Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat hos vuxna och barn världen över sedan 1975. Övervikt och fetma kan leda till besvär och sjukdomstillstånd för barnen under uppväxten men även i vuxen ålder. Skolsköterskan har inom skolan en hälsofrämjande funktion och följer barnens tillväxt under skolgången. Vid behov hålls hälsosamtal med barnens föräldrar när barnet har övervikt eller fetma. Studier visar att skolsköterskor upplever att dessa samtal med föräldrar kan vara en utmaning delvis på grund av att föräldrarna inte är motiverade, att frågan om vikt kan väcka anstöt och att kunskap hos skolsköterskan om ämnet och samtalsstrategier saknas. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsosamtal med föräldrar vars barn har övervikt eller fetma. Metod: Metoden som valdes var kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio skolsköterskor intervjuades. Resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet visade att skolsköterskorna hade erfarenheter av att motivationen hos föräldrarna är avgörande för att en livsstilsförändring hos barnet ska ske. För att stötta föräldrarna i arbetet användes olika samtalsstrategier och hjälpmedel. Skolsköterskan hade erfarenhet av olika reaktioner från föräldrarna under samtalet. Resultatet visade även på vikten av självrannsakan och reflektion kring mötena. Slutsats: Skolsköterskor hade flertal olika erfarenheter av att ha hälsosamtal med föräldrar vars barn har övervikt och fetma. Denna studies resultat visade att hälsosamtalet med föräldrar kan vara komplext. Det kan ställas krav på skolsköterskorna i form av att kunna ha ett fungerande samarbete med föräldrar, vilket ställer krav på kunskap i samtalsstrategier. Även krav på förmågan att kunna bemöta föräldrars reaktioner och samtidigt upprätthålla uppdraget om att arbeta hälsofrämjande. / Background: Overweight and obesity have increased among adults and children since 1975. Both overweight and obesity can lead to discomfort and illness for children growing up but also later in adulthood. The school nurse has a health-promoting function within the school and monitors the children's growth during the years in school. If necessary, health dialogues are held with the children's parents when the child is overweight or obese. Studies show that school nurses feel that these conversations with parents can be a challenge because the parents are not motivated. Also that the issue of weight can be offensive and that the school nurses have a lack of knowledge. Aim: The aim of the study was to describe school nurses experiences of having health dialogues with parents who have children with overweight or obesity.  Method: A qualitative method with semi structured interviews has been used. A total of ten school nurses were interviewed. The results were analyzed with help from qualitative content analysis.  Results: The results showed that the school nurse had experiences that motivation of the parents was crucial for a lifestyle change which benefits the child. To support the parents she used different conversation strategies and aids. The school nurse had experience of different reactions from the parents during the conversations. The results also showed the importance of self-examination and reflection in the meetings. Conclusion: School nurses had several different experiences of having health conversations with parents whose children are overweight and obese. The results of this study showed that health conversations with parents can be complex. There can be requirements on school nurses in the form of being able to have a functioning collaboration with parents, which requires knowledge in conversational strategies. But also be able to meet parents' reactions and at the same time maintain the task of working to promote health.

Förekomsten av övervikt och obesitas har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Detta medför en risk för ohälsa. Barnsjuksköterskan utgör en viktig roll i att förhindra eller identifiera ohälsa hos barn bland annat inom barnhälsovården och elevhälsan. När ökad viktuppgång identifieras är det barnsjuksköterskans ansvar att informera barnet och dennes föräldrar kring behovet av livsstilsförändring. Vid familjecentrerad vård betonas samarbetet mellan barnsjuksköterskan och familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars önskemål och behov i vårdandet när barnet har övervikt eller obesitas. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka fram relevanta artiklar och 11 artiklar inkluderades. Dataanalysen utfördes genom att extrahera data i nio steg i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. I resultatet identifierades tre huvudteman; information och kontinuitet, bemötande och delaktighet samt stöd från andra. Föräldrarna till barn med övervikt och obesitas önskar att i mötet med vården få tydlig information, stöttning och en förtroendefull relation till vårdpersonalen. Föräldrarna önskar också få träffa andra i liknande situation. Att ta upp att barnet har en avvikande vikttrend är något som barnsjuksköterskan kan uppleva svårt att ta upp. Det är centralt att vara inkännande kring hur föräldrarna och barnet önskar att detta diskuteras. Det är viktigt att barnsjuksköterskan har förmågan att inkludera såväl förälder som barn i vården och vården bör utformas med ett familjecentrerat förhållningssätt. Såväl föräldrar som barnsjuksköterskor menar att det är värdefullt att barnet och föräldrarna får kontakt med olika professioner för att öka möjligheten att stabilisera den avvikande vikttrenden.

