<p><strong>Syftet</strong> var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva attityder som vårdpersonal anser sig ha i bemötandet av patienter med övervikt, samt hur patienter med övervikt upplever vårdpersonals attityder och bemötande.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt har ökat i samhället och blivit ett folkhälsoproblem och en tilltagande epidemi. Stora krav ställs därmed på vårdpersonalens bemötande och attityder till patienter med övervikt för att motverka negativa upplevelser av vården.</p><p><strong>Metod:</strong> Vetenskapliga artiklar söktes i PsycINFO och Medline via Pubmed, samt en manuell sökning. 17 artiklar som publicerats mellan åren 2000-2007 valdes ut för sammanfattning, granskning och analysering.</p><p><strong>Huvudresultat:</strong> Negativa attityder till patienter med övervikt fanns bland vårdpersonalen och svårigheter upplevdes i bemötandet av rädsla för att förolämpa. Dessutom saknades en tilltro till patientens egen förmåga. Patienter med övervikt upplevde att det fanns negativa attityder mot övervikt, detta anses bero på att vårdpersonalen saknar entusiasm och motivation. Trots dessa negativa attityder och bemötande visar resultatet att det finns både vårdpersonal och patienter som upplever vården och mötet som positivt.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Fördomar om övervikt måste förhindras och patienter med övervikt ska inte behandlas nedlåtande eller intolerant. Vårdpersonalens kunskap ansågs vara bristfällig både av dem själva och av patienter med övervikt.</p> / <p> <strong>The aim</strong> of this study was to describe health care personnels' attitudes towards adult overweight or obese patients, and to describe how these patients experience such attitudes.</p><p><strong>Objective:</strong> Overweight has increased in the society and therefore become a public health problem. Health care personnel plays a key role in providing support and care to patients who are obese, thus attitudes regarding overweighted patients need to be considered to obstruct negative experience of health care among patients.</p><p><strong>Methods:</strong> Scientific articles were searched in PsycINFO and Medline via Pubmed. A manual search was also carried out and a total of 17 articles, published between the years 2000 and 2007, were included for review.</p><p><strong>Findings:</strong> Negative attitudes towards overweighted patients exist among health care personnel and difficulties were experienced in the encounter related to the fear of offending the patient. In addition, health care personnel had no trust in the patient's own ability. Patients who are overweight felt that there were negative attitudes towards overweight; this was attributed to health care personnels' lack of enthusiasm and motivation. Despite these negative attitudes, the findings showed that health care personnel and patients in some cases experience both health care and the encounter positively.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Existing prejudice against overweight must be prevented and patients who are overweight shuld not be treated intolerant. Both health care personnel and patients with overweight considered that knowledge about overweight were lacking among health care personnel.</p>

<p>Denna studie syftade till att undersöka vilka behandlingsmetoder som används mot övervikt och fetma. Författarna finner detta område intressant då övervikt och fetma har blivit ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I bakgrunden definierades övervikt, fetma, orsaker till övervikt och fetma, läkare och sjukvård samt tidigare studier. Studien var en kvalitativ undersökning och designen var en beskrivande studie. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med två patienter som lider av fetma, en läkare, en dietist, en studentsköterska och en diabetessköterska. Resultatet påvisar att behandlingsmetoder mot övervikt och fetma som används i Sverige är kirurgi, samtalsterapi och medicinering. Samtalsterapi är vanligast, medan kirurgi är mest effektivt. Medicinering används sällan på grund av svåra biverkningar. Majoriteten av yrkespersonalen som intervjuades kompletterade sin metod med övriga för att uppnå bästa möjliga viktnedgång. Slutsatsen för denna studie blev att kirurgi är mest effektiv på kort och lång sikt. Det är dock viktigt att komplettera en operation med samtalsterapi både innan och efter operationen.</p> / <p>Obesity and overweight are growing public health problems in Sweden, which is why the authors find it interesting to investigate which methods of treatment that are used. This descriptive study opens with a review of previous studies and definitions of relevant concepts. Thereafter, the focus question is treated qualitatively through semi structured interviews with six persons: two patients suffering from obesity, a doctor, a dietician, a student nurse and a diabetics nurse. On the basis of the interviews it is concluded that methods of treatment used in Sweden to fight obesity and overweight include cognitive therapy, surgery and medication. It appears that cognitive therapy is the most common, that surgery – in both the short and the long run – is the most effective and that medication is used with caution due to the risk of severe side effects. However, a majority of the interviewed report that they in several cases combine the three methods of treatment; for example, surgery is often both preceeded and followed by cognitive therapy. The study at hand closes with suggestions on ