Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 i Sverige av ett hjärtstopp, endast 6% överlever. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden när behandling påbörjas. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. En vanlig behandlingsmetod är att sätta in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att ständigt övervaka hjärtrytmen.Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 9 vetenskapliga studier.Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier och 10 underrubriker. De huvudkategorier som presenteras är: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar.Slutsats: Det var flera faktorer som påverkade överlevarnas livskvalité efter hjärtstoppet. Förändringar i de sociala, fysiska, psykiska och i de kognitiva funktionerna. Det är viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur livskvalitén kan förändras efter ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Samt att lyssna på deras individuella berättelse för att på bästa möjliga sätt kunna ge personcentrerad vård och hjälpa dem tillbaka till sin vardag. / Background: Around 10,000 in Sweden suffer a cardiac arrest every year, only 6% survives. The decisive factor for surviving a cardiac arrest is the time when treatment begins. The most common cause of a sudden cardiac arrest is ischemic heart disease. A common treatment method is to use an ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) to constantly monitor the heart rhythm.Aim: The purpose is to compile previous studies on survivors' experiences after a cardiac arrest.Method: A qualitative literature review based on 9 scientific studies.Results: The result presents 4 main categories and 10 sub-headings. The main categories presented are: Social Relationship, Existential Issues, Physical Challenges and Psychological Challenges.Conclusion: There were several factors that affected survivors' quality of life after the cardiac arrest. Changes in the social, physical, mental and cognitive functions. It's important for the legitimate nurse to understand and have knowledge of how the quality of life can be changed after a cardiac arrest in order to provide the help and support that survivors needs. As well as listening to their individual story in order to be able to provide person-centered care and help them back to their everyday lives in the best possible way.

Bakgrund: I Sverige rapporterades 11 005 fall av plötsligt hjärtstopp under åren 2008–2010. Att drabbas av hjärtstopp och överleva kan på olika sätt påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som valts ut är Cullbergs kristeori.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten bestod av två huvudteman: “Att leva ett förändrat liv” och ”En andra chans”. Resultatet visade att den första tiden efter hemkomst var mest sårbar. Det var viktigt med stöd från både närstående och sjukvården för att kunna få en bra återhämtning. Det var vanligt med fysiska, känslomässiga och kognitiva förändringar främst under den närmsta tiden efter hjärtstopp. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp medför behov av stöd och tydlig information om hur livet påverkas från sjukvårdspersonal. Om sjukvården följer upp detta förbättras personernas upplevelser av livet efter hjärtstopp. / Background: In Sweden, 11 005 cases of sudden cardiac arrest were reported in the years 2008-2010. Being affected by cardiac arrest and survival can in various ways affect the people’s experience of the future life. The theoretical reference chosen is Cullberg’s crisis theory. Aim: To describe peoples experiences of quality of life in daily life after cardiac arrest.  Method: Qualitative literature review of ten peer-reviewed articles. Inductive approach was used. Result: The results in the literature review consisted of two main themes: ”To live a changed life” and ”A second chance”. The results showed that the first time after returning home was described as most vulnerable. It was important with support from both close relatives and the health care in order to have a good recovery. Physical, emotional and cognitive changes were common, especially in the near future after cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest involves the need for support and clear information about how life is affected by healthcare professionals. If the healthcare system follows this up, people's experiences of life after cardiac arrest are improved.