Bakgrund: Fetma och övervikt är en stor bidragande orsak till ohälsa och en av de konstaterat största orsakerna till för tidig död i världen. Övervikt och fetma ökar bland barn i Sverige. Viktigt i de förebyggande insatserna mot fetma och övervikt är tidiga insatser. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna förändra elevers övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Analysen har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att arbetet med elevers vikt bidrar till både positiva och negativa känslor. Övervikt och fetma upplevs vara av olika svårighetsgrad där övervikten inte upplevs vara lika allvarlig. Det finns faktorer som förenklar arbetet bland annat motivation och delaktighet hos familjen. Det som försvårar är stigma och tidigare erfarenheter hos familjen. En stor påverkansfaktor är slutligen att skolsköterskan känner sig ensam i arbetet med förebyggande insatser. Konklusion: Studien visar att trots utmaningar fortsätter skolsköterskor att försöka göra förändringar gällande elevers övervikt och fetma. Skolsköterskor upplever att tidiga insatser med stark motivation från vårdnadshavare och elever är avgörande för förändring. Vidare är upplevelsen hos skolsköterskorna att nationella incitament behövs för att stödja individuell förändring av levnadsvanor och kost. / Background: Obesity and overweight are a major cause of ill-health and one of the biggest known causes of premature death in the world. Overweight and obesity are increasing among children in Sweden. Important in the preventive efforts against obesity and overweight are early interventions. Aim: The aim for this study is to describe school nurses' experience of being able to change overweight or obesity among pupils. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Findings: The results show that working with pupils' weight contributes to both positive and negative feelings. Overweight and obesity are perceived to be of different degrees of severity, where overweight is not taken so seriously. There are factors that simplify the work, including motivation and family involvement. What makes it difficult is stigma and previous experiences with the family. Finally, a major influencing factor is that the school nurse feels alone in the work with preventive measures. Conclusion: The study shows that despite challenges, school nurses continue to try to make changes to overweight and obesity in pupils. School nurses expirience that early interventions with strong motivation from guardians and students are crucial for change. National incentives are needed to support individual changes in lifestyle and diet.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar globalt och bidrar till en ökad population som drabbas av alvarliga följdsjukdomar och förhöjd risk att dö i förtid, vilket i Sverige adderar över 30 miljarder SEK/år i hälso- och sjukvårdskostnader. Sjuksköterskors roll inkluderar hälsofrämjande rådgivning kring levnadsvanor, diet och fysiskaktivitet för att hjälpa patienter att gå ner i vikt. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor upplever hinder för att arbeta hälsofrämjande med patienter som lider av övervikt och fetma. Syfte: Att belysa sjuksköterskors förutästtningar att ge hälsofrämjande omvårdnad till patienter med övervikt och fetma. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats baserad på kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskors upplevde hinder till att arbeta hälsofrämjande med patienter som drabbats av övervikt eller fetma vilka delades in i fyra kategorier: ”sjuksköterskors brist på inre resurser”, ”sjuksköterskans brist på yttre resurser”, ”patientens inre och yttre resurser kan variera” och ”kommunikationshinder”. Sjuksköterskorna belyste behovet av utbildning, tillgång till kompletterande expertis samt mer tid till förfogande. Slutsats: Rapporterade hinder borde kunna minskas med finansiering till utbildningsinsatser, tydligare nationella riktlinjerna för prevention och behandling av övervikt och fetma, samt ökade personalresurser. Sammantaget skulle detta bidra till förbättrade förutsättningar för hälsofrämjande omvårdnad till patienter som drabbats av övervikt eller fetma. / Background: Overweight and obesity are increasing globally and contribute to an increased population that suffers from serious sequelae and an increased risk of dying prematurely, which in Sweden adds over SEK 30 billion/year in healthcare costs. The Nurse's role includes health-promoting advice on lifestyle, diet, and physical activity to help patients reduce their weight. Research has shown obstacles in working to promote health with overweight and obese patients. Purpose: To illuminate on nurses' conditions for health-promoting care to patients with overweight and obesity. Method: A general literature study with an inductive approach based on qualitative content analysis of ten scientific articles. Results: Nurses experienced obstacles providing health promotion patients affected by overweight or obesity, which were divided into four categories: "nurses' lack of internal resources", "nurses' lack of external resources", "the patient's internal and external resources can vary" and "communication barriers". The nurses highlighted the need for training, access to supplementary and more time available. Conclusion: Reported obstacles could be reduced with funding for educational efforts, clearer national guidelines for the prevention and treatment of overweight and obesity and increased human resources. Overall, this would contribute to improved conditions for health- promoting care for patients affected by overweight or obesity.