Bakgrund: Allt fler lever med övervikt eller fetma, i Sverige beräknas ungefär hälften av denvuxna befolkningen ha någon form av övervikt. Situationen är likartad globalt sett. Att levamed fetma eller övervikt innebär en risk att drabbas av flera olika sjukdomar och försämrathälsotillstånd. För att beräkna om en individ är underviktig, normalviktig, överviktig eller harfetma används Body Mass Index. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av fetma, hälsa ochvälbefinnande hos individer med obesitas. Metod: Litteraturstudie baserad på tiovetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Det innebär att de granskade studierna har använtsig av djupintervjuer och fokusgrupper för att få fram sitt resultat. Resultat: Efter att hagranskat de tio artiklarna kunde resultatet delas upp i fyra olika teman 1/ Att utveckla fetma 2/Begränsningar i vardagen 3/ Att anpassa sig efter ett kulturellt mönster 4/ Längtan efterförändring. Flera individer med fetma beskrev att deras hälsa påverkades av ålder, kön, kultursamt socioekonomisk status. För många betydde det mycket hur andra såg på dem och en delförsökte anpassa sig efter deras förväntningar. Medan andra ansåg att det inte hade någonbetydelse vad andra tänkte om dem. En del individer med fetma uppgav att de hade kunskaperkring hur nutrition och fysisk aktivitet kunde påverka deras vikt. Trots detta hade de svårt attändra sina beteenden. Konklusion: Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper kringvad som påverkar människor att gå upp i vikt och hur individer upplever det att leva medfetma. Denna förståelse krävs för att bedriva en personcentrerad vård. / Background: More and more people are living with overweight or obesity, in Sweden almosthalf of the population have some sort of overweight. The situation looks the same all over theworld. To live with obesity or overweight can be a risk of develop diseases and a poo health.The method used to identify over- normal- and overweight was Body Mass Index. Aim: Theaim of this article is to understand the experiences of obesity, health and wellbeing amongpeople with obesity. Method: Literature study grounded on ten scientific studies withqualitative method. The researchers used to the reviewed studies used interviews and focusgroups. Result: After reviewing the ten articles four different themes was identified; 1/ Todevelop obesity, 2/ Limitations in everyday life, 3/ Adapt to the culture 4/ Longing for achange. Most obese people describe that their health was due to age, gender, culture orsocioeconomic circumstances. For a lot of people it meant a lot what other people thought ofthem and they tried to change after their opinions, while other did not care at all. Somedescribe that they had knowledge about how nutrition and physical activity could impacttheir weight, but still did not manage to make a change. Conclusion: It is important for anurse to have knowledge about what experiences people with obesity pass through. Thisknowledge is important to manage person centered care.

Bakgrund: Barn med övervikt är ett växande problem där den främsta orsaken är ohälsosam kost och/eller för lite fysisk aktivitet. Barn med övervikt riskerar utöver fetma och psykosociala konsekvenser att ådra sig följdsjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Distriktssköterskor vid Barnhälsovården (BHV) som i princip möter alla barn i Sverige, har en viktig roll i att förebygga ohälsa hos barn och att tidigt identifiera samt initiera åtgärder vid upptäckt av problem i barns hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenhet av det preventiva arbetet mot barns övervikt. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes (n=7). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Främja hälsosamma levnadsvanor, Hinder i det preventiva arbetet samt Bra samspel med föräldrar underlättar det preventiva arbetet. Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna arbetar preventivt mot barn med övervikt med hjälp av hälsosamtal, tillväxtkontroll samt har möjlighet till samordning med andra professioner. Identifierade hinder i arbetet är att övervikt upplevs som ett känsligt ämne samt att många föräldrar är svåra att nå. Underlättande faktorer identifierades som när det uppstår ett bra samspel med föräldrarna. Slutsats: Det finns tydliga riktlinjer kring hanteringen av barn med övervikt och att dessa i större utsträckning bör implementeras i BVCverksamheterna. / Background: Children suffering from being overweight is a growing problem and the main cause of overweight is unhealthy diet and / or too little physical activity. In addition to psychosocial consequences and obesity, children with overweight are at risk of sequelae such as diabetes, cardiovascular disease and cancer. District nurses working in Child Health Care (CHC), who sees nearly all children in Sweden, have an important role in preventing illness, early identification of illness and initiate actions when problems in children's health is detected. Aim: The purpose of the study was to describe the CHC-nurse's experience of the preventive work against overweight in children. Method: Two semi-structured focus group interviews (n=7) were conducted at child health care centers. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: Promoting healthy living habits, Obstacles in the preventive work and Good interaction with parents facilitate the preventive work. The result showed that the nurses work preventively against overweight in children by having dialog of health habits, growth control and the possibility of coordination with other professions. Identified obstacles are overweight among children is perceived as a sensitive topic and that many parents are difficult to reach. Facilitating factors were identified as when a good interaction with the parents occurs. Conclusion: The authors of the study found that there are clear guidelines on the management of overweight children and that these should be implemented to a greater extent in the CHC.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem både i Sverige och globalt. År 2013 var förekomsten av övervikt och fetma hos barn under 5 år ungefär 42 miljoner. Detta är ett stort folkhälsoproblem som leder till olika följdsjukdomar och förkortade friska levnadsår. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma hos barn. Metod: En beskrivande litteraturstudie där författarna har granskat elva empiriska vetenskapliga artiklar där nio hade kvalitativ ansats och två mixed method. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplever att deras arbete med övervikt och fetma hos barn har flera utmaningar så som bristande kunskap om kost, svårigheter kring kommunikation samt bristande resurser och tid. Sjuksköterskor beskriver även svårigheter i att adressera barns övervikt då det är allt vanligare i dagens samhälle samt att det är ett känsligt ämne att belysa för föräldrarna. Vidare beskriver sjuksköterskor otillräckligt samarbete med andra vårdprofessioner samt behovet av detta då det skulle stärka deras arbete. Slutsats: För att sjuksköterskor med bästa förmåga ska kunna bemöta och motivera dessa familjer samt motverka ökning av övervikt och fetma hos barn så krävs kunskap och utbildning. Sjuksköterskor stöter på många utmaningar i form av att identifiera, stödja och hjälpa barn med övervikt och fetma och deras familjer. För att underlätta och skapa bra förutsättningar i arbetet krävs ett gott samarbete mellan sjuksköterskor och andra vårdprofessioner samt att sjuksköterskan har de resurser som behövs. / Background: Overweight and obesity in children is a growing problem both in Sweden and globally. In 2013, the prevalence of overweight and obestiy in children under 5 years of age was about 42 million. This is a major public health issue that leads to various sequelae and fewer healthy years. Aim: The aim of this literature study was to describe nurses’ experiences in the work with overweight and obese children. Method: A descriptive literature study where the authors have reviewed eleven empirical scientific articles where nine had qualitative approach and two with mixed method. Main result: Nurses’ feel that their work with overweight and obesity in children contains many challenges such as lack of knowledge about nutrition, difficulties in communication and lack of time and resources. Nurses also express difficulties in addressing children’s overweight because it is far more usual in today’s society and that it is a sensitive topic to enlighten to the parents. Furthermore, nurses describe insufficient cooperation with other forms of care professions and the need for this as it would improve their work. Conclusion: Knowledge and education is required for a nurse to with the best ability respond and motivate these families and prevent this increase of overweight and obesity in children. The nurse faces several challenges in the form of identifying, supporting and helping overweight and obese children and their families. To ease and create the best conditions in the work, a good collaboration between nurses and other health care professions is required and that the nurse has the resources needed.