Bakgrund: Varje år drabbas drygt 300,000 barn av cancer i världen och en av de vanligaste sorterna är hjärntumör. Sjukdomen och dess behandling kan påverka barnets uppväxt och sociala liv. Förutom de svåra symtom hjärntumören kan orsaka under sjukdomen kan den tillsammans med behandlingen även ge senkomplikationer som påverkar hela livet. Hjärntumören, dess behandling och senkomplikationer kan påverka överlevarnas livskvalité på flera olika sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar livskvalitéten för personer som överlevt hjärntumör i unga år. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Materialet analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Efter att ett barn överlevt en hjärntumör drabbas det ofta av komplikationer som påverkar det vardagliga livet. De upplevde olika typer av fysiska, psykiska, sociala och existentiella förändringar som både kunde vara till det positiva och negativa. Överlevarna kände bland annat olika typer av utanförskap men också en tacksamhet över livet. Resultatet presenteras i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna blev; Kroppsliga, kognitiva och emotionella förändringar, Relationer till närstående, Hinder och utmaningar och Stärkt av erfarenheter. Slutsats: De två mest oväntade delarna av resultatet var omfattningen av utanförskap och att livskvalitén kunde upplevas som bättre än innan sjukdomen. Författarna anser att ämnet cancer behöver normaliseras och att ingen ska behöva kämpa ensam mot cancern.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka hur vuxna överlevare från sexuella övergrepp i barndomen hanterar sia erfareneheter och läker effekterna av traumat. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem informanter. De huvudsakliga slutsatserna av materialanalysen är följande: Relationen till make eller annan partner har större positivt inflyttande på läkningsprocessen än relationen till terapeut eller internetbaserade relationer till andra överlevare. Överlevare kan under läkningsprocessen finna en positiv mening i förmågor de tillägnat sig för att överleva traumat. I läkningsprocessen kan överlevare ändra sina grundantaganden i positiv riktning. Generaliserbarheten av uppsatsens resultat kan ifrågasättas på grund av det låga antalet informanter. Resultatet kan dock vara intressant att använda som jämförelse med andra studier på samma ämnesområde. / The main purpose of the essay is to investigate how adult survivors of chilhood sexual abuse cope with their experiences and heal the effects of the trauma. Qualitative interviews were conducted with five subjects. The main findings of the material analysis are the following suggestions: Relationship with husband or other partner has greater positive influence on healing process than relationship with therapist or internet based relationships with other survivors. Survivors can during healing process find a positive meaning to abilities gained in the surviving of trauma. In the healing process survivors can change their basic assumptions in a positive way. The generalisability of essay results is questionable due to the low number of subjects. The findings might be interesting when used in comparison with other studies on the field. The essay is written in Swedish.

Bakgrund: Ett hjärtstopp inträffar plötsligt, kan drabba vem som helst och är en allvarlig folksjukdom med hög mortalitet. Bland personer med kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller diabetes, är hjärtstopp den ledande dödsorsaken och står för hälften av antalet förlorade levnadsår orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige drabbas omkring 13 000 personer av hjärtstopp varje år. Vid omvårdnaden av dessa patienter ska sjuksköterskan arbeta personcentrerat och i enlighet med ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts med allmän litteraturstudie som metod.  Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman. Dessa var; ett förändrat liv, ny syn på livet, mötet med andra, samt behov av svar. Det framkom att personer som överlevt hjärtstopp kan få besvär med minne, emotionell instabilitet eller smärta. Både positiva och negativa erfarenheter av vården uttrycktes. De beskrev även en känsla av tacksamhet till både familj och personer som utförde livräddande insatser. Vidare upplevde deltagarna en minskad integritet och autonomi. Det framkom existentiella frågor, samt ett behov av förståelse och uppföljning.   Slutsats: Flera aspekter av att överleva hjärtstopp identifierades. Livet kunde bland annat förändras med neurologiska och emotionella konsekvenser. Vården kunde upplevas såväl positiv som negativ, samt både existentiella och reella frågor väcktes. Genom att ha dessa olika perspektiv i beaktande, kan sjuksköterskans arbete mot en mer personcentrerad omvårdnad främjas och medföra att personens samtliga behov tillgodoses på ett mer tillfredsställande sätt. / Background: A cardiac arrest occurs suddenly, can affect anyone regardless of age and is a severe national disease with high mortality. Among people with coronary heart disease, heart failure, or diabetes, cardiac arrest is the leading cause of death and accounts for half of the years of life lost to cardiovascular diseases. In Sweden, around 13,000 people suffer cardiac arrests yearly. While caring for these patients, nurses should work in a person-centered manner and in accordance with ICN:s ethical code.   Aim: The aim of this literature study was to describe adults' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A descriptive design with qualitative approach has been used with a general literature study as a method.  Result: Four main themes were discovered. A changed life, a new view on life, the meeting with others, and the need for answers. People who survived cardiac arrest could experience problems with memory, emotional instability and pain. Positive and negative experiences of care were expressed. Feelings of gratitude to family and the people who performed CPR was described. Survivors experienced a decrease in privacy and autonomy. Existential questions appeared, and a need for understanding and follow-up was expressed.  Conclusion: Several aspects of surviving a cardiac arrest were identified. Survivors experienced negative neurological and emotional changes. The care could be experienced both positively and negatively. Existential and other questions were raised. By taking these aspects into consideration, the nurse's work towards person-centered care can be improved and result in the individual's needs being met.