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem världen över och hotar den globala folkhälsan. Övervikt och fetma innebär en rad olika hälsorisker både på kort och lång sikt. Skolsköterskan har möjlighet att tidigt uppmärksamma barn med övervikt och fetma och har därmed en viktig roll i det förebyggande arbetet. Samarbete med föräldrarna och stöttning till egenvård utgör en central roll i skolsköterskans arbete. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma hos barn. Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning analyserades tio kvalitativa artiklar till resultatet genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: “Ett ämne som kräver varsamhet”, “Samarbete med föräldrar”, “Svårigheter i den professionella yrkesrollen” och “Risk och framgångsfaktorer”. Konklusion: Arbetet visar att skolsköterskan har en central och viktig roll i att stödja barn med övervikt och fetma. I arbetet med övervikt och fetma hos barn framkom svårigheter och hinder för skolsköterskan, men även faktorer som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet inom ämnet. / Background: Overweight and obesity is an increasing problem worldwide and a threaten to global public health. Overweight and obesity involves a number of different health risks both in short and long term. The school nurse has the opportunity to discover children with overweight and obesity at an early stage and has an important role in the preventive work. A central role in school nurse's work is cooperation with parents and self-care support Aim: The school nurse's experience of working with overweight and obesity in children. Method: To answer the purpose of the study a systematic literature review was made with an inductive approach. The searches were made in the databases PubMed and Cinahl. After the quality review, ten qualitative articles were analyzed through Friberg's five-step model. Findings: The results are presented in four main categories and eight subcategories. The main categories include: “A subject that requires caution”, “Cooperation with parents”, “Difficulties in the professional role” and “Risk and success factors”. Conclusion: The study shows that the school nurse has an important role in supporting children with overweight and obesity. Difficulties and obstacles appeared for the school nurse but also factors that can improve the health promotion work within the subject.

Bakgrund: Barn och ungdomsfetma är ett växande folkhälsoproblem i världen. Stigmatisering mot barn och ungdomar med övervikt och fetma är ofta förekommande i deras vardag och de får ofta psykiska konsekvenser av sin övervikt och fetma, t.ex. dålig självbild och självförtroende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som har analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: Synen på sig själv och krav på kroppslig förändring, Att känna utsatthet, Att hantera sin livssituation. Konklusion: Negativa psykiska konsekvenser är vanligt hos barn och ungdomar med övervikt och fetma. Dessa konsekvenser uppkommer pågrund av mobbning, utanförskap, social isolering och negativ självbild. Barnen och ungdomarna upplevde att närståenden var en viktig del i deras liv samt att de hade en önskan om att passa in i samhället. / Background: Childhood and adolescence obesity is a growing global public health-problem in the world. Stigmatization against children and adolescents with overweight and obesity are frequent in their everyday lives and they often suffer from psychological consequences due to their obesity, such as poor self-image and self-confidence. Aim: The aim of this study was to highlight children's and adolescent’s experiences of living with overweight and obesity. Methods: A literature study based on nine scientific articles with qualitative approach that has been analyzed and compiled into a result. Results: The results are presented in three main categories and nine subcategories. The main categories include: The perception of oneself and claims for bodily change, Feeling of vulnerability, To manage their life situation.  Conclusion: Negative psychological consequences are common for children and adolescents with overweight and obesity. These effects arise because of bullying, exclusion, social isolation and negative self-image. Children and young people felt that their family was an important part of their lives and that they felt a desire to fit in to the society.