SAMMANFATTNING Övervikt och fetma är något som idag ökar globalt. I barnmorskans yrke ingår ett hälsofrämjande arbete och enligt lag ska vård ges på lika villkor. Övervikt i samband med graviditet anses vara förknippat med flera risker för såväl moder som foster. Det råder en kunskapsbrist hos den obstetriska vårdpersonalen och ämnet övervikt anses vara känsligt att prata om. Den obstetriska vårdpersonalen menar att det råder en kunskapsbrist avseende övervikt kopplat till graviditet även hos allmänheten. Vidare anser den obstetriska vårdpersonalen att övervikt på senare år blivit mer socialt accepterat och normaliserat i samhället. Slutligen menar den obstetriska vårdpersonalen att övervikt hos gravida kvinnor försvårar deras arbete inom förlossningsvården.  Syftet var att belysa överviktiga gravida kvinnors upplevelser av mötet med den obstetriska vården under graviditet och förlossning. Metoden var en integrerad litteraturöversikt baserad på 16 kvalitativa studier. Ur resultatet framkom tre teman med sex subteman. Det första temat var interaktioner med den obstetriska vårdpersonalen och skildrades i två subteman, ett gott bemötande och ett nedlåtande bemötande. Temat skildrade överviktiga gravida kvinnors olika upplevelser de fått i mötet med den obstetriska vårdpersonalen, kvinnan ville bli stöttad och vården skulle bedrivas individanpassat. Kvinnor hade upplevt att de mötts med misstro och fördomar vilket hade fått dem att känna sig utfrysta. Vidare hade kvinnorna upplevt att den obstetriska vården inte varit anpassad för dem. Det andra temat som framkom var rådgivning från den obstetriska vårdpersonalen, vilket skildrade kommunikationen mellan den överviktiga gravida kvinnan och den obstetriska vårdpersonalen, ur både positiva och negativa aspekter. Det tredje temat synen på fetma, skildrade hur kvinnorna hade upplevt ordet fetma, deras egen syn på fetma och hur kvinnorna hade upplevde sig stigmatiserade av den obstetriska vårdpersonalen. Slutsatsen var att arbetets resultat genererade flera skilda upplevelser av överviktiga gravida kvinnors möten med den obstetriska vårdpersonalen. I mötet med den obstetriska vårdpersonalen önskade kvinnorna bli mötta som enskilda individer och med en icke dömande attityd. Överviktiga gravida kvinnor upplever att den obstetriska vårdpersonalen var motvillig att diskutera ämnet övervikt då det ansågs vara ett känsligt ämne. Dessutom hade flera överviktiga gravida kvinnor upplevt stigmatisering av den obstetriska vårdpersonalen. Slutligen behövde barnmorskor mer kunskap för att således kunna erbjuda överviktiga gravida kvinnor en mer jämlik vård.           Nyckelord:  fetma, gravida kvinnor, mötet, upplevelse, övervikt

Övervikt bland barn är ett växande problem. År 2016 bedömdes 340 miljoner barn falla inom ramen för övervikt och 2019 var andelen barn med övervikt i Sverige 20 procent. Problematikenfinns i alla samhällsklasser men är särskilt utpräglat i socioekonomiskt svagare hushåll. Övervikten medför risk för fysiskt, psykiskt och psykosocialt lidande med försämrade skolprestationer som följd. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att förebygga och åtgärda övervikt. Skolsköterskan stöter inte sällan på motstånd från vårdnadshavare som förnekar övervikten och förbjuder skolsköterskan att lyfta frågan med barnet. Skolsköterskan måste därför ha strategier för hur hen ska arbeta förebyggande och åtgärdande, för att behålla fokus på barnets hälsa.  Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans strategier i omvårdnadsarbetet med övervikt inom elevhälsan. Tio specialistutbildade sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med målet att lyfta fram skolsköterskans strategier. Intervjuerna skedde digitalt relaterat till pågående pandemi. Resultatet visar att skolsköterskor använder flertalet strategier i sitt arbete med övervikt inom ramen för elevhälsan. Kategorier som framkom i analysarbetet var bland annat Uppföljning, Samverkan och Vikten görs oviktig. De intervjuade skolsköterskorna beskriver att de vill göra barnet delaktigt i både det förebyggande och åtgärdade arbetet men att det inte är ovanligt att vårdnadshavare motsätter sig detta. Skolsköterskans arbete med övervikt är komplext och kräver utarbetade strategier för att nå fram till barnet och vårdnadshavarna. Framgångsreceptet framträder som motiverade och delaktiga barn med engagerade föräldrar samt att man som skolsköterska inte ger upp. / Overweight among children is a growing public health issue. In 2016, 340 million children worldwide were estimated to be overweight and in 2019 20 percent of all children in Sweden were overweight. Overweight appears in all parts of society but is more evident in socio-economic vulnerable environments. Being overweight is associated with increased risk of physical, mental and psychosocial suffering and affects study performance. School nurses have an important role in preventing and reducing overweight among children. The school nurse often encounters resistance from guardians that denies their children being overweight and prohibits the nurse to raise the issue with the child. With the child’s health in mind, the school nurse needs to find effective strategies.  The aim of this study was to describe the strategies of school nurses in addressing overweight among children in elementary schools.  Ten school nurses were recruited to take part in semi structured interviews. Qualitative content analysis with an inductive approach was used to extract school nurse strategies. School nurses uses a variety of strategies to address overweight among children. Categories resulting from the analysis were among others Follow-up, Cooperation and Weight made unimportant. All study participants expressed a desire to work more proactive and to involve the children but sometimes guardians oppose this approach.  School nurses need worked out strategies to engage with children and their caregivers. Success is believed to come with motivated and participating children and dedicated caregivers in addition to an attitude as a school nurse to never give up.

