Background: Obesity is one of the most common causes of illness among children and adolescents. School nurses work includes health examination and health interviews including growth follow-up, prevention of illness and health framing. In health interviews the school nurse have possibility to support student to a more helthy lifestyle.                       Purpose: To study school nurses experiences of how they can affect overweight students to more healthy lifestyle.   Method: The study has been conducted with a qualitative method. School nurses have been interviewed by semi structured questions. The data from the interviews were analyzed by a qualitative content analysis with an inductive approach.   Results: In health interviews, the school nurse needs to establish a relationship that is built with a respectful approach in which recurring health interviews, the school nurse needs to establish a relationship that is built up by a respectful approach where autonomy is well preserved. Through encouragement and confirmation, the student can be motivated to reduce overweight if the family is involved too.   Conclusion: It is important to involve the whole family in health-framing nursing. School nurses experiences shows that it is important to focus on living habits instead of obesity.

Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. Studien genomfördes som en registerstudie av 11 125 barn, födda mellan 2003–2006 och folkbokförda i Uppsala län. Data analyserades med korstabellsanalys och logistisk regressionsanalys med justering för mammans utbildningsnivå och mammans vikt. Analyserna i studien visade att tillväxtmätning vid tre års ålder inte gav en säker förutsägelse för Ö/F vid fem års ålder, eftersom 40,5 % av barnen med Ö/F vid tre års ålder normaliserade sin vikt vid fem års ålder. Detta trots att resultatet visade en kraftig överrisk att utveckla Ö/F vid fem års ålder om barnet hade Ö/F vid tre års ålder (OR 18,73). Bland mammor med låg utbildningsnivå fanns en överrisk för barnen att ha Ö/F vid fem års ålder, jämfört med mammor med hög utbildningsnivå. Det fanns även en överrisk att ha Ö/F vid fem års ålder för de barn vars mammor själva hade Ö/F i jämförelse med de barn som hade normalviktiga mammor. Vidare forskning behövs inom området Ö/F hos förskolebarn samt kring behandlingsstrategier för att kunna implementera tidiga insatser, såväl på individ- som samhällsnivå. / Overweight and obesity in children increases around the world and is a growing public health problem. Since the mid-1980's it has also increased in Sweden. The purpose of the present study was to analyze the possibility of predicting the risk of overweight/obesity in a child at the age of five by means of growth measurement at the age of three years.The study was conducted as a register study of 11 125 children, born between 2003-2006 and registered in Uppsala county. Data was analyzed with cross-reference analysis and logistic regression analysis with adjustment for mothers education level and mothers weight. The analyzes in the study showed that at three years of age, growth measurement did not provide a reliable predictive of overweight/obesity at the age of five years, since 40.5 % of the children with overweight/obesity at three years of age normalized their weight at the age of five years.  Even though the results showed a high risk of developing overweight/obesity at five years of age if the child had overweight/obesity at the age of three years (OR 18.73). Among mothers with low education level, there was an over-risk for the children to have overweight/obesity at the age of five years, compared to mothers with a high level of education. There was also an over-risk of having overweight/obesity at the age of five years for the children whose mothers themselves had overweight/obesity in comparison with the children who had normal-weight mothers. Further research is needed in the field of overweight/obesity and preschool children and regarding treatment strategies to be able to implement early interventions, both at individual and social level.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar över hela världen och anses vara en förändringsbar riskfaktor, vilket innebär att de följdsjukdomar som kan drabba en person som en direkt följd av övervikt eller fetma till stora delar skulle kunnat undvikas genom förändrade levnadsvanor. Förändringsprocessen hos en person kan starta först då personen börjar ifrågasätta sina levnadsvanor. Huruvida en livsstilsförändring är möjlig att genomföra handlar inte enbart om egna uppfattningar om beteendet utan även om hur redo personen är att genomföra en förändring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser vid genomförandet av livsstilsförändringar vid övervikt eller fetma. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes på manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna Upplevelse av att socialt stöd är av betydelse, Attityder och inställning påverkar genomförandet av livsstilsförändring, Personliga insikter har betydelse, Upplevelser av att motgångar kan påverka processen av livsstilsförändringar och Motivation kan erhållas på olika sätt. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivning och att samtala med människor i liknande situation var av stor betydelse. Att möta fördomar visade sig vara problematiskt för en del. För att komma vidare i sin förändringsprocess hade personliga insikter stor betydelse och det förekom även upplevelser av motgångar i vardagen hos personer som påverkade livsstilsförändringen. Genom upplevelsen att hitta sig själv kunde personen skapa sig samt upprätthålla sin motivation. Slutsats: Stöd och motivation ger högre möjligheter för personer att främja sin hälsa genom att skapa sig nya goda hälsosamma levnadsvanor och därmed reducera riskerna för följdsjukdomar. Genom egenvårdshandlingar kan personen uppnå välbefinnande då det främjar egen hälsa och personens utveckling hos sig själv.