Introduktion: Detta är ett arbete i vårdvetenskap med inriktning på omvårdnad. De fyra konsensusbegreppen för omvårdnad är samskapande omvårdnad, hälsa, människa och miljö. Samtliga konsensusbegrepp har relevans för föreliggande examensarbete. Övervikt och obesitas är ett stort folkhälsoproblem där omkring 1,9 miljarder människor uppskattas leva med tillståndet. I studier där vårdpersonal och vårdstudenter intervjuades rapporterades det om diskriminering av patienter med övervikt i vårdpersonalens bemötande. Jean Watsons teori för mänsklig omsorg – att värna om mänskligheten går ut på att främja empati och omtanke i omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt erfar bemötandet av vårdpersonal vid vårdbesök.  Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats användes. Resultatet baserades på elva studier.  Resultat: I resultatet framkommer sex kategoreier som beskriver hur patienter med övervikt erfarit bemötandet av vårdpersonal. Kategorierna är: Vårdpersonal visat motvilja; Vårdpersonal uttryckt fördomar; Vårdpersonal givit sårande kommentarer; Vårdpersonal visat ovilja att diskutera övervikt; Vårdpersonal endast sett övervikten inte personen samt Vårdpersonal inspirerat livsstilsförändringar via professionell hållning. Slutsats: Patienter med övervikt har erfarit både positiva och negativa bemötanden från vårdpersonal. Personalen har tydlig påverkan på patienterna när bemötandet upplevs som negativt men även vid positiva vårdmöten. Det är viktigt att behandla alla patienter med respekt samt ha goda kunskaper om patienten. Resultatet indikerar att det behövs mer forskning av patientgruppen. / Background: This is a study in nursing science which focuses on nursing care. The four concepts of consensus are nursing, health, the individual and environment. Every concept of consensus has relevance to this present dissertation. Overweight and obesity is a substantial public health problem affecting around 1.9 billion people. Healthcare personnel and healthcare students report in interviews about discrimination against patients with overweight, when encountering healthcare personnel. Jean Watson’s theory of human caring science is about promotion of empathy and consideration in nursing care. Aim: The aim of this study was to describe how adult patients with overweight experience their encounters with healthcare personnel.  Method: A literature overview with a descriptive design and a qualitative approach was used. The result was based on 11 studies.  Result: The result consists of six categories that describe the patients encounters with health care workers. These were: Healthcare personnel showed reluctance; Healthcare personnel expressed prejudice; Healthcare personnel gave hurtful comments; Healthcare personnel showed reluctance to discuss overweight; Healthcare personnel saw the overweight not the person and Healthcare personnel inspired lifestyle changes through a professional attitude.  Conclusion: Patients with overweight have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. The personnel have a clear effect on the patients when the encounter is experienced to be negative, the same with positive encounters. It is important to treat every patient with respect and to have knowledge about the patient. The result indicates that further research is necessary.

No description available.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar i en oroväckande takt både i Sverige och i många andra delar av världen. Fetma räknas som en sjukdom i sig, men är även en riskfaktor för andra icke smittsamma sjukdomar. Våra levnadsvanor grundläggs redan under barndomen och inverkar på hälsan resten av livet. Att satsa på förebyggande åtgärder i tidig ålder kan således vara viktigt för att minska risken att barn senare i livet drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors och skolors erfarenheter av och förutsättningar för att arbeta med övervikt och fetma bland barn mellan sex och elva år. För att besvara syftet användes en kvalitativ metodansats. Totalt genomfördes sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt och fetma är vanligt förekommande på skolorna. Övervikt och fetma anses vara ett viktigt, men också svårt, område för skolor att arbeta mot. Skolsköterskorna uppfattar flera hinder i sitt arbete, och önskar att de kunde göra mera för att hjälpa barn som drabbats. Skolsköterskorna har många idéer om hur de och skolorna skulle kunna arbeta förebyggande, men upplever en frustration över de bristande resurserna som ges till det. / Overweight and obesity is a public health problem that is increasing in an alarming rate both in Sweden and in many other parts of the world. Obesity is considered as a disease in itself, but is also a risk factor for other noncommunicable diseases. Our habits are established during childhood and have an impact on our health throughout our lives. Investing in preventive interventions at an early age may therefore be important for reducing the risk of children later in life suffer from obesity-related diseases. The aim of this study was to examine school nurses' and schools’ experiences of and presumptions for working with overweight and obesity among children at primary schools. A qualitative approach was chosen and a total of six individual semi-structured interviews with school nurses were conducted. The interviews were analysed with a manifest content analysis. The result showed that overweight and obesity are common in the primary schools. Overweight and obesity are considered an important, but also difficult, area for schools to work against. The school nurses perceive several obstacles in their work, and wish they could do more to help children who are affected. The school nurses have many ideas about how they and the schools could work preventive, but are frustrated over the lack of resources that are given to it.