Bakgrund: Övervikt definieras som ett tillstånd och kan innebära att man senare utvecklar fetma. Fetma är en kronisk sjukdom vilket kan försämra människors hälsa och välbefinnande och kräva en långsiktig behandling då fetma ökar risken för att vidare utveckla sjukdom. Patienter med fetma och övervikt behöver stödjande insatser för att öka välbefinnande och uppnå en hälsosammare livsstil. Hälso- och sjukvården ska arbeta utifrån ett respektfullt synsätt och motverka ohälsa.  Syfte: Att beskriva upplevelsen av bemötande inom hälso- och sjukvården hos patienter med fetma eller övervikt.   Metod: En beskrivande litteraturstudie där artikelsökningen genomfördes via databasen Pubmed. Författarna till föreliggande studie hittade sammanlagt 252 artiklar varav 11 kvalitativa artiklar som användes i resultatet.   Huvudresultat: Föreliggande studie består av två huvudteman, stödet och kommunikationens inverkan på bemötande samt relationen mellan patient och vårdpersonal. Stöd och kommunikation var ett återkommande ämne och det skilde sig från patient till patient hur de upplevde det från hälso- och sjukvården.  Relationen mellan patient och vårdpersonal ansågs vara betydande för patienterna i mötet med hälso-och sjukvården. Relationen skapade ett band och ökade motivationen hos patienterna. Slutsats: Upplevelser hos patienter med övervikt och fetma skiljer sig från varandra.  Patienter har olika uppfattningar om vad de ser som positivt och negativt i vården gällande deras vikthantering. Hälso- och sjukvårdens bemötande kan orsaka stigmatisering och känslan av skam som är vanligt förekommande bland patienter med övervikt eller fetma. Patienter ansåg att struktur och dagligt stöd av vårdpersonal och utbildning om övervikt och kost motiverade patienterna till att klara av en livsstilsförändring.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är en av 2000-talets största hälsoutmaningar. Världshälsoorganisationens målsättning är att år 2025 minska förekomsten av barnfetma globalt. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en nyckelroll i att upptäcka och vägleda familjer med barn som har övervikt och fetma. Därmed är det betydelsefullt att få kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av dessa möten och vilka faktorer som påverkar. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer med barn som har övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnhälsovårdssjuksköterskor inom barnhälsovården i en region i sydöstra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. De två kategorierna var: Ett utmanande möte: Majoriteten av deltagarna upplevde att det utgjorde ett känsligt och svårt samtalsämne. Vidare beskrevs hindrande faktorer såsom kulturella skillnader gällande levnadsvanor samt att barnet var närvarande vid besöket. Samtal om övervikt och fetma bidrog i sin tur till motstridiga känslor av bekräftelse samt misslyckande hos deltagarna. Dock uttryckte deltagarna att det var deras skyldighet att ta upp ämnet med familjen för att ha möjlighet att få till en förändring. Aspekter som påverkar mötet: Deltagarna upplevde flera underlättande faktorer bland annat att familjen själva tog upp problematiken. Att formulera sig korrekt och tänka igenom det som skulle förmedlas var av vikt. Det var betydelsefullt att ge familjen tid att hantera informationen vilket ofta bidrog till ett gott resultat. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer och samtala om barnets övervikt och fetma upplevs ofta som svårt och känsligt. De ansåg att det var ett av de mest utmanande samtalsämnena inom deras profession. De var rädda för att skuldbelägga eller kränka familjen. De upplevde att tid och resurser behövdes för att skapa ett förtroende med familjen vilket sågs som en underlättade faktor. När familjen känner ett förtroende ökar följsamheten och känslor som glädje och bekräftelse infinner sig hos barnhälsovårdssjuksköterskan. / Background: Childhood overweight and obesity is one of the 21st century greatest health challenges. World Health Organization's goal is to reduce the prevalence of child obesity globally by 2025. Child health nurses holds a key role to detect and guide families with children who are overweight and obese. Therefore, it is important to gain knowledge of the child health care nurse experience of these meetings and what factors that affects. Aim: The purpose of the study was to illuminate child health care nurses experience of meeting families with children who are overweight and obese. Method: The study was conducted with a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven child health nurses in three child health care centers in a region in the southeast of Sweden. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories and eight subcategories. The two categories were; A challenging meeting: Most of the participants felt that it made a sensitive and difficult topic of conversation. It resulted in several different parental reactions that the participants had to respond to. Hindering aspects were described as when the child were present at the visit and cultural differences in terms of lifestyle. Discussing overweight and obesity contributed to conflicted emotions of confirmation and failure among the participants. They expressed that it was their responsibility to address the topic with the family to have the opportunity to bring about a change. Aspects that affected the meeting: The participants experienced several facilitating aspects of the conversation like when the family themselves highlighted the problem. It was important to express oneself correctly and think through what was to be communicated. It was crucial to give the family time to let them handle the information which often contributed to a good outcome. Conclusion: The child health care nurses experience of meeting families and talk about childhood overweight and obesity is often perceived as difficult and sensitive. They considered that it was one of the most challenging topics of conversation within their profession. They were afraid of blaming or offending the family. They experienced that time and resources were needed to create trust with the family, which was seen as a facilitated factor. When the family trust and compliance increase the child health care nurse experience joy and a feeling of affirmation.