Bakgrund: Det kan vara en traumatisk upplevelse att överleva ett hjärtstopp, där sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose personens omvårdnadsbehov. Aaron Antonovsky beskriver hälsa utifrån tre huvudkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte: Att belysa vuxna personers upplevelse av sin hälsa efter ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten inkluderar tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna var: Att uppleva utmaningar, En ny verklighet och Behov av stöd. I resultatet framkom det att personerna upplevde psykiska och fysiska utmaningar som begränsade vardagen. De beskrev en känsla av en ny verklighet, som att behöva göra hälsofrämjande förändringar. Behovet av stöd ökade efter utskrivning från sjukhus. Diskussion: I resultatdiskussionen framkom att personer upplevde psykiska och fysiska utmaningar. Sjuksköterskan behöver ge tillräcklig information för att minska risken för oro och ångest inför hemgång. Personer upplevde en ökad känsla av sammanhang vid gruppträffar med andra som upplevt en liknande händelse. Slutsats: Upplevelsen av ett hjärtstopp påverkar hälsan. Återhämtning kan se olika ut, beroende på inställning till livet och vilka förutsättningar personen har. Ytterligare forskning skulle bidra till en ökad förståelse för en persons upplevelse och därefter behovet av stöd. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Hjärtstopp är en allvarlig händelse och det drabbar tusentals människor varje år. Hjärtstopp kan triggas av hjärt-kärlsjukdomar eller andra utlösande faktorer. Oavsett ursprung kräver ett hjärtstopp en snabb återställning av hjärtrytmen och cirkulationen genom hjärt-lungräddning. Sjuksköterskor spelar en central roll i att stödja hjärtstoppöverlevare och kräver specialiserad utbildning och medvetenhet om patienternas upplevelser. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades genom att använda sökorden heart arrest,sudden cardiac arrest, experience, peception ,survivor, survivors, survivorship. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Studiens resultat lyfte fram fyra centrala teman som påverkade patienter som har överlevt ett hjärtstopp. Dessa är upplevelser av förändring med underteman fysiska upplevelser samt kognitiva upplevelser som visade sig som ett hinder för patienterna. Psykologiska upplevelser som framträdde efter hjärtstoppet och var särskilt påtagliga efter att patienterna hade kommit hem. Identitetsomvandling grundad i existentiella upplevelser som framkom hos patienterna efter hjärtstoppet. Upplevelser av stöd med underteman stöd från familj samt stöd från sjukvård som påvisade vikten av stöd, både från sjukvården och familjen och det var en avgörande faktor för patienterna. Slutsats: Personer som överlever ett plötsligt hjärtstopp går igenom flera olika transitioner. De upplever djupa fysiska och emotionella förändringar som förändrar deras liv. Genom att förstå patienternas upplevelser kan sjuksköterskor ge en personcentrerad vård och skapa en mer skräddarsydd eftervård samt minska deras lidande, vilket gynnar både individerna och samhället som helhet. Det är viktigt att hantera den komplexa övergången efter hjärtstopp på ett effektivt sätt. / Background: Cardiac arrest is a serious event that affects thousands of people every year. Cardiac arrest can be triggered by cardiovascular diseases or other contributing factors. Regardless of the cause, cardiac arrest necessitates prompt restoration of heart rhythm and circulation through cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses play a pivotal role in supporting cardiac arrest survivors and require specialized training and awareness of patients' experiences. Aim: The aim was to describe patients experiences of have survived a sudden cardiac arrest. Method: A literature review of ten qualitative scientific articles was derived from the databases Cinahl and PubMed, using the search terms heart arrest,sudden cardiac arrest, experience, peception ,survivor, survivors, survivorship. Data analysis was performed following Friberg's methodology. Results: The study's results highlighted four central themes that affected patients who had survived a cardiac arrest. These included experiences of change with subthemes of physical experiences and cognitive experiences that acted as barriers for the patients. Psychological experiences that emerged after the cardiac arrest and were particularly evident after patients returned home. Identity transformation based on existential experiences that became apparent in the participants after the cardiac arrest. Experiences support, with subthemes of support from family and support from healthcare that emphasized the importance of support from both healthcare system and family, as a crucial factor for the patients. Conclusions: Individuals who survive a sudden cardiac arrest go through several transitions. They experience profound physical and emotional changes that alter their lives. By understanding patients' experiences, nurses can provide person-centered care, create more personalized post-care and reduce their suffering, benefiting both individuals and society as a whole. It is essential to effectively manage the complex transition after a cardiac arrest.