Övervikt har idag blivit den största kroniska sjukdomen världen över och anses vara den näst största behandlingsbara dödsorsaken. Patienter som blir medvetna om sin övervikt kan i större utsträckning gå ner i vikt än de som inte upplyses. Primärvården anses vara den enhet som har störst möjlighet att förmedla kunskap om levnadsvanor. Det är viktigt att med hjälp av livsstilsrådgivning stödja människor, distriktssköterskor anses vara den mest passande professionen för denna uppgift. Genom livsstilsrådgivning kan människor få en ökad kunskap och förståelse för hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Initiativ till att ställa frågor och diskutera om levnadsvanor bör tas även när det inte finns en nära koppling till de besvär eller den sjukdom patienten söker för. Trots detta finns risk att livsstilsrådgivning utförs i bristande omfattning. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av livsstilsrådgivning med överviktiga vuxna som söker vårdcentral för andra besvär. Metoden var kvalitativ och genomfördes med ett semistrukturerat frågeformulär. Det väsentliga resultatet var att distriktssköterskorna upplevde livsstilsrådgivning som deras ansvar men att det var ett känsligt område. Trots detta upplevde flertalet av patienterna samtal om levnadsvanor som positivt. Livsstilsrådgivning beskrevs vara nedprioriterat av arbetsgivaren, trots primärvårdens preventiva ansvar. En önskan om förändring på arbetsplatsen var tydlig. Förändringarna som beskrevs var att livsstilsrådgivning skulle prioriteras av arbetsgivaren. Riktlinjer behövdes och utbildning krävdes för ett optimalt omhändertagande av överviktiga vuxna. Vidare önskades mer tid avsatt för området så att undersökningar och livsstilsrådgivning kunde möjliggöras. Ett behov av samarbete med andra professioner sågs också. Studien diskuterar hur livsstilsrådgivning skulle kunna hanteras med aktuella resurser utan förändring på arbetsplatsen men även arbetsgivarens ansvar för att distriktssköterskorna ska kunna bedriva en hälsofrämjande vård. Vidare diskuteras förslag på implementering av bland annat en modell för viktkontroll. Förslagen skulle sannolikt kunna bidra till ett förbättrat preventivt arbete inom primärvården. Distriktssköterskorna ansåg att livsstilsrådgivning var viktigt och kunde se flera fördelar med att prioritera det hälsofrämjande arbetet. / Overweight has now become the largest chronic disease worldwide and is considered the second largest treatable cause of death. Patients that become aware of their overweight may increasingly lose weight than those who are not informed. Primary care is considered to be the unit that has the best opportunity to mediate knowledge about living habits. It is important that by using lifestyle counseling support people, primary care nurses are considered the most suitable profession for this task. Through lifestyle counseling people can get a better knowledge and understanding of how our lifestyle affects our health. Initiative to ask questions and discuss about living habits should be taken even when there isn´t a close link to the symptoms or disease the patient searching for. Despite this, there is a risk that lifestyle counseling performed in the lack of scope. The purpose of the study was to lighten primary care nurses experiences of lifestyle counseling to overweight adults who seek health center for other conditions. The method was qualitative and was conducted using a semi-structured questionnaire. The important outcome was that the primary care nurses experienced lifestyle counseling as their responsibility but that it was a sensitive area. Despite this, most of the patient experienced talk about lifestyle habits as positive. Lifestyle counseling was described to be given lower priority by the employer, even though the primary cares preventive responsibility. A desire for change in the workplace was clear. The changes described were that lifestyle counseling would be given priority by the employer. Guidelines were needed and education required for optimal treatment of overweight adults. Further, there was a desire of more time set aside so that screening and lifestyle counseling could be made possible. A need for collaboration with other professions was also seen. The study discusses how lifestyle counseling could be dealt with current resources without change in the workplace, but also the employer´s responsibility to primary care nurses so they can conduct health care. Proposals on the implementation of including a model for weight management are also discussed. The proposals would likely contribute to an improved preventive work in primary care. Primary care nurses felt that lifestyle counseling was important and could see several benefits to prioritize health promotion.