Bakgrund Idag är övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem. Orsakerna till fetmaepidemin är fysisk inaktivitet och felaktig kost. Speciellt fetma har en negativ inverkan på kvinnor som är eller försöker bli gravida. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors fysiska aktivitetsnivå före graviditet och under första trimestern. Vidare är syftet att undersöka om aktivitetsnivån förändras i samband med graviditet och om aktivitetsnivån samvarierar med ålder. Metod En enkät med cirka 70 frågor om livsstil och hälsa besvarades av 3389 kvinnor i samband med inskrivning på mödravårdscentral. Fem frågor som berörde motion ingår i denna studie. Tre frågeställningar har besvarats deskriptivt, genom Wilcoxons teckenrangstest samt med Spearman’s rangkorrelation. Signifikansnivån (P<0,05) valdes för att beskriva skillnader och samband i frågeställningarna. Resultat Majoriteten av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar/vecka innan graviditet och en timme/vecka i tidig graviditet. En signifikant skillnad mellan aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet identifierades (p = .000). Omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. Ett svagt samband (p = .007) mellan ålder och fysisk aktivitetsnivå kan ses. Yngre kvinnor var mer aktiva i tidig graviditet än äldre kvinnor. Slutsats Resultatet visar att största delen av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar i veckan innan graviditet och en timme i veckan i tidig graviditet. Signifikant skillnad i aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet har därmed identifierats. Ett svagt negativt samband mellan ålder och aktivitetsnivå har visats. Studien har visat att omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. / Background In today's society obesity is a major public health concern. One of the causes to the obesity epidemic is a lack of physical activity. Obesity have a negative impact on women that is or tries to get pregnant.   Purpose The purpose of this study is to investigate woman's physical activity level before pregnancy and during the first trimester. Furthermore the purpose of this study is to investigate if the level of physical activity changes in connection to pregnancy and depending on age. Method A survey including around 70 questions about lifestyle and health was answered by 3389 pregnant women at first contact with the family planning center. Five questions about physical activity was used for this study. The questions were answered descriptive, through Wilcoxon’s signed rank test and Spearman's correlation. Results A significant difference in the activity levels of women before and during early pregnancy was identified (p = .000). Before pregnancy the majority of women were physically active two- three hours/week and one hour/week during the first trimester. A small association (p = .007) can be seen between age and the level of physical activity. Conclusion The results show that the largest part of the participants were physically active two- three hours/ week before pregnancy and one hour/ week in early pregnancy. A significant difference in activity level before and in early pregnancy were shown. A weak negative association between high age and low physical activity level was found. The study shows that 19 % of the women was physically inactive in early pregnancy.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige.  De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det är av stor vikt att det finns effektiva behandlingsprogram då de flesta barn som utvecklar övervikt eller fetma förblir överviktiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma mår samt om de besväras av stress. Vidare var syftet att undersöka om barnens mående avseende ovanstående parametrar förändrats ett till två år efter start av behandling med medicinska och beteendeinriktade interventioner. Bedömningen utfördes av vårdnadshavare eller vårdnadshavare och barn gemensamt. Metod: Prospektiv longitudinell interventionsstudie med kvantitativ ansats. Vårdnadshavare eller vårdnadshavare tillsammans barnet besvarade frågor i en livsstilsenkät från Överviktsenheten Barn och ungdom vid minst två tillfällen med minst ett års mellanrum. Studiegruppen bestod av 26 pojkar och 10 flickor och kontrollgruppen av 15 pojkar och 12 flickor. Resultat: Efter besvarandet av livsstilsenkäten vid första tillfället uppfattade vårdnadshavarna till barn med övervikt eller fetma att barnen mådde sämre (p= ,00) och var mer stressade än normalviktiga barn (p= ,036 ). Ett till två år efter behandlingsstart besvarades livsstilsenkäten ytterligare en gång och då visades att barnen med övervikt eller fetma mådde bättre än innan behandlingen startade (p= ,004) medan ingen skillnad sågs vad gäller förändring av stress (p= ,727) efter samma tidsperiod. Slutsats: Dåligt psykiska måendet och stress är vanligare hos barn med övervikt eller fetma än hos barn med normalvikt. Behandlingen vid Överviktsenheten Barn och ungdom visade sig effektiv gällande förbättrat mående ett till två år efter behandlingsstart. Fler och större prospektiva longitudinella studier på området krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring hur barn med övervikt och fetma mår samt effekten på lång sikt av behandlingsinterventionen. / Background: Obesity in children is a major public health problem in Sweden. The medical consequences can be serious in