Marinens sjöstridskrafters förmåga har sedan kalla krigets slut genomgått stor förändring. Den största är att kvantiteten drastiskt har minskats. Frågan som måste ställas är om den förmåga marinen besuttit har uppnått de krav politiken har ställt. Uppsatsen genomför en komparativ studie och kartlägger hur de marina materiella förmågorna har varit tillräckliga för att kunna nå de mål och möta de hot som svenska regeringar identifierat i propositioner sedan 1981 tills 2009 med fokus på det marina närområdet och Östersjön med tre nedslag i historien. För att förstå förändringen som skett tas även förändringen av den säkerhetspolitiska omvärldsuppfattningen upp. I analysen ses den förändring av omvärlden som legat till grund för de mål och hot som identifierats samt vilken marin sjöstridsförmåga som funnits. Från en omvärld som givit ett mål att verka fredsbevarande och bekämpa en invasion ensamt, har fokus skiftat till att möta det vidgade säkerhetsbegreppet, som ska mötas tillsammans med andra efter solidaritetsförklaringen. Sjöstridskrafternas förmåga har under tiden förändrats kraftigt.

Sammanfattning.   Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.   Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.   Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?   Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.

Hunting for marine mammals, mainly the seal species found in the Baltic Sea has long been on Gotland. Much research has been done on how and when seals have been hunted, mainly in the cave Stora Förvar on Stora Karlsö off the west coast of Gotland and on Ajvide. Hunting for porpoises has also occurred, the only whale species that live in the Baltic sea, but not to the same extent as hunting for seals in the Baltic Sea. This master thesis aims to gain a deeper understanding of the relationship between animals and humans by studying the hunting of marine mammals in the Baltic sea from a long-term perspective. The questions for this thesis is to understand how hunting methods have changed, evolved and the economic purpose of hunting marine mammals. For this thesis, six case-studies have been chosen to enable discussion about the hunting in more depth. These six case-studies are from different places and time periods on the island of Gotland were bones from seals and whales have been deposited. The result shows that four seal species and one whale species were hunted during different time periods on the island of Gotland and these were the harp seal, ringed seal, harbour seal, grey seal and the porpoise. These mammals have been an important source for food especially during the stone age but also throughout the later time periods.

I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige. Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna. Mer än hälften av de tillfrågade ville se en renodlad isnavigeringskurs redan under sjökaptensutbildningen. / The aim for this research has been to find out Swedish nautical officers’ thoughts of and their personal opinions on their competence when navigating in ice infested waters in the Baltic Sea. Through a quantitative research method we have tried to build us an understanding on how the nautical officer appreciates his or her competence in this very special environment, how they think that earlier ice winters have effected their duties at work as well as if there is a need for further training in ice navigation and which elements should be included in such training. We have also wanted to investigate active nautical officers’ opinion on including an ice navigation course, in full scale, at the Master Mariner Program in Sweden. The results show that nautical officers’ appreciation of their competence varies on the basis of their experience in years but also that attending a course in ice navigation gives officers, with little experience the appreciation of high competence in navigating ice infested waters. The will and need for a course in ice navigation, according to the results, is relatively high as well as the officers’ opinion on adding a ice navigation course to the curriculum at the Master Mariner Program in Sweden.

<p>Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.</p><p>Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön.</p><p>I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980-talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt. Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet.</p><p>När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige. Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen förledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en nykonsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.</p>

I denna studie undersöks hur vattenmiljön förändrades i ett område av västra Yoldiahavet, idag sjön Myssjaren i östra Mellansverige. Syftet med undersökningen har varit att återskapa hur vattnets salthalt förändrades i området genom att studera förekomsten av fossil från saltvattenkrävande bentisk kalkskalsfauna i lera från perioden. Fossil hittades från sju år, 10 395-10 388 lervarvsår BP, av den 31 år långa period, 10 410-10 379 lervarvsår BP, som har undersökts. Utifrån fossilförekomsten kunde det konstateras att vattnet var bräckt under dessa sju år. Eftersom att fossil inte hittades från tidigare och senare perioder Därför är det möjligt att vattnet var bräckt både före och efter denna period. Det som begränsade de undersökta arternas utbredning i området var halten suspenderat sediment i vattnet. Det var en konsekvens av att mycket sediment transporterades till området i och med att området befann sig mellan två större utlopp av glacialt smältvatten. Därför har denna studie, förutom att konstatera att vattnet var bräckt under den undersökta perioden, även visat en succession av arter i Yoldiahavet. I studien identifieras också en 4 år lång kallperiod som varade mellan 10 393-10 389 lervarvsår BP. Vid 10 387 lervarvsår BP börjar iskanten att avancera, troligen som ett resultat av denna kallperiod, vilket slutligen leder till att de undersökta arterna upphör att förekomma i leran.

