Förekomsten av icke smittsamma sjukdomar är enligt Världshälsoorganisationen en av de största hälsoutmaningarna vad gäller både människolidande och påverkan på den socioekonomiska situationen i världens länder. Hjärtsjukdom förblir den ledande dödsorsaken och utgör 46 procent av icke-smittsamma sjukdomar följt av cancer, lungsjukdomar och diabetes. Majoriteten av dessa sjukdomar kan förebyggas och har gemensamma riskfaktorer som tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det vinns ett vetenskapligt stöd för måttlig lågkolhydratkost vid övervikt och fetma samt Diabetes Mellitus typ II. Lågkolhydratkost är ett kostalternativ som används av personer med övervikt, Metabolt Syndrom och Diabetes Mellitus typ II. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av lågkolhydratkost hos personer vid övervikt, Metabola Syndromet och Diabetes Mellitus typ II. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva informanter intervjuades. Datamaterialet bearbetades med manifest och latent innehållsanalys. Resultatet utmynnade i ett tema: “Inre kraft är motor till egenvård”. Kategorier var “Lågkolhydratkost som en välfungerande hälsostrategi” samt “Betydelsen av stöd vid tillämpning av lågkolhydratkost”. Hälsofördelarna som informanterna upplevde till följd av lågkolhydratkost var: viktnedgång, normalisering av blodtryck, blodsocker och blodfetter, lugnare mage, minskad medicinering samt förbättrad psykisk hälsa och livskvalitet. Viktigt för informanterna var tillgång till forum för att träffa likasinnade personer i samma situation för utbyte av råd och stöd hos varandra. Informanterna beskrev en relation med sjukvårdspersonal, närstående och kollegor som var av stor betydelse och påverkade deras upplevelse av kosten i både negativ och positiv riktning beroende på attityden hos personen de mötte. Det var tydligt att den interpersonella relationen påverkades genom kunskap och inställning hos motparten. Slutsatsen av denna studie var att informanterna hade en positiv upplevelse av lågkolhydratkost avseende hälsa och livskvalitet. Informanterna upplevde att tillämpning av lågkolhydratkost påverkades av omgivningen både positivt och negativt och betonade vikten av socialt stöd och stöd från grupper via sociala medier. Det var viktigt för informanterna att det fanns kunnig och lyhörd sjukvårdpersonal som kunde bistå med kvalificerat stöd kring hälsoproblemen.

Bakgrund: Skolsköterskor ansvarar för att bedriva hälsosamtal i grundskolan. Att informera om hälsosamma matvanor ingår i uppgiften. Övervikt och fetma bland barn ökar och skolsköterskorna förväntas bedriva både preventiva och stödjande åtgärder för att minska ohälsosamma kostvanor och öka fysisk aktivitet. Idag finns det inga svenska studier om hur väl skolsköterskornas rekommendationer följer Livsmedelsverkets kostråd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor ser på uppgiften att ge råd om matvanor under hälsosamtal och vilka kostråd de ger till barn med övervikt och fetma. Metod: En enkät konstruerades, innehållande 19 frågor om skolsköterskans attityd mot att ge råd om hälsosamma matvanor och vilka kostråd de ger under riktade hälsosamtal. Deltagarna i studien valdes genom ett slumpmässigt- och ett snöbollsurval från Sveriges grundskolor. 127 enkäter besvarades och analyserades med beskrivande statistik och chi-två-test. Resultat: Majoriteten uppgav att ge kostråd är en viktig del i deras arbete. Många angav att de saknar resurser om material, rutiner och tid för att kunna förmedla råd om hälsosamma matvanor i riktade hälsosamtal. Kostråden som uppgavs användas mest var: regelbunden måltidsordning, begränsa intaget av sockersötad dryck och intag av feta och sockerrika livsmedel, frukt och grönt. Slutsats: Skolsköterskorna uppgav en positiv inställning till att ge kostråd under obligatoriska hälsossamtal. Studien visar att skolsköterskor vid riktade hälsosamtal till stor del är selektiva i förhållande till vilka kostråd de ger. Flera förbättringsområden identifierades och fynden tyder på att skolsköterskor skulle vara behjälpta av nationella riktlinjer som inkluderar praktiskt tillvägagångssätt i sitt arbete.