Introduction: Every year 13 000 people suffer from a sudden cardiac arrest in Sweden. When a sudden cardiac arrest occurs the heart malfunctions and the blood-flow to the body's organs is disrupted. This is a life threatening condition that demands early discovery and treatment. More people survive a cardiac arrest in part thanks to more defibrillators in society and that more people are educated in cardiopulmonary resuscitation.  Aim: To describe people's experiences of surviving a cardiac arrest.   Method: A literature study with a descriptive design. Eleven qualitative studies were included in this study.   Result: The survivors experienced a sudden change in their lives and they had to make adjustments to cope with a changed life that affected their autonomy. The event also affected relations with the family and people close to the survivor. They experienced physical limitations, cognitive and emotional difficulties. Many had existential thoughts of life and death and they made different priorities in life as a result of the event. There was a need for a sense of belonging, knowledge and support.   Conclusion: To survive a cardiac arrest was an event that affected life in many ways. The survivors' lives changed suddenly and they were affected emotionally, physically and cognitively. Many had existential thoughts and a need for information and support. With an increased understanding about the needs of the survivors, nurses can meet these needs and improve patient-centered care. / Introduktion: Varje år drabbas runt 13 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Vid ett plötsligt hjärtstopp upphör hjärtats funktioner och blodet kan inte längre pumpas ut till kroppens organ, vilket leder till ett livshotande tillstånd som kräver tidig upptäckt och behandling. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag, delvis tack vare fler hjärtstartare ute i samhället och att allt fler utbildas i hjärt- och lungräddning.   Syfte: Att beskriva människors erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, elva kvalitativa originalartiklar inkluderades i arbetet.   Resultat: Överlevarna upplevde att livet förändrades plötsligt och de behövde göra anpassningar för att hantera ett förändrat liv och en förändrad autonomi. Händelsen påverkade även relationerna med familj och närstående. De drabbade upplevde kognitiva svårigheter exempelvis med minnet, fysiska begränsningar med försämrad uthållighet och smärta. Även emotionella besvär såsom ångest, oro och känsla av sårbarhet var förekommande. Många hade existentiella tankar om livet och döden. Nya prioriteringar i livet uppstod som följd av händelsen. Det fanns ett behov av gemenskap, kunskap, och stöd.  Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp var en händelse som påverkade livet på många olika sätt. Överlevarnas liv förändrades plötsligt och de påverkades känslomässigt, fysiskt och kognitivt. Många hade existentiella tankar och ett behov av information och stöd. Genom en ökad förståelse för behoven hos denna patientgrupp kan sjuksköterskan möta dessa behov och arbeta mer personcentrerat.

Bakgrund: Hjärtstopp är en traumatisk händelse som påverkar överlevaren både fysiskt och psykiskt, samt kräver oftaen omställning av levnadsvanor i efterförloppet. Andelen personer som överlever hjärtstopp har i Sverigeökat under de senaste åren. Detta återspeglas i både den pre- och intrahospitala överlevnaden, vilka ligger på12 respektive 36 procent. Syfte: Syftet var att utforska vilka upplevelser personer har av att överleva pre- och intrahospitala hjärtstopp. Metod: En deskriptiv design med en litteraturöversikt av kvalitativa studier. Resultat: Överlevarna av hjärtstopp var oförberedda på tiden efter hjärtstoppet. De hade ett stort behov avinformation, adekvat vård och uppföljning. I efterförloppet upplevde de att samspelet med omgivningenhade förändrats, samt somatiska, kognitiva och emotionella förändringar, liksom förändringar i relationer.Händelsen väckte många existentiella frågor hos överlevarna och de hade ett stort behov av stöd från bådeandra överlevare och närstående. Slutsats: Denna litteraturöversikt belyser de upplevelser överlevare av hjärtstopp har i efterförloppet. Den utbildning,information och uppföljning hälso- och sjukvården försåg överlevarna med, upplevdes ofta som bristfällig,och lämnade dem med känslor av att vara oförberedda och övergivna. Hjärtstoppet utlöste både interna ochexterna stressorer i varierande omfattning, vilka bestod av somatiska, kognitiva och emotionellabegränsningar. Existentiella frågor väcktes, den egna identiteten omprövades och de nya begränsningarnafordrade en för överlevaren ny baslinje. Behovet av stöd upphörde inte vid utskrivning från sjukhuset, ochbåde närstående och andra överlevare var i detta avseende instrumentala i efterförloppet. Genom att belysaöverlevarnas upplevelser av att överleva hjärtstopp, kan resultatet främja god omvårdnad och uppföljning. / Background: Cardiac arrest (CA) is a traumatic event that affects the survivor both physically and mentally. It oftennecessitates a lifestyle readjustment in the aftermath. The amount of people who survive a CA inSweden has increased over the years. This is reflected in both the pre- and intrahospital survival rate,which are 12 and 36 percent respectively.  Aim: The aim of this study was to explore experiences surrounding the survivorship following CA. Method: A descriptive design with a literature review of qualitative studies. Results: Survivors were unprepared for both the CA and the post-arrest challenges. They had a need forinformation, care and follow-up care. After the CA they experienced changes in their interactions withother people, as well as somatic, cognitive and emotional changes. The CA raised existential questionsand they had a great need for support, both from other survivors and people close to them. Conclusions: The education, information and follow-up care were considered lacking by the CA survivors, and theyfelt both unprepared and abandoned. The CA triggered stressors to varying extent, consisting ofsomatic, cognitive and emotional limitations. Existential questions were raised, their identities werereappraised and the new limitations required them to find a new normal. Both peer support and supportfrom those close to the survivors were an integral part of their recovery. By highlighting theexperiences of CA survivors in the aftermath of the CA, our findings may promote both good inpatientcare as well as follow up-care.