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland skolbarn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Detta är oroväckande då fetma ökar risken för ohälsa. Skolsköterskans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, ett arbete som till stor del sker genom hälsosamtal och hälsobesök. Föräldrars utbildningsnivå samt ekonomi har påverkan på barnets hälsa. Barn, vilka växer upp i socioekonomiskt svaga områden, löper högre risk att utveckla övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet med elever som har övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. 13 skolsköterskor intervjuades. Dessa intervjuer analyserades genom fenomenografisk analys. Resultat: Skolsköterskans förmåga till att skapa ett positivt möte med elever och deras familjer är betydelsefullt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier: Förståelse för familjens situation, Motivation en avgörande faktor, Mod att visa på problemet. Konklusion: Evidensbaserad kunskap samt beprövade metoder är en förutsättning för det hälsofrämjande arbetet med övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Ytterligare diskussioner bör föras på grupp- och organisationsnivå. Samhället har ett ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet med det ökande hälsoproblemet, övervikt och fetma bland barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity is a growing problem among school children. It has increased dramatically since the 1980´ties. One of the most important part of the school nurse's job is to work with health prevention and health promotion. Children who grow up in socioeconomically disadvantaged areas are at higher risk to develop overweight or obesity. Purpose: The purpose of this study was to describe school nurses´ experiences of the health promotion work with children living with overweight and obesity in socioeconomic disadvantaged areas. Method: Qualitative method with inductive approach was used. 13 school nurses were interviewed. The interviews were analyzed by a phenomenografical method. Result: The school nurse’s ability to create a positive meeting with the pupil and its family is important to make the health promotion work successful. The study resulted in three description categories: Understanding of the family's situation, Motivation a crucial factor and Courage to indicate the problem. Conclusion: It is important to have evidenced knowledge and proven techniques in the health promotion work with children living with overweight or obesity in socioeconomically disadvantaged areas. Further discussions is important to develop the health promotive work, both in group and organisational level. The society has a responsibility to contribute to the health promotion work, regarding the increasing health problem.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt växande problem som är förknippat med en stillasittande livsstil. Stillasittande är även förknippat med en ökad risk för ohälsa. En av sjuksköterskans uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En stark känsla av sammanhang leder till hälsosammare hälsobeteenden och det leder till en sänkt mortalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att främja fysisk aktivitet hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: Designen på denna kandidatuppsats är en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed som sedan har granskats enligt granskningsmallar. Studier som inkluderades analyserades för att sedan strukturera omvårdnadsåtgärderna i olika kategorier i resultatet. De artiklarna som inkluderades var av kvantitativ ansats och är godkända av etiska kommittéer eller har fått medgivande från deltagarna i studien till att delta i forskningen. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i sex kategorier till resultatet som var Motiverande samtal i olika vårdkontexter, Uppföljning och feedback av fysisk aktivitet, Utbildning, rådgivning och information, Fysisk aktivitet på recept, Stödverktyg via teknologi och Kombinerade omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Resultatet tyder på att följsamhet till fysisk aktivitet ofta brister då personerna med övervikt och fetma saknade motivation av att fullfölja den fysiska aktiviteten. Det är därför av vikt att som sjuksköterska hjälpa dessa personer med motivation för att lyckas främja följsamhet till fysisk aktivitet. Det kan krävas en kombination av åtgärder för att uppnå följsamhet till fysisk aktivitet, där motivation, feedback eller uppföljning inkluderas. / Background: Overweight and obesity is a globally growing problem associated with a sedentary lifestyle. Sedentary is also associated with an increased risk for lack of health. Nurses has a task to promote health and prevent lack of health. A strong sense of coherence leads to healthier behaviours and leads to a reduced mortality. Aim: The aim is to describe nursing measures that the nurse can use to promote physical activity in adults with overweight and obesity.  Method: The design of this thesis is a literature review containing 15 original articles. The articles have been searched in the databases CINAHL and PubMed. The articles thereafter wore valuates according to review templates. The included studies were analysed and then structured by the nursing measures into different categories in the result. The included articles were of quantitative approach and had been approved by an ethical committee or had received permission from the participants of the study to participate in the research. Result: The analysis of the studies resulted in six categories for the result. The categories were: Motivation interweaving in various care contexts, Follow-up and feedback of physical activity, Education, counselling and information, Physical activity on prescription, Support tools via technology and Combined nursing measures. Conclusion: The results indicates that compliance to physical activity often fails as people with overweight and obesity lacked motivation to pursue physical activity.  As a nurse it is therefore important to help individuals with motivation to successfully promote compliance to physical activity. A combination of nursing measures including motivation, feedback or follow-up may be required to achieve compliance to physical activity.

Mandometer® är ett medicinskt hjälpmedel som används för att normalisera ätbeteende hos personer med övervikt och ätstörningar. Mandometer® har utvecklats av Mando Group AB och används i behandling på Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av Mandometer® från generation fyra till generation fem. Den nya versionen består av en tunnare våg och en mobilapplikation, istället för en våg och en bärbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens användarvänlighet. På uppdrag av Mando Group AB har en sådan utvärdering genomförts med hjälp av enkät och samtal med både patienter och förstagångsanvändare. Resultatet har sammanställts och analyserats och utifrån detta har slutsatsen dragits att användarvänligheten är tillräcklig, men brister finns. För att åtgärda dessa brister har förslag på förbättringar tagits fram. Det har även skapats ett utkast på en användarhandledning för att ytterligare förbättra användarvänligheten. Resultatet visar också att utvecklingen av produkten är en klar förbättring, jämfört med tidigare version. / Mandometer® is a medical device, which assists patients with overweight and eating disorders to normalize their eating beahavior. Mandometer® has been developed by Mando Group AB and is used on Mandometer- and Mandolean Clinics in Sweden, USA and Australia in their treatment. A new version of Mandometer® has been recently developed, from generation four to generation five. It consists of a light scale and a mobile app, instead of a scale and a computer.  No previous study about the usability of the new version has been done. On behalf of Mando Group AB has such an evaluation been executed using questionnaires and conversations with both patients and healthy individuals. The results have been compiled and analyzed, and based on this a conclusion has been drawn. The usability is sufficient, but there are some deficiencies. This can be fixed by the suggested improvements and the written instruction manual. The result also shows that the development of the product is a clear improvement compared to the previous version.

Bakgrund: Det finns rapporterad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som används vid flera olika hälsotillstånd, bland dessa ingår dels diabetes typ 2, dels övervikt. Det saknas ett aktuellt översiktsarbete om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att hjälpa en person som har både diabetes typ 2 och övervikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan genomför för överviktiga personer med diabetes typ 2 samt att beskriva effekterna av dessa åtgärder. Metod: Studien gjordes genom att 13 originalartiklar analyserades med inspiration av en deduktiv innehållsanalys. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna listades tillsammans med indelningen i kategorier och subkategorier. Resultat: Totalt identifierades fyra kategorier gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder; Goda råd, Meningsfull återkoppling, Kulturstrategier och Samordning av omvårdnad. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna ledde ofta till viktminskning eller att diabetesvärden förbättrades. Slutsats: Data från 13 vetenskapliga originalartiklarna, analyserade med innehållsanalys och resulterade i fyra distinkta kategorier. Förklarade med hjälp av Fawcetts metabegrepp kring omvårdnadsåtgärder, ledde kategorierna till ny kunskap om att när kombinerade omvårdnadsåtgärder fokuseras på övervikt och diabetes typ 2 är den positiva effekten tydligt märkbar. Klinisk betydelse: Det är av vikt att sjuksköterskan fokuserar på omvårdnad kring sviktande hälsotillstånd såsom övervikt kombinerat med diabetes typ 2. Eftersom sjuksköterskans engagemang är av stor vikt för vården av patienter med denna typ av hälsotillstånd, är det betydelsefullt att undervisning kring dessa hälsotillstånd bör betonas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: There is knowledge up to date on which nursing interventions are used in a variety of conditions, including nursing interventions for treating type 2 diabetes and obesity. There is, however, no knowledge up to date in form of a review about the nursing interventions used in treating a person suffering from both type 2 and obesity. Aim: The purpose of this study was to describe nursing interventions that the nurse carries out aiming at overweight people with type 2 diabetes and to describe the effects of these interventions. Method: This study involved 13 original works analyzed with inspiration of a deductive content analysis. The effects of nursing measures were listed along with the categories and subcategories. Result: A total of four categories regarding nursing interventions were identified; Good advice, Meaningful feedback, Cultural strategies and Coordination of care. The effects of nursing interventions often led to weight loss or diabetes values improving Conclusion: Data from 13 scientific studies, analyzed with content analysis, resulted in four distinct categories. When explained with the help of Fawcett’s meta concepts related to nursing interventions, these categories led to new knowledge that when combined nursing interventions focus on obesity and type 2 diabetes, the positive effect is clearly noticeable. Clinical significance: It is important that the nurse focuses on nursing care around the fragile state of health such as obesity coupled with type 2 diabetes. Since the nurse's commitment is of great importance for the care of patients with this type of medical condition, it is important that teaching on these conditions should be emphasized in the nursing education.