terms of cardiovascular disease and diabetes. Knowledge of the psychological consequences on the child's mood and the incidence of stress is less. It is important that effective treatment is available because most children who develop obesity remain overweight. Objective:Theaim of this studywas to investigate howobese childrenexperiencedpsychologicalwellbeing aswhether they suffer from psychological stress.A further aim wasto investigate whether theseparameters arechangedone to two yearsafter the start oftreatment withmedical andbehavioralinterventions. The assessment was carried out by the caregivers or the caregivers together with the child. Method: Prospective longitudinal intervention study with a quantitative approach. Caregiver or caregiver together with the child answered a lifestyle questionnaire from Obesity Children and Youth at least with two occasions with at least one year interval. The intervention group consisted of  26 boys and 10 girls and  the control group of 15 boys and 12 girls. Results: After answering the lifestyle questionnaire for the first time the caregivers of obese children perceived that the children felt worse (p = .00) and were more stressed than normal weight children (p =, 036). One to two years after treatment start the lifestyle questionnaire was answered the second time and then it exposed that the children with obesity felt better than before the treatments (p = .004), while no difference was observed in the change of psychological stress (p =, 727) for the same period. Conclusion: Poor mental being and psychological stress are more common in obese children than in children of normal weight. The treatment at Obesity Children and Youth was effective regarding improved mood two years after starting treatment. More and larger prospective longitudinal studies in this area needed to be able to draw any conclusions on how children with overweight and obesity are doing and the effect on long-term treatment intervention.

BAKGRUND: Obesitas är ett globalt, växande folkhälsoproblem. Att vara både gravid ochobese utgör en stor hälsorisk både för modern och barnet, vilket kräver specialiseradomvårdnad. Ett dilemma uppstår när sjukvårdspersonal ska ge god omvårdnad till denna patientgrupp då det saknas riktlinjer för hur de ska gå tillväga utan att kränka den gravida överviktiga kvinnan. SYFTE: Syftet var att belysa obesa gravida kvinnors upplevelser av omvårdnaden från sjukvårdspersonal. METOD: En litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar kring aktuellt forskningsområde. RESULTAT: Gravida kvinnor med obesitas har negativa upplevelser av omvårdnaden frånsjukvårdspersonal. Vidare identifierades upplevelserna i att vara obese och gravid i fyra olikateman:Upplevelser av behandlingen, Stigmat kring obesitas, Bristande information och Bristande delaktighet. SLUTSATS: Gravida överviktiga kvinnors upplevelser av att vara både obese och gravidpåverkas av bemötandet från sjukvårdspersonalen. Det generella stigmat kring obesitasgenererar fördomar och negativa attityder hos vårdgivare och tar sig i uttryck i derasförhållningssätt gentemot patienterna. Den bristande omvårdnaden skapar en sämre vårdupplevelse för patientgruppen. FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING: Ett behov av mer forskning som berör effektiva strategier för att minska förekomsten av obesitas under graviditeten är önskvärt. Likaså forskning som undersöker patienternas upplevelse av omvårdnaden som obese och gravid. Internationella och nationella riktlinjer för sjukvårdspersonal att följa beträffande omvårdnaden av gravida obesa kvinnor efterfrågas av vårdpersonal, vilket därför vidare forskning kring ämnet och problemet skulle vara välkommet. / BACKGROUND: Obesity is a global, growing public health problem. Being both pregnant and obese constitutes a major health risk for both the mother and the child, requiring specialized care. A dilemma arises when medical staff is to provide good care for this patient since there are no recommendations for how to approach the subject without humiliating the pregnant obese woman. AIM: The aim was to highlight Obese pregnant women's experiences of care from healthcare professionals. METHOD: A literature study of qualitative and quantitative articles on the current research area. FINDINGS: Pregnant women with obesity have negative experiences of the care provided by health care professionals. Furthermore, identified experiences of being obese and pregnant were described in four different themes: Experience of treatment, Thestigma of obesity, Lack of information and Lack of participation. CONCLUSION: Pregnant obese women's experiences of being both obese and pregnant were determined by the response from the health care professionals. The general stigma of obesity generates prejudices and negative attitudes from health care providers and expresses in their approach. The lack of quality of care creates negative experiences for the patient group. SUGGESTIONS FOR FURTHER RESEARCH: A need for more research on effective strategies to reduce the prevalence of obesity in pregnancy is desired. Similarly, research that examines patients' experience of care as obese and pregnant. International and national guidelines for medical staff to follow regarding the care of pregnant obese women are demanded by health professionals, which therefore further research on the topic and the issue is welcome.