Bakgrund: Övervikt och fetma är precis som psykisk ohälsa ett växande folkhälsoproblem. Mellan dessa tillstånd finns ett samband som är komplext då psykisk ohälsa ofta både leder till övervikt men även kan vara ett resultat av övervikt. Med tanke på de hälsorisker som psykisk ohälsa samt övervikt och fetma kan resultera i och då en stor del i sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa är hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma något som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys samt en manifest utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet är att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården och att det föreligger svårigheter att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma. I de flesta fall vidtas inte åtgärder även om sjuksköterskorna beskriver det som nödvändigt. Sjuksköterskorna beskrev att en anledning till varför åtgärder inte vidtas är rädslan att kränka patientens integritet men även att de distanserar sig från problemet då de ofta antar att en annan vårdenhet ska följa upp övervikten.Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården. Sjuksköterskorna beskrev att det däremot föreligger svårigheter med hälsofrämjande arbete vid övervikt och fetma inom den psykiatriska slutenvården och därmed finns ett behov av utveckling gällande omvårdnadsåtgärder.

Bakgrund: När det uppstår en obalans mellan kaloriintag och förbrukning av energi kan det leda till övervikt. Många överviktiga patienter upplever partisk behandling, diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Nedsättande behandling äventyrar deras livskvalitet och vård. Som sjuksköterska är det av vikt att vara lyhörd gentemot patienter samt se människan bakom kroppen. Enligt tidigare forskning ska sjuksköterskan stödja och vägleda patienten med övervikt till att påbörja och genomföra hälsosammare val, exempelvis kostförändring och fysisk aktivitet. Syfte: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid övervikt. Metod: I denna studie användes metoden allmän litteraturöversikt, där databaserna som valdes ut var Cinahl Complete och PubMed. Åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ design valdes som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två subteman i varje huvudtema. Första huvudtemat var: Främjande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Betydelsen av socialt stöd och Betydelsen av motivation. Andra huvudtemat var: Hindrande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Upplevelser av skuld och skam och Upplevelser av stigmatisering och fördomar. Sammanfattning: Patienter upplevde att stöd från familjemedlemmar och personer med liknande situation samt motivation var främjande faktorer för goda livsstilsförändringar och lyckad viktnedgång. Patienterna kände en lättnad när de fick stöd från familj, vänner och sjukvården och en ökad motivation samt livskvalité när de fick information och utbildning från vårdpersonal. När patienterna upplevde stigma, fördomar och negativa uppfattningar om sig själva, gav det känslor av skuld och skam, vilket hindrade patienten från att göra livsstilsförändringar. / Background: When there is an imbalance between calorie intake and energy expenditure, it can lead to obesity. Many obese patients experience biased treatment, discrimination and stigmatization in healthcare. Degrading treatment jeopardizes their quality of life and care. According to previous research, the nurse should support and guide the overweight patient to initiate and implement healthier choices, for example dietary change and physical activity. Aim: Patients experiences of lifestyle changes in overweight. Method: General literature review, where the databases were Cinahl Complete and PubMed. Eight scientific articles of qualitative design were selected and analyzed according to Friberg's method. Results: Two main themes emerged with two subthemes in each main theme. The first theme: Promoting factors for lifestyle changes in obesity with two subthemes: The importance of social support and the importance of motivation. The second theme: Hindering factors for lifestyle changes in overweight with two subthemes: Experiences of guilt and shame and Experiences of stigmatization and prejudice. Summary: Patients felt that support from family members and people with a similar situation and motivation were promoting factors for good lifestyle changes and successful weight loss. Patients felt a sense of relief when they received support and an increased motivation and quality of life when they received information and education from healthcare professionals. The patients experienced stigma, prejudice and negative perception of themselves, it gave feelings of guilt and shame, which prevented the patient from making lifestyle changes.