Bakgrund Ett barns kroppsvikt kan vara ett känsligt ämne. Inom vården är det extra viktigt att man väljer sina ord med omsorg när man behöver förmedla ett jobbigt besked. Det är inte ovanligt att föräldrar reagerar kraftfullt när det rör barns övervikt. Orsakerna till reaktionerna beror ofta på att föräldrar har svårt att se sitt barns verkliga storlek. Det i sin tur kan bero på förändrade kroppsnormer där en lätt övervikt ses som det normala. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevs av vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt.  Metod Semistrukturerade intervjuer användes för insamlandet av upplevelsebaserad information från småbarnsföräldrar och BVC-sjuksköterskor i norra Sverige. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys och en induktiv ansats i enlighet med Braun och Clarke. Resultat Sjuksköterskorna följer Rikshandbokens nationella vårdprogram där det finns råd om känsliga samtalsämnen. I sjuksköterskornas utbildning ingick olika samtalstekniker. Sjuksköterskornas upplevda bekvämlighet kring ämnet kroppsvikt varierade, från obekvämt till problemfritt. De önskade fler dietister eftersom de som fanns inte räckte till för att behandla kroppsviktproblematik. Ett nationellt vårdprogram för överviktiga barn efterfrågades, eftersom det material som fanns tillgängligt inte alltid upplevdes optimalt. Föräldrarna uttryckte starka reaktioner på budskapet om deras barns kroppsvikt. Reaktionerna tycktes grunda sig i tidigare egna erfarenheter relaterat till kropp och kroppsvikt, något som föräldrarna ville skydda sina barn ifrån.     Slutsats Det behövs ett samlat material för att ta hand om barn med kroppsviktproblematik. Ju tidigare en ogynnsam kroppsvikt åtgärdas desto mindre skada tar barnen och samhället behöver inte bekosta vård pga. komplikationer och följdsjukdomar. Det behövs även kunskap om hur man på bästa sätt kommunicerar om kroppsvikt med en redan känslig grupp. / Background Children’s weight can be a sensitive topic. In child healthcare the choice of words are important when delivering a tough message about a child’s weight. It’s not unusual that parents react forcefully, especially regarding overweight children. Reasons for the reaction are often due to parents’ inability to see the child’s actual size, which may be a result of changing societal body norms where a trend is that we´re getting bigger.  Purpose The aim was to explore how the communication between healthcare staff and parents were experienced in relation to children’s unfavourable weight. Method Semi structural interviews were used to collect experiences from parents and healthcare staff in northern Sweden. The interviews were analysed with thematic analysis according to Braun and Clarke.  Results The child healthcare nurses were following the Swedish Rikshandboken National healthcare program that include advice about how to talk about sensitive topics. Different communication techniques were included in the nurses’ education. The nurses comfort level when talking to parents about their child’s weight varied from uncomfortable to unproblematic. The nurses wished for more dieticians in the region to better handle the overweight children. A national healthcare program for overweight children was asked for because the material that were available wasn’t optimal to use for this group. The parents reacted strongly to the news about their child’s weight. Their reactions seem to stem from an underlying issue with food and body, something the parents wanted to protect the child from experience in the future.  Conclusion A specific material are needed to better care for children with an unfavourable weight. The earlier an unfavourable weight is managed the less harm for the child. It’s considered more cost efficient to promote health than deal with long term consequences. More knowledge is needed for how to best communicate with body-sensitive parents.