Introduktion: Antalet patienter med fetma ökar i världen. Sjuksköterskan möter de här patienterna i den somatiska vården, i äldrevården och primärvården. Det preventivt arbeta med denna patientgrupp är av stor vikt då det kan förebygga följdsjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtkärlsjukdomar och cancer. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva åtgärder till patienter med fetma. Metod: En litteraturstudie med induktiv resultatbearbetning som utförts enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Artiklarna granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmall och tio vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra kategorier - motivera patienten till livsstilsförändring, ge råd om kost, ge råd om fysisk aktivitet och uppföljning av patienten. Slutsats: Sjuksköterskor arbetar med olika preventiva åtgärder till sina patienter, det verkar inte finnas några riktlinjer om vilka råd som ges utan många gånger arbetar sjuksköterskor utifrån egna erfarenheter och eget tycke.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Specialistsjuksköterskor med inriktning anestesisjukvård måste ha god kännedom om de anatomiska, fysiologiska och psykologiska förändringar som fetma medför för att kunna erbjuda säker vård till denna patientgrupp. Syfte: Att identifiera svårigheter vid hantering av luftvägen hos vuxna patienter med obesitas. Metod: En systematisk litteraturöversikt med syntes utfördes. Analysen av insamlad data har skett enligt mall av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Syntesen och analysen har genererat två huvudområden. Resultat: Två huvudsakliga områden som alla har betydelse och påverkas av obesitas har identifierats.  De områden som framkommit är maskventilation och intubation, Under dessa kategorier presenteras försvårande faktorer vid anestesi till patienten med obesitas, som stort nackomfång, minskad rörlighet i käken samt hög mallampatiklass. Konklusion: Den här litteraturstudien har identifierat svårigheter som anestesisjuksköterskan i sitt dagliga arbete kan ställas inför i mötet med den obesa patienten. Med kännedom om dessa svårigheter kan anestesisjuksköterskan skapa strategier för en anpassad och säker vård till även den obesa patienten. / Background: Obesity and obesity are a global growing problem. Specialist nurses with anesthetic care focus need to have a good knowledge of the anatomical, physiological and psychological changes that obesity causes to provide safe care to this patient group. Purpose: To identify difficulties in managing the airway in adults patients with obesity. Method: A systematic literature review with synthesis was performed. The analysis of collected data has been carried out according to the template of the Swedish Medical and Social Assessment (SBU) preparation. The synthesis of the analysis has generated two main areas. Results: Two main areas all of which are important and affected by obesity have been identified. The areas identified are mask ventilation and intubation. Under these categories, aggravating factors in anesthesia are presented to the patient with obesity, such as high neck circumference, reduced jaw movement, and high mallampathy class. Conclusion: This literature study has identified difficulties that the anesthetist nurse in his daily work can face in the meeting with the obese patient. Knowing these difficulties, the anesthesia nurse can create strategies for a customized and safe care to the obese patient.

Sammanfattning Syfte och Frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur man arbetar inom kommun och landsting för att förebygga och behandla övervikt och fetma, men även experters tankar och åsikter kring fetmautvecklingen i Sverige. Studien baseras på följande frågeställningar: (1) Hur ser personer som jobbar inom området på övervikt- och fetmautvecklingen? (2) Vad tror experter inom området övervikt och fetma är de främsta orsakerna till en ökande vikt hos befolkningen? (3) Upplever respondenterna att det finns tillräckligt med finansiellt stöd för att minska övervikt och fetma? (4) Vad ser fetmaforskare som rimliga framtida åtgärder för att minska övervikt och fetma? Metod I studien användes kvalitativ metod där sex stycken yrkesverksamma respondenter inom området övervikt och fetma deltog. Telefonintervjuer genomfördes och därefter transkriberades materialet för att sedan analyseras. Vid analys användes metoden innehållsanalys. Därmed plockades meningsbärande enheter ut som kondenserades och sedan kodades. Resultat De ämnen som lyftes fram i resultaten var främst orsaken till övervikt och fetma, finansiellt stöd, övervikt och fetma: långsiktig utveckling och samhällets ansvar. Respondenterna var enade om att den främsta orsaken till övervikt och fetma var ohälsosamma livsstilsvanor. För att kunna se större skillnader krävs mer resurser och högre samhällsengagemang. Det rådde blandade åsikter kring övervikt- och fetmautvecklingen i framtiden Slutsats Dagens samhälle behöver mer resurser och högre engagemang för att stoppa övervikt- och fetma-trenden.