En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag är att motivera patienter till livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i dagens välfärdssamhälle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inaktivitet. Med rätt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen är regelbunden fysisk aktivitet. Syftet med litteraturstudien var, att kartlägga sjuksköterskans olika möjligheter att motivera till ökad fysisk aktivitet, hos patienter med diabetes mellitus typ 2 och övervikt. Studien undersökte också vilken betydelse undervisningens tillvägagångssätt hade för att genomföra förändringen. En litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar gjordes. Resultat som framkom var att samtal, tid och kunskap var viktiga beståndsdelar i motivationsarbetet. Undervisningens tillvägagångssätt hade också en betydande roll i motivationsarbetet. I det insamlade materialet, framkom det även ett flertal olika verktyg, som kan underlätta patientens livsstilsförändring och sjuksköterskans motivationsarbete. Vad som framkom i studien var att sjuksköterskan har en betydande roll i patientens livsstilsförändring och motivationsarbete. / The capacity to motivate patients to a lifestyle change is one of the important tasks in the nurse’s work today. Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing illness in today’s modern world, which is associated with various late complications for the patient. There is an established relation between diabetes mellitus type 2, overweight and physical inactivity. With the right type of treatment the development of the illness can be prevented. A compliment to the medical treatment is regular physical activity. The aim with this literature review was to examine nurses different possibilities to motivate patients with diabetes mellitus type 2 and overweight to increased physical activity. The study also examined what significance the procedure had in implementing a change. A literature review of quantitative and qualitative articles was done. Importand factors that were found to have effect in the course of motivational work were conversation, time and knowledge. The method used in educating patients also proved to have significant part in the motivational work. In the collected material it also emerged several different kinds of tools that could facilitate in the patients lifestyle change and the nurses motivational work. The conclusion of the study is that the nurse has an important part in the patients’ lifestyle change and motivational work.

Background Obesity and overweight are public health diseases that have increased globally over the years to the point where the WHO classifies them as an epidemic. In Sweden, every other adult suffers from one of these conditions and there are several follow up health complication related to overweight/obesity. Many studies concerning weight loss combine digital health tools where results are often positive in the short term, but not effective long-term. Different meta-analysis's lift digital tools as an opportunity to improve healthcare for people with overweight and obesity. The term “Long-term” is of the utmost importance in healthcare when it comes to maintaining weight loss. Six months has therefore been used as the starting point for what “long-term” entails. Aim The aim of this study is to highlight e-health and its effect on long-term weight loss among individuals who are overweight or obese. Method Non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a quantitative approach. The databases PubMed and Cinahl were used to retrieve the articles using relevant search terms for the study. All articles have peer reviewed based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classifications and quality. An integrated data analysis was used to compile the results. Results Physical activity, diet, notices/reminders and multi-component interventions were identified categories. The result highlights that the interventions offered over longer periods of time show better results regarding long-term weight loss. Supporting the individuals through personal contact or digital reminders and messages is important and contributes to continued weight loss and weight loss management. Conclusions Personalised interventions yield better results when also targeting multiple aspects ofweight-loss and during longer periods of time. Results in the field vary and more research is needed to make conclusions in how to optimize the given interventions. Keywords: Weight loss, overweight, obesity, e-health, digital tools, long-term. / Bakgrund Fetma och övervikt är folkhälsosjukdomar som har ökat under åren globalt till den grad att WHO klassar det som en epidemi. I Sverige har varannan vuxen något av dessa tillstånd. Det finns en lång rad komplikationer till dessa tillstånd och några är till och med dödliga. Det finns många studier kring viktminskning i kombination med digitala hälsoverktyg och resultaten är ofta goda på kort sikt, men de långsiktiga resultaten är generellt sett dåliga. Olika studier lyfter de digitala verktygen som en möjlighet att förbättra vården för överviktiga människor. Begreppet "långsiktigt" är av stor betydelse inom vården när det kommer till att behålla viktreducering. Sex månader har valts som startpunkt för vad “långsiktigt” innebär. Syfte Syftet med denna studie är att belysa e-hälsa och dess påverkan på långsiktig viktnedgång hos personer med övervikt och fetma. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har använts baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och mixad ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att söka och hitta artiklar med hjälp av relevanta termer för arbetet. Alla artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys har använts för att sammanställa resultaten. Resultat Fysisk aktivitet, matvanor, notiser/påminnelser och flerkomponentsinterventioner har identifierats som kategorier. Resultatet visar att de interventioner som erbjuds under längre perioder har bättre resultat kring långsiktig viktnedgång. Att individerna i interventionerna stöttas genom antingen personlig kontakt eller digitala påminnelser och meddelanden är av stor vikt och bidrar till att individerna fortsätter gå ned i vikt och bibehåller denna i högre grad. Slutsats Personligt anpassade interventioner ger bättre resultat när man riktar in sig på flera olika delar för att nå viktminskning under långa perioder. Resultaten på området varierar och mer forskning behövs för att dra några slutsatser om hur man kan optimera interventionerna.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i världen och är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. Konsekvenser hos patienten är en försämrad livskvalité och ökad risk av att drabbas av följdsjukdomar. Distriktssköterskor och sjuksköterskor inom primärvården kan ge stöd till patienter med övervikt att genomgå livsstilsförändringar genom att identifiera riskfaktorerna som patienterna har och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva primärvårdssköterskors erfarenheter av att möta och motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. Metod: En beskrivande design med en kvalitativ induktiv ansats har använts. Datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med nio deltagare som var både distriktsköterskor och sjuksköterskor som arbetade inom primärvården och hade erfarenhet av att möta och motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Primärvårdssköterskorna beskrev att de arbetade med att motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar men att det inte gjordes i den utsträckning som önskades. Primärvårdssköterskorna hade ett personcentrerat förhållningsätt, en helhetssyn kring patienterna och det var viktigt i patientbemötandet. Att tala om övervikt var ett svårt och stigmatiserat ämne och de ville inte vara för rak på sak med att ta upp det med patienten. Tidsbristen var en anledning. Om patienterna sökte vård för ett problem så blev det lätt fokus på enbart det. Det fanns tid och utrymme att diskutera med patienter för de primärvårdssköterskor som hade specialistmottagningar för diabetes och hypertoni. Slutsats: Primärvårdssköterskorna beskrev att samtal om övervikt var stigmatiserat och att de upplevde behovet av en bättre struktur, mer tid och resurser i arbetet med att motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. / Background: Obesity is increasing in the world, and it is a common public health problem. Consequences for the patient are that it entails an increased risk of suffering from sequelae and a poorer quality of life. District nurses and nurses in primary care can provide support to patients with obesity to undergo lifestyle changes by identifying the risk factors that the patients have and promote health. Purpose: The purpose of this study was to describe primary care nurses' experiences of meeting and motivating patients with obesity to lifestyle changes. Method: A descriptive design with a qualitative inductive approach has been used. The data collection was conducted through semi-structured interviews with nine participants who were either district nurses or nurses who worked in primary care and who had experience of meeting and motivating patients with obesity to lifestyle changes. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Result: The primary care nurses described they motivated patients with obesity to lifestyle changes but that was not done to the extent they desired. Talking about obesity was difficult and stigmatized subject and the nurseswere very careful not to be too straight to the point about bringing it up with the patient. The primary nurses found it better to approach the subject with caution and that it was better to create a relationship with the patient and they also sought to have a suitable amount of time for this discussion. As patients sought health care for a problem, it was easy and comfortable to just focus on one problem and not see the bigger picture. The primary care nurses who had specialist receptions for diabetes and hypertensiondescribed that they had time to discuss lifestyle changes with patients. They had a person-centred approach, a holistic view of the patients and this was important for the treatment of their patients. Conclusion: The primary care nurses described that talking about obesity was stigmatized and that they felt the need for a better structure, more time and resources in the work of motivating overweight patients to make lifestyle changes.Keywords: Experiences, lifestyle change, motivation, obesity, primary care, prim