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga är hög och fortsätter att öka. Övervikt eller fetma kan ge negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa. Tidig upptäckt är viktig för att förebygga sjukdom och främja hälsa. Skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete stötta och motivera barn och unga till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Att belysa skolsköterskans arbete med elever i grundskolan som har övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjlighet att påverka till förändring, Skolsköterskans stöd i arbetet, Hindrande påverkan och Samverkan som underlättar. Till sist framträdde ett övergripande tema: Ett komplext arbete att utföra. Konklusion: Skolsköterskor upplever arbetet med övervikt och fetma som komplext och utmanande på flera sätt. Möjligheten att arbeta hälsofrämjande påverkas av vilka förutsättningar skolsköterskan har på arbetsplatsen, skolsköterskans egen kompetens, samverkan med vårdnadshavare och av stigmatisering i samhället. Arbetet syftar till att främja elevers hälsa och vara ett stöd mot en hälsosam livsstil. Utmaningar i arbetet kan handla om att ges utrymme i tjänsteutövningen för att kunna fokusera på arbetet med övervikt och fetma. / Background: The presence of overweight and obesity in children and young people is high and continues to increase. Overweight or obesity can have negative consequences on both physical and mental health. Early finding is important to prevent disease and promote health. In her health promotion work, the school nurse can support and motivate children and young people to adopt healthy lifestyles.  Aim: The purpose of the study was to the shed light on the school nurse's work with students in elementary school who have overweight or obesity. Method: Qualitative method with inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with school nurses and data were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Opportunity to influence change, The school nurse's support in the work, Obstructive influence, Collaboration that facilitates. In the end, an overarching theme emerged: A complex work to do.  Conclusion: School nurses experience the work with overweight and obesity as complex and challenging in several ways. The possibility to work with health promotion is affected by the conditions the school nurse has in the workplace, the school nurse's own competence, cooperation with caregiver and stigmatization in society. The work aims to promote students' health and be a support towards a healthy lifestyle. Challenges at work can be about being given space in the performance of the duties in order to be able to focus on overweight and obesity.

Syftet med studien var att undersöka och förmedla, av skolan klassificerade, överviktiga barns erfarenheter och upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Därigenom ville vi få ökad förståelse för deras situation och på så vis, i högre grad, kunna involvera och aktivera eleverna på idrottslektionerna. Studien kan förhoppningsvis också ses som ett bidrag vilket kan användas för att på ett bättre sätt individanpassa idrottslektionerna. Frågeställningarna vi ville få svar på var vad för slags delaktighet respektive utanförskap eleverna upplever i idrottsundervisningen. Vi ville också veta på vilket sätt skolan och läraren engagerar sig i elevernas situation och få svar på vilka attityder till ämnet idrott & hälsa eleverna ger uttryck för. Vi ämnade också se huruvida de överviktiga barnen påverkas av den egna familjens syn på idrott. Vilken betydelse eleverna önskar att idrotten skulle ha för dem var också en av våra frågeställningar. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Urvalet var överviktiga barn, både flickor och pojkar, och två skolsköterskor. Vi har också utfört observationer av elever, såväl på bar-nens extraidrott på handslaget som på skolidrotten. Då det inte, av etiska skäl, var möjligt att intervjua barnen i skolmiljö valde vi att söka upp barn på överviktsenheten och Handslagspro-jektet. I vår studie uttryckte de överviktiga barnen positiva tankar om idrotten i skolan men kände sig ofta misslyckade i skolidrottens tävlingssammanhang vilket leder till ett slags utanförskap då de tenderar att dra sig undan kamraterna och hålla sig i bakgrunden på idrottslektionerna. Barnen upplever att deras lärare inte reder ut problemen de vill ha hjälp med. Eleverna känner sig stressade av att inte klara aktiviteterna, som inte är individanpassade, vilket enligt dem inverkar på betyget. Många av de överviktiga barnen ville ändra på sig, det vill säga gå ner i vikt eller förbättra konditionen vilket försvåras av att föräldrarna sällan är beredda att ändra sin livsstil. Våra intervjuade skolsköterskors olika tillvägagångssätt leder till att eleverna fri-villigt kommer till den som inte fokuserar på att väga och mäta eleverna. I vår undersökning har vi funnit möjliga åtgärder för att involvera och aktivera de överviktiga barnen som vi an-ser har rätt att ta plats i idrottshallen. Uppsatsens teoriram bygger på Bourdieus begrepp om habitus och Goffmans teorier om stigmatisering. Nyckelord: Övervikt, barn, idrott, hälsa, utanförskap, klassificering, skolans engage-mang, familjepåverkan.

