Bakgrund: Sveriges folkhälsopolitik utgår idag från elva folkhälsomålområden. I målen finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppväxtvillkor. Övervikt och fetma är ett utbrett och ökande folkhälsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste två decennierna. Orsaken till övervikt och fetma är främst en obalans i energiintag och förbrukning, men även andra levnadsvanor kan ha en betydelse. Syfte: Syftet med studien är att studera relationen mellan elvaåringars BMI och deras skolupplevelse samt deras levnadsvanor. Material/Metod: Studien utgår från data insamlade av Statens Folkhälsoinstitut (FHI). Datan är insamlad via enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor, som är en del av en internationell undersökning om barns hälsa. I den här studien fokuseras det på elvaåriga elever. Data analyserades i SPSS Statistics och skillnader hypotestestades med ANOVA och Chi 2-test. Resultat: Elever med övervikt eller fetma blir i större utsträckning mobbade och trivs sämre i skolan än elever med normalvikt. De upplever sig även få mindre hjälp av pedagoger och lärare under lektionstid. Trivs eleven i skolan har den en ökad chans att prestera bättre. Att vara fysiskt aktiv samvarierar med att eleven upplever sig duktigare i skolan och känner sig piggare. Piggare känner sig även elever som regelbundet äter frukost på vardagarna. Studien visar också på ett samband mellan god sömn och lägre BMI- värde. Konklusion: Skolan är en arena för preventivt arbete mot övervikt och fetma, eftersom barns BMI har ett samband med deras sociala samspel i skolan. Skolan har också möjlighet att arbeta med barns levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet då barnen spenderar mycket tid där. Det är även viktigt i det preventiva arbetet att barnen får en god sömn, vilket är föräldrarnas ansvar. / Background: The Swedish politics relating to public health are currently divided into eleven different areas of public health goals. The aims contain physical activity, a healthy relationship to food and a safeguard during early stages of a child’s life. Issues such as overweight and obesity are a widespread and increasing public health problem in Sweden. This is an area for the politics to change through the established goals. The prevalence of overweight and obesity has doubled during the last two decades among children and teenagers. The reason for weight-related problems and obesity is mostly a poor balance between the energy - consumption and the exhaustion of energy, which can for instance lead to different heart-diseases and diabetes but other lifestyle factors are important as well. Object and purpose: The purpose of this study is to scrutinize the relationship between the BMI of eleven-year olds and their school-experiences and their practice of living. Material/Method: The study has its support in data collected by the The Swedish National Institute of Public Health  (Statens Folkhälsoinstitut [FHI]). The data is collected through surveys included in the over-all study of schoolchildren’s health-behavior, systematically carried out by the FHI. The health-behavior of schoolchildren is a part of an international analysis of the health of children. This study focuses on eleven-year old students. The data provided by the FHI was analyzed by SPSS Statistics in order to discover relations between the variables, data was analyzed with the Chi 2 – test and Anova. Results: Pupils that are overweight or suffer from obesity are more likely to be bullied and show a lower enjoyment when it comes to attending school than pupils with a normal weight. They also feel like they are not paid the equal attention from pedagogues during lessons. A student that feels comfortable in school has greater prospects for increasing his/her educational accomplishments. Physical activity does generate an enhanced well-being and well-function of the student when it comes to engaging during lessons as well as gaining an increased ability to concentrate. Students that regularly eat breakfast are more alert as well. The study provides indications for a parallel between a good night of sleep and lower BMI. Conclusion: The school is an excellent arena for preventive work against overweight and obesity. This is for the reason that the BMI of children is affected by their social games, which are, to a high extent initiated in school. The school has also a great possibility to work with children’s habits of living in terms of nutrition and physical activity because of the simple fact that children spend numerous hours a day in school. It is also crucial for the preventive work that children get a good rest during the night, which falls within the scope of the responsibility of the parents to ensure.

Undersökning av hur skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen.