Bakgrund: Ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och de livsstilssjukdomar som detta orsakar har pekats ut som ett ökande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Skolsköterskor utgör en viktig del i det preventiva arbetet genom att hjälpa elever att göra hälsosamma val vad gäller kost och fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av det preventiva arbetet gentemot barn, från förskoleklass till årskurs nio, med övervikt eller fetma och deras föräldrar. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tio skolsköterskor intervjuades och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide som utvecklats av författarna. Data analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier med tillhörande underkategorier. Underlättande faktorer i skolsköterskans preventionsarbete, var att genom hälsokontroller och hälsosamtal tidigt kunna identifiera barn med övervikt eller fetma. Att grunda för goda vanor var viktigt och skolsköterskorna använde olika metoder för förändring. Samverkan och närvaro mellan olika yrkesgrupper inom skolan sågs som betydelsefull. Hindrande faktorer i skolsköterskans preventionsarbete var bland annat att skolsköterskorna upplevde övervikt och fetma som ett känsligt och tabubelagt ämne att samtala om. För att lyckas med en livsstilsförändring hos barn var dialogen med föräldrarna av stor vikt. Skolsköterskorna upplevde det som en hindrande faktor om inte föräldrarna var motiverade. Slutsats: Skolsköterskornas preventionsarbete gentemot barn med övervikt eller fetma kan vara ett komplext och känsligt område. Att främja hälsosamma levnadsvanor hos barnen sågs som den viktigaste delen i preventionsarbetet. Det kräver engagemang och samarbete med både barn, föräldrar och andra professioner. / Background: Unhealthy eating habits, inadequate physical activity and the lifestyle diseases that this causes, have been identified as an increasing problem among children and adolescents in Sweden.  By helping students to make healthy choices in terms of diet and physical activity, school nurses are an important part of the health preventive work. Purpose: To investigate the school nurse's experiences of health preventive work towards children from pre-school class to grade nine with overweight or obesity and their parents. Method: The study was conducted with qualitative semi-structured interviews.  10 school nurses where interviewed with an interview guide which was developed by the authors. All data was analyzed by using manifest qualitative content analysis. Result: The result is presented under three categories with associated subcategories. The facilitating factors in the school nurse's prevention work were to early identify childhood overweight and obesity through health checks and health-promoting conversations. Founding good habits was seen as an important matter and the school nurses used different methods for this. Collaboration and presence between different professions in the school was considered significant. Impeding factors in the school's prevention work included, among other things, that the school nurses experienced overweight and obesity as a sensitive and taboo subject to talk about. In order to succeed in a lifestyle change among the children, a dialogue with the parents was of great importance. The school nurses perceived it as an impeding factor if the parents were not motivated. Conclusion: The school nurses’ health prevention work towards overweight or obese children can be a complex and sensitive area. Promoting healthy habits for children was considered the most important part of the prevention work. It requires commitment and cooperation with children, parents and other professionals.