Ambulanssjuksköterskan har ett ansvar för att erbjuda god hälsa och vård på lika villkor för alla patienter. Tidigare forskning visar att överviktiga patienter riskerar att få sämre vård än normalviktiga patienter och är ofta relaterat till dåligt anpassade hjälpmedel. Då övervikt är ett tilltagande problem ställs krav på att ambulanssjukvården möter upp detta behov. Inom ambulanssjukvården kan konsekvenserna bli större då ambulansbesättningen endast består av två personer och assistans inte alltid finns tillgänglig. I de fall ambulanssjuksköterskan inte kan göra relevanta undersökningar på grund av att utrustningen inte är anpassad efter den större patienten, blir vårdandet mer komplext och risken för patientlidande ökar. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur ambulanssjuksköterskor upplever vårdmötet med den överviktiga patienten. Data inhämtades från ambulanssjuksköterskor som intervjuades i par om sina upplevelser av fenomenet. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att komplexiteten kring omhändertagandet av denna patientgrupp ofta handlar om bristen på anpassade hjälpmedel, problematik kring förflyttning och lastning av patienten. Även patientens tyngd upplevdes av ambulanssjuksköterskorna vara hindersam, då rädslan för att skada sig själva eller patienten ökade. Det som även framkom var vikten av ett ärligt bemötande för att minska risken för känslan av skuld och skam. I resultatdiskussionen framträdde hur alla delar ur resultatet påverkade varandra. Varje del i vårduppdraget av den överviktiga patienten visade sig vara kopplat mot etiska aspekter i högre grad än i jämförelse med den normalviktiga patienten. För att skapa bättre förutsättningar för ambulanssjuksköterskorna krävs en bättre anpassning inom ambulanssjukvården för överviktiga patienter både när det kommer till material, hjälpmedel och ambulanser men även en bättre samverkan med till exempel räddningstjänst. Därigenom kan möjligheten till ett bättre vårdmöte med den överviktiga patienten nås.

Övervikt hos barn är ett folkhälsoproblem och distriktssköterskor inom barnhälsovården (BVC) har ett viktigt uppdrag i att upptäcka övervikt och främja livsstilsförändringar hos barn med övervikt. Genom kontinuerliga hälsobesök på BVC ökar sannolikheten att upptäcka övervikt hos barn i ett tidigt skede. Vilket genom samtal och vägledning med föräldrar kan leda till att övervikt hos barn minskar. Studiens syfte var att beskriva hur distriktssköterskor upplevde att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Nio intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom BVC. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Hjälpmedel för att underlätta samtalet, Utmaningar i samtalet och Att beakta föräldrars förmåga till hälsofrämjande förändring. Resultatet visade vidare att samtal med föräldrar kring barns övervikt är ett känsligt ämne och kräver lyhördhet, följsamhet och en tidigare relation till familjen för att nå bästa möjliga resultat. Slutsatsen visade att distriktssköterskor inom BVC mötte olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt. Då ämnet upplevs svårt att samtala om kan studiens resultat öka förståelsen för utmaningar som distriktssköterskor möter i samtal med föräldrar till barn med övervikt. / Overweight in children is a public health problem and district nurses in child health care (CHC) has an important role in detecting overweight and promoting lifestyle changes in children with overweight. Through continuous health visits at the CHC, the probability of detecting overweight in children at an early stage increases. Which, through conversation and guidance with parents, can lead to a reduction of overweight in children. The purpose of the study was to describe how district nurseś experienced talking to parents of children with overweight. Nine interviews were conducted with district nurseś within CHC. The results appeared in three categories: Aids to facilitate the conversation, Challenges in the conversation and Taking into account the parents' capacity for health-promoting change. The result further showed that conversations with parents about children's overweight is a sensitive topic and requires sensitivity, compliance and a previous relationship with the family in order to achieve the best possible results. The conclusion shows that district nurses within CHC face different reactions from parents of children with overweight. As the topic is difficult to talk about, the results of the study can increase understanding of challenges that district nurses face in conversations with parents of children with overweight.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Stigmatisering och diskriminering mot personer med övervikt och fetma förekommer i alla samhällets kontexter, så även inom hälso- och sjukvården och förvärrar situationen för de drabbade. Det förekommer att hälso- och sjukvårdpersonal har förutfattade meningar och fördömande attityder gentemot personer med övervikt och fetma. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med övervikt eller fetma upplever hälso- och sjukvården. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska litteraturöversikter. Litteraturöversiktens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med en integrativ analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fyra huvudteman; Negativa upplevelser, Ojämlika förutsättningar, Positiva upplevelser och Kommunikation med tillhörande subteman. Patienter har upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal är mycket fokuserade på vikten. Patienter upplever att personal saknar kunskap om övervikt och fetma och dess komplexitet. Ett bättre bemötande upplevdes inom specialiserad obesitasvård. Slutsats Patienter med övervikt och fetma upplever olika grader av stigma och diskriminering. Patienter avstår från att söka vård, vilket kan resultera i att små problem kan bli till stora och ett onödigt lidande. / Background Overweight and obesity are an increasingly worldwide spread problem. Stigma and prejudices against people with overweight or obesity exist in every social context, including health care, which makes the situation for the affected even worse. Health care personnel tend to have assumptions and denouncing attitudes towards people with overweight or obesity. Aim To describe how patients with overweight or obesity are experiencing the health care. Method A structured literature review with elements from the methodology used in systematic literature reviews. The result of the review is based on 16 scientific articles which were analyzed with an integrative analysis. Results The result was divided into four main themes: Negative experiences, Unequal presumptions, Positive experiences and Communications, which then were followed by subthemes. Patients have experiences of stigmatization and discrimination in health care and that health care personnel have a primary focus on the patients’ weight. Patients experience that health care personnel have a lack of knowledge about overweight and obesity as well as of its complexity. Patients experienced a better approach from healthcare personnel in specialized obesitas care. Conclusions Patients with overweight or obesity experience different levels of stigmatization and discrimination in health care. Patients avoid help seeking, which may cause smaller issues to become more serious conditions. Mainly, it leads to an unnecessary suffering.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av samtidens största hot mot den globala folkhälsan. Människor med övervikt och fetma utsätts för stigmatisering och fördomar såväl i samhället som inom vården. Stigmat alstrar ohälsa och många patienter med övervikt och fetma uppger ett såväl fysiskt som psykiskt lidande. Sjuksköterskor inom primärvården har ett stort ansvar i arbetet mot övervikt och fetma då primärvården ofta är den första vårdinrättning patientgruppen kommer i kontakt med. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med övervikt och fetma inom primärvården. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Resultatet består av 10 originalartiklar som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade två huvudkategorier; 1) Möjligheter i möten samt 2) Hinder i möten. Fyra tillhörande underkategorier identifierades. Dessa påvisade hur sjuksköterskorna redogjorde för en bristande konsensus avseende bemötande och behandling av patientgruppen. Slutsatser: Mer kunskap avseende bemötande samt behandling av patienter med övervikt och fetma behövs bland sjuksköterskor inom primärvården. / Background: Overweight and obesity is one of today's greatest threats to global public health. People with overweight and obesity are exposed to stigma and prejudice both in society and in healthcare. The stigma generates ill health and many patients with overweight or obesity report both physical and mental suffering. Nurses in primary care have a responsibility in the work against overweight and obesity as primary care often is the first care facility the patient group meets. Purpose: To describe nurses' experiences of meeting patients with overweight and obesity in primary care. Method: A qualitative general literature review with an inductive approach was implemented. The result consists of 10 original articles analyzed based on qualitative content analysis. Results: The result generated two main categories; 1) Opportunities in meetings and 2) Obstacles in meetings. Four associated subcategories were identified. These showed how the nurses reported a lack of consensus regarding the treatment of the patient group. Conclusions: More knowledge regarding the treatment and treatment of patients with Overweight and obesity is needed among primary care nurses.