Sammanfattning Bakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vårdrelation där synen på övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vårt samhälle framkommer. Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav elva är kvalitativa och två kvantitativa. Innehållsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman. Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vården behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hälsotillstånd, begränsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sårbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta människor samt hur det negativt påverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmågor. Skuld, skam och förnedring, beskriver relationen till vikt, kropp, kost och dessa konsekvenser. Stigmatisering och ambivalens i vårdrelationen illustrerar vårdrelation, kontraster mellan de positiva och negativa upplevelserna, samt vilka faktorer som bidrar till ambivalens både hos patienten och hos sjukvårdpersonalen. Diskussion: diskuterar resultat mot Katie Erikssons teori samt mot delar av bakgrunden med egna reflektioner. Slutsats: mera komplexa och meningsfulla behandlingar, kunskap och förståelse måste initieras för att framgångsrikt behandla både övervikt/fetma och lidande. Nyckelord: upplevelse, övervikt/fetma, komplexitet, känslor, behandling, lidande, vårdrelation. Keywords: experience, overweight/obesity, complexity, emotions, treatment, suffering, care relationship.

Objective: This study aimed to investigate the correlation between physical activity level (PAL), measured with activity diary and accelerometer, among overweight and obese children and adolescents. The aim was also to study differences in PAL between girls and boys. Design: 55 children and adolescents, whom been subjected to a physical activity registration with a physical activity diary and accelerometer during three or four days, were included in this study. From the data received from the children’s journal records PAL was calculated and compiled for statistic analysis. Results: The results of the study showed that the children underestimated their physical activity level when measured with activity diary, in comparison with the physical activity level measured with accelerometer. Differences between girl and boys PAL values were not statistically significant, although the girls PAL values from the accelerometer, but not from the activity diary, reached a moderate activity level according to Nordic nutrition recommendation. No correlation between the activity diary and accelerometer was found. Conclusions: The Activity diary can not be used as solitary instrument to mesure physical activity in obese or overweight children. There is no validated way to measure physical activity in overweight or obese children. Before studies can be conducted with reliable results, physical activity level scales and calculated BMR must be designed for overweight and obese children.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (≥65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med. Samband undersöktes mellan fysisk aktivitet och fetma; fysisk rörelseförmåga och fetma; BMI och psykiskt välbefinnande; BMI och högt blodtryck. Kön, ålder, kost och socioekonomisk status är variabler som kontrollerats för. Datamaterialet baseras på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. Totalt deltog 2 558 personer i åldern 65 år och äldre boende i Västmanland vilket gav en svarsfrekvens på 67 procent. Chi2-test samt logistisk regressionsanalys användes som statistiska analysmetoder. Resultatet visar ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma bland äldre. Betydligt fler äldre som har nedsatt fysisk rörelseförmåga har också fetma. Undervikt och fetma är relaterade till psykiskt välbefinnande, dock kan fysisk rörelseförmåga vara en bakomliggande confounder i detta fall. Högt blodtryck ökade med både vikten och åldern. Att satsa på fysisk aktivitet, med hänsyn tagen till fysisk rörelseförmåga, skulle kunna vara viktig åtgärd för att minska risken för fetma och dess negativa hälsoutfall bland den äldre befolkningen. / The population is getting older while overweight and obesity in all age groups is increasing. This contributes to diseases and societal costs. Previous research is deficient. The aim was to examine how physical activity and physical mobility is related to obesity in elderly (≥ 65) in Västmanland, and health outcomes that BMI is associated with. Relationships were examined between physical activity and obesity; physical mobility and obesity; BMI and psychological well-being; BMI and hypertension. Gender, age, diet, and socioeconomic status are variables that are controlled for. The data are based on the survey Hälsa på lika villkor (Health on equal terms). A total of 2558 people aged 65 years and older living in Västmanland participated which are a response rate of 67 percent. Chi²-test and logistic regression analysis were used as statistical analysis. The results show a correlation between physical activity and obesity among older people. Significantly more elderly who have impaired physical mobility has also obesity. Underweight and obesity are related to psychological well-being, however, physical mobility might be an underlying confounder in this case. High blood pressure increases with both weight and age. Investing in physical activity, taking physical mobility into consideration, could be important measure to reduce the risk of obesity and its adverse health outcomes among the elderly population.

Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården. / Background: Overweight and obesityin children is a global public health problem. The Child Health Care(CHC) havean important role in thepreventionof childhoodobesity and in the promotion ofchildren’s growth and development. The aimof this study was to illustrate thehealth promotion and preventativework of pediatricnurse’s against overweight and obesity in the CHC. Method: An interview study was conductedbased on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with seven pediatric nursesworking at CHC:s.A qualitative content analysiswas used in the analysis process. Results: The result is dividedintofour categories based on the analysis: Assessment and follow-up of overweight and obesity, The good choices,Factors that concern the pediatric nurse’s work and The individual Child Care center.The pediatric nurse’shealth promotionand preventative work against overweight and obesity in children in the Child Health Care is based on promoting the good choices and creating a trustful relationship with the family. Conclusion: Hopefully thisstudy canhighlightthe pediatric nurse’shealth promotiveand preventative work against overweight and obesity in children.

Övervikt och fetma är ett stegrande globalt problem och dess följdsjukdomar riskerar att ge negativa konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker är endast en del av de konsekvenser dessa tillstånd för med sig. Att gå ned i vikt handlar inte enbart om kost- och motionsvanor utan beror till stor del på individens motivation. Vad som motiverar en patient är individuellt men sjuksköterskans bemötande är för drabbade patienter betydande och i vissa fall avgörande. Syfte: Studiens syfte var att belysa vuxna patienters och allmänsjuksköterskans upplevelser av faktorer som motiverar patienten i en viktnedgångsprocess.Metod: Studien är en kvalitativt utförd litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Studien har utgått från en induktiv ansats där författarna använt en manifest innehållsanalys för dataanalys. Resultat: Patienternas motivationsfaktorer skiljde sig åt men gemensamt för många var problematiken att bibehålla motivationen över tid. Motivationsfaktorerna delades in i fyra kategorier där patienter som ansåg sjuksköterskan och vårdprofessionen spela en väsentlig roll blev framträdande. Slutsats: Patienter med övervikt och fetma vet ofta hur de borde gå tillväga för att gå ned i vikt, och framförallt hur de inte borde göra. Trots detta ökar övervikt och fetma i samhället. Med vetskapen att livsstilsförändringar kräver motivation behöver sjuksköterskan delvis skifta sitt fokus från kost- och livsstilsrekommendationer till förmån för ett mer individanpassat förhållningssätt fokuserat på att motivera patienterna.

Övervikt hos barn är ett växande problem i hela världen, så även i Sverige, vilket kan leda till flera allvarliga följdsjukdomar men även psykisk ohälsa. Forskning visar att främja goda levnadsvanor tidigt hos barn är gynnsamt för att förebygga övervikt och sjuksköterskor inom barnhälsovården har en viktig roll i detta arbete. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med övervikt inom barnhälsovården. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var:  Familjecentrerat arbetssätt, Utmaningar i arbetet och Användning av strategier. Sjuksköterskor i studien beskrev vikten av att skapa en god relation med familjen och göra familjen delaktig för att motivera till livsstilsförändringar då oftast hela familjen behövde göra förändringar.  För att främja goda levnadsvanor och förebygga övervikt hos barn krävdes det stor lyhördhet av sjuksköterskorna för att bemöta varje familjs unika situation. Vidare framkom att tala om övervikt och livsstilsförändringar kunde ibland vara en utmaning, då det många gånger är ett känsloladdat ämne. / Children who are overweight is a growing and global health problem which can lead to several serious complications but also mental illness. Research shows that promoting good living habits early in children is beneficial to prevent overweight, and nurses in child health care have an important role with this work. The aim of this study was to describe the nurses´ experience of the health promotion and preventive work with overweight in the child health care. Semi-structured interviews were conducted with 13 nurses active in child health care. The analysis was conducted with qualitative content analysis and resulted in three categories and eight subcategories. The categories were Family-centered approach, Challenges in the work and Using strategies. Nurses in the study highlighted the importance of establishing a good relationship with the family and participating in the family to motivate lifestyle changes, as most of the family needed to make changes. In order to promote good living habits and prevent overweight in children, it was highly sought after by nurses to respond to each family's unique situation. Talking about overweight and lifestyle changes can be a challenge as it is often an emotionally charged topic.