Övervikt och fetma bland barn är ett stort problem i samhället. Allt fler barn lider av övervikt och fetma. Det viktigt att identifiera övervikt och fetma i tidig ålder då de är en stor risk att barnen även kommer att lida av övervikt eller fetma i vuxen ålder. Övervikt och fetma kan leda till olika begräsningar hos individen och även en ökad risk att drabbas av viktrelaterade sjukdomar. Dessa viktrelaterade sjukdomar innebär ökade kostnader för samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolsköterskor arbetar förebyggande mot övervikt och fetma i skolan. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar tillämpats; Vilka faktorer bidrar till övervikt och fetma hos barn? Vad finns det för förebyggande insatser kring övervikt och fetma i skolan? Hur arbetar skolan med att få föräldrar delaktiga i det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma hos barn? För att samla in data har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuguide används som verktyg. Intervjupersonerna är fyra stycken skolsköterskor på olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att skolsköterskorna på de olika skolorna arbetade förebyggande mot övervikt och fetma. De hade många likheter i det förebyggande arbetet. Några av deras metoder som de tillämpade var hälsosamtal, viktkontroller och samarbete med övrig skolpersonal. / Obesity and obesity among children is a major problem in society. More and more children are suffering from obesity and obesity. It is important to identify obesity and obesity at an early age as they are a high risk that children will also suffer from obesity or obesity in adulthood. Overweight and obesity can lead to various limitations in the individual and also an increased risk of suffering from weight-related diseases. These weight-related illnesses entail increased costs for society. The purpose of this study is to investigate how school nurses work to prevent obesity and obesity in school. To answer the purpose of the study, the following questions have been applied; What factors contribute to obesity and obesity in children? What are some preventative measures for obesity and obesity in school? How does the school work to get parents involved in the prevention of obesity and obesity in children? To collect data, a qualitative research method with semi-structured interview guide has been used as a tool. The interviewees are four school nurses at different schools in southern Sweden. The result showed that the school nurses at the various schools worked preventively against obesity and obesity. They had many similarities in preventive work. Some of their methods used were health conversations, weight checks and collaboration with other school staff.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett ökande problem globalt och är idag ett utav världens största folkhälsoproblem. Primärvården är ett första steg inom fetmarådgivning och sjuksköterskors hälsofrämjande arbete ses vara av betydande för att patienter med fetma och övervikt ska lyckas med sin viktminskning, vilket kan medföra ett ökat välbefinnande. Syfte: att beskriva sjuksköterskans erfarenheter inom primärvården av att motivera vuxna med fetma och övervikt till förändrade levnadsvanor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där metoden utgår ifrån Friberg (2017a). En kombination av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar söktes fram i tre olika databaser, Pubmed, Cinahl och Medline. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i två teman: Sjuksköterskors förutsättningar och sjuksköterskors främjande åtgärder. I det första temat skildras sjuksköterskors förutsättningar gällande utbildning och direktiv, brist på resurser och konsekvenser av sjuksköterskors attityder och värderingar. Det andra temat framställer sjuksköterskors främjande åtgärder och innefattar rådgivning och motivation, relationen till patienten samt möjlighet till uppföljning. Konklusion: Sjuksköterskor i primärvården har en viktig roll och möjlighet att ge stöd och rådgivning till personer med övervikt eller fetma. Sjuksköterskor ser sin uppgift att motivera till förändrade levnadsvanor som viktig, men möjligheten att göra detta påverkas till stor delav de förutsättningar som deras utbildning och verksamheten sätter. / Background: Obesity and overweigth is an increasingly global issue and is today one of the world’s biggest public health problems. Primary care is a first step in obesity counseling and nurses health promoting work is seen as important for patients with obesity and overwight to succeed in their weight loss, which can lead to increased well-being. Purpose: To describe nurses experiences in primary care of motivating adults with obesity and overweight to changed lifestyles. Method: a literature review was conducted where the method is based on Friberg (2017a). A combination of qualitative and quantitative scientific articles were searched in three different databases, Pubmed, Cinahl and Medline. Results: The compilation of the articles resulted in two themes: Nurses prerequisites and –nurses promotion measures. The first theme depicts nurses' conditions regarding education and directives, lack of resources and consequences of nurses' attitudes and values. The second theme presents nurses promotion measures which includes advice and motivation, the relationship to the patient and opportunity for follow-up. Conclusion: Nurses in primary care have an important role and opportunity to provide support and advice to people with obesity and overweight. Nurses see their task of motivating people to change living habits as important, but the opportunity to do so is largely affected by the conditions set by their education and activities.