Bakgrund: Hjärtstopp är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Varje år drabbas cirka 10.000 personer av hjärtstopp, av dessa inträffar cirka 4.500 på sjukhus. Två övergripande orsaker till hjärtstopp är hjärtfel samt respiratoriska problem. Vid överlevnad av hjärtstopp påverkas överlevaren både psykiskt samt fysiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva personers upplevelser av hur det dagliga livet påverkas efter ett hjärtstopp. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet grundar sig i relevant information som tagits ur tio stycken kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har delats upp i tre kategorier vilka är fysisk påverkan i det dagliga livet, psykisk påverkan i det dagliga livet samt existentiella tankar. Under dessa tre kategorier finns det fem underkategorier vilka är fysisk funktion av det dagliga livet samt att återgå till ett aktivt dagligt liv som tillhör kategorin fysisk påverkan. Oro/rädsla/ ångest, behov av samtal för psykisk återhämtning samt kognitiva begränsningar i det dagliga livet tillhör kategorin psykisk påverkan. Konklusion: Den mest förekommande samt återkommande upplevelsen hos de flesta deltagarna var oro, rädsla samt ångest vilket skulle kunna innebära att fler behöver omvårdnad genom stöttning samt samtal av sjuksköterskan. De flesta kände en stor tacksamhet över att ha fått livet tillbaka men samtidigt drogs med en del negativa konsekvenser vilket hade kunnat förbättras genom erbjudan av gruppsamtal för att få möjlighet att dela sina erfarenheter med andra människor. Många kände sig begränsade i sitt dagliga liv, den fysiska förmågan som fanns där innan hjärtstoppet var inte densamma samt att deltagarna hela tiden drogs med tanken om ett nytt hjärtstopp. Genom att arbeta efter kärnkompetensen, samverkan i team hade sjuksköterskan kunnat erbjuda fysioterapi eller kuratorkontakt för att se till att personens behov uppfylls. / Background: Cardiac arrest is something that can affect anyone at any time. Each year, about 10.000 suffer from cardiac arrest and about 4.500 of these occur in hospitals. The two major overall causes of cardiac arrest are heart failure and respiratory problems. Of those who survive a cardiac arrest, the survivor is affected both mentally and physically. Purpose: The purpose of this literature study is to describe people’s experiences of how daily life is affected after a cardiac arrest. Method: The study is a literature study were the result is based on relevant information taken from ten qualitative studies. Result: The result has been divided into three categories which are physical influences in daily life, mental impact in daily life and existential thoughts. Under these three categories there are five subcategories which are physical function in daily life and returning to an active daily life which belongs to the category physical influences. Worry/ fear/ anxiety, the need for conversation for a mental recovery and cognitive limitations in the everyday life belongs to the category mental impact in daily life. Conclusion: The most common and recurring experience in most participants was worry, fear and anxiety which could mean that more people need nursing through support and conversations by the nurse. Most of them felt a great gratitude for having returned to life, but at the same time they were drawn with some negative consequences which could have been improved through the offer of group conversations in order to be able to share their experiences with other people. They felt limited in their daily life, the physical ability they used to have before the cardiac arrest was not the same. The participants were also constantly drawn with the idea of a new cardiac arrest. By working after the core competency, collaboration in teams, the nurse had been able to offer physiotherapy or curatorial contact to ensure that the person's needs were answered.