Brist på dricksvatten är ett hot som finns på många platser runtomkring i världen, även iflera områden i Sverige. En effekt av detta är att avsaltningstekniken har blivit en alltvanligare metod för att trygga dricksvattenförsörjningen och en växande gruppmänniskor konsumerar nu avsaltat dricksvatten. Avsaltat dricksvatten är dock en ganskany lösning på dricksvattenproblematiken i Sverige och det finns relativt lite forskningom vilka hälsorisker det kan finnas med att använda Östersjön som råvattenkälla. Syftetmed denna rapport är att öka kunskapen om potentiella hälsorisker med avsaltatdricksvatten från Östersjön. Den centrala frågeställningen handlar om vilka erfarenheteroch forskning om hälsorisker med avsaltat dricksvatten det finns och vilka hälsoriskersom kan finnas när Östersjön används som råvattenkälla i avsaltningsverk. Denlitteratur och information som ligger till grund för resultatet i denna rapport inhämtadesgenom litteratursökningar och genom att sakkunniga experter och tjänstemänkonsulterades. Resultaten i denna rapport visar bland annat att avsaltningsteknikenöverlag är en effektiv metod för att avskilja många typer av olika oönskade ochohälsosamma ämnen i dricksvatten. Avskiljningsgraden för alger och algtoxin iavsaltningsverk är hög, men det kan förekomma låga halter av alger och algtoxin idricksvatten från anläggningar med bristande underhåll. Vidare visar resultaten att detfinns indikationer på att konsumtion av avsaltat dricksvatten istället för vanligtdricksvatten kan vara ofördelaktigt för vissa individer eftersom avsaltat dricksvattenofta är mineralfattigt. De slutsatser som kan dras är bland annat att avsaltningsteknikenavskiljer många miljöföroreningar och andra ohälsosamma ämnen som finns iÖstersjöns havsvatten. Vidare bör försiktighet tillämpas eftersom låg avskiljningsgradav ännu okända föroreningar i Östersjön och potentiella hälsoeffekter av dessa inte kanuteslutas. Dessutom går det i nuläget inte att avgöra vilka hälsorisker låga halter avalger och algtoxin i dricksvatten från avsaltningsverk i dåligt skick skulle kunna föramed sig. Till sist kan slutsatsen dras att dricksvatten kan vara en viktig källa tillmineraler för individer som inte får i sig tillräckligt med mineraler via kosten. Det gårdock i nuläget inte att fastställa betydelsen av dricksvatten som en mineralkälla förindivider som äter en mineralrik kost.

<p>I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige.</p><p>Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna. Mer än hälften av de tillfrågade ville se en renodlad isnavigeringskurs redan under sjökaptensutbildningen.</p> / <p>The aim for this research has been to find out Swedish nautical officers’ thoughts of and their personal opinions on their competence when navigating in ice infested waters in the Baltic Sea. Through a quantitative research method we have tried to build us an understanding on how the nautical officer appreciates his or her competence in this very special environment, how they think that earlier ice winters have effected their duties at work as well as if there is a need for further training in ice navigation and which elements should be included in such training. We have also wanted to investigate active nautical officers’ opinion on including an ice navigation course, in full scale, at the Master Mariner Program in Sweden.</p><p>The results show that nautical officers’ appreciation of their competence varies on the basis of their experience in years but also that attending a course in ice navigation gives officers, with little experience the appreciation of high competence in navigating ice infested waters.</p><p>The will and need for a course in ice navigation, according to the results, is relatively high as well as the officers’ opinion on adding a ice navigation course to the curriculum at the Master Mariner Program in Sweden.</p>

Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet. Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön. I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980-talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt. Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet. När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige. Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen förledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en nykonsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.

Det nya svaveldirektivet för hur mycket svavel fartygen i Östersjön och Nordsjön får släppa ut börjar gälla 2015. Detta har stor betydelse bland annat för färjerederierna som trafikerar inom SECA i Östersjön och Nordsjön. Idag finns det ingen självklar lösning på hur färjerederierna ska uppfylla det nya svaveldirektivet, så hur har de tänkt klara det? Hur såg färjerederiernas resonemang ut innan de valde vilken teknisk lösning de skulle använda sig av? För att få svar på frågeställningen används en kvalitativ metod. Rådata som varit till grund för slutsatsen har samlats in från sju olika talespersoner för färjerederier i Norden. Dessa talespersoner har varit insatta i fartygens drift och har goda kunskaper om fartygen och deras framdrift. I slutsatsen har vi sammanfattat resultaten av olika tekniska lösningar som rederierna har diskuterat under intervjuerna. Slutsatsen av undersökningen är att de flesta av färjerederierna kommer gå över helt till MGO eller WRD för att klara de nya svaveldirektivet år 2015, tills något bättre alternativ finns. De inblandade rederierna och deras talespersoner har tilldelats fingerade namn. / The new sulphur directive, concerning the quantity of sulphur that vessels in the Baltic Sea and North Sea are allowed to discharge in form of exhaust gases, takes effect in 2015. This has a great impact on the shipping companies traveling the Baltic- and North Sea SECA. Today there are no obvious solutions on how the ferry companies will be able to follow the new sulphur regulations, so how are they supposed to cope? In what way did they discuss matters before deciding upon which technical solution to choose? To answer the questions a qualitative method was used. Data, that has been the basis of this paper, has been collected from spokespersons from seven ferry companies in Scandinavia. These spokespersons have been familiar with the machinery on board and have significant knowledge of their vessels. In the conclusion we have summarized the results of different technical solutions that the shipping companies have discussed during the interviews. The conclusion of this paper is that most of the ferry companies will use MGO or WRD to cope with the new sulphur regulations until a better alternative is introduced. In order to maintain anonymity, the names of participating shipping companies and interviewees have been changed.