generell ångest och vad de anser lindrar generell ångest. Materialet analyserades genom en tematisk analys där fyra huvudteman togs fram; en konstant oro, hantera stigma, kontrollera eller undvika och endast lindra inte bota. Dessa teman analyserades utifrån Goffmans stigmateori och Giddens risksamhällesteori. Resultatet visar att personer med GAD lever med en konstant oro som påverkar hela deras livssituation, så som deras arbete, fritid och sociala relationer. Deras oro kan liknas med en allergi mot ovisshet då den triggas av sådant de inte kan kontrollera. De upplever sig stigmatiserade av andra och känner att de ofta behöver dölja sitt stigma genom att leva bakom en fasad. För att hantera generaliserad ångest används tre olika strategier vilka är att försöka kontrollera allt eller att undvika ångesten genom att inte utsätta sig för sådant som väcker oro eller att ständigt aktivera sig. Dessa strategier kan dock förvärra tillståndet, men det finns mycket som kan lindra generell ångest. De mest framträdande faktorerna är medicin, terapi, emotionellt stöd och självhjälp, som exempelvis meditation och träning. Resultatet visar dock att symtomen kvarstår trots stora ansträngningar och flertalet behandlingar vilket tyder på att mer forskning och effektivare interventioner krävs. Studien konkluderar att GAD inte enbart är ett problem som existerar inom individen utan även i mellanmänskliga relationer och i samhället som helhet. Därmed dras också slutsatsen att det måste ske en förändring i samhällsstrukturerna avseende psykisk ohälsa och att interventioner inte enbart bör riktas mot individen utan även anhöriga. Detta då resultatet visar att anhöriga också påverkas och att deras inflytande både kan förvärra och förbättra individens tillstånd.
24

Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future

Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links)
Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt.

Page generated in 0.0677 seconds