Bakgrund: Barn som är inaktiva har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Ett projekt som riktade sig till barn i behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå initierades därför för att förebygga övervikt och fetma, men också för att öka barns delaktighet i rörelseglädje och samhörighet. Syfte: Att belysa ett fysiskt aktivitetsprojekt riktat till barn i åldrarna 9-13 år, ur de involverade vuxnas perspektiv. Metod: Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes sju intervjuer med vuxna som på olika sätt varit delaktiga i projektet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i två huvudkategorier; Barn och vuxna i ett hälsofrämjande aktivitetsprojekt samt Att vara ledare inom ett hälsofrämjande projekt. Informanterna i studien beskrev projektet som en kravlös och öppen verksamhet som skapade ett sammanhang för barnen, stärkte deras självkänsla och ökade deras självförtroende. Barnens inställning till fysisk aktivitet uppvisade även ökad lust och glädje i att röra sig. Slutsats: Fysiska aktivitetsprojekt som är skräddarsydda efter inaktiva barns behov och förlagda till en tillgänglig plats där de kan få vara sig själva och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna ger en ökad rörelseglädje. / Background: Children spend an increasing amount of time on sedentary activities. A project aimed at children in need of increasing their physical activity level was therefore initiated to prevent overweight and obesity, but also to increase children's involvement in agility and togetherness. Aim: To highlight a physical activity project aimed at children between the ages of 9-13, from the perspectives of the adults. Method: Seven semi-structured interviews were conducted with people involved in the project. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: “Children and adults in a physical activity project ” and “To be leaders in an activity promotion project”. The informants described the project as an open and prestige less activity which created feelings of togetherness in the children and strengthened and increased their self-esteem. The children's attitude towards physical activity also showed increased pleasure and joyness for being physically active and agile. The results show the importance of custom-made projects for sedentary children. Conclusion: A custom-made physical activity project amenable for sedentary children where they can be themselves, and develop with other children and adults, creates an increased joy for physical activity and being agile.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem bland barn och år 2016 var över381 miljoner barn överviktiga världen över. Övervikt och fetma kan ge stora konsekvenser och det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i tid. Sjuksköterskan möter överviktiga barn på många platser inom vården och har där en chans att sätta inpreventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta preventivt med att förhindra övervikt och fetma hos barn samtatt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: Studien är endeskriptiv litteraturstudie som inkluderar artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Medline via Pubmed. Tolv stycken, både kvalitativa och kvantitativa, artiklar valdes ut och analyserades. Huvudresultat: Resultatet redovisar ett flertal preventiva åtgärder som sjuksköterskor har erfarenhet av i sitt arbete med att förhindra överviktoch fetma hos barn. Det visar på både svårigheter och möjligheter som förekommer idet preventiva arbetet. Undersökningsgruppen indikerar att en majoritet av deltagarna är kvinnor samt att medelåldern är relativt hög. Slutsats: De bristande preventiva åtgärder och riktlinjer som finns gällande övervikt och fetma hos barn, utgör en svårighet i sjuksköterskors möte med dessa. Ett samarbete med både familj och andra vårdinstanser kan leda till en god kommunikation och därigenom en möjlighet för sjuksköterskor attmotivera familjen. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem världen över och utbildning likväl som ytterligare kunskap krävs för att sjuksköterskors preventiva åtgärder i framtiden ska bli mer effektiva.

Bakgrund : Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem, fler människor i världen dör av övervikt än undervikt. Barn med övervikt och fetma har större risk att senare i livet drabbas av sjukdomar som till exempel hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Skolsköterskan möter barn i tidig ålder och har med sin kompetens möjlighet att hjälpa barnen och arbeta preventivt mot övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård relaterat till övervikt och fetma hos barn 6–12 år inom skolhälsovården. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserat enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: föräldrarnas reaktioner, omgivande faktorer, redskap och verktyg, inflytande och skolans ansvar. Skolsköterskan är beroende av många olika faktorer för att ge personcentrerad vård till varje elev. Samtliga skolsköterskor beskriver att föräldrarnas inställning är det som avgör i vilken utsträckning de har möjlighet att hjälpa eleven. Slutsats: Studien visar att skolsköterskan är en viktig del i arbetet mot övervikt och fetma men att rätt förutsättningar behövs för att kunna ge stöd och hjälp till varje elev. / Background: Overweight and obesity are a public health problem, more people in the world die of overweight than underweight. Children with overweight and obesity are at greater risk of later in life suffering from diseases such as cardiovascular disease and diabetes. The school nurse meets the child early in childhood and has the ability to help the children and to work against overweight and obesity. Purpose: To describe school nurses experience of working with person-centered care related to overweight and obesity in children 6-12 years in school health care. Method: A descriptive qualitative interview study with inductive approach as analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Five main categories emerged: the parents' reactions, surrounding factors, tools and instrument, influence and school responsibility. The nurse is dependent on many different factors to provide person-centered care to each student. All school nurses describe that the parents' attitude determines the extent to which they have the opportunity to help the student. Conclusion: The study shows that the school nurse was an important part of the work towards overweight and obesity, but that the right conditions were needed to provide support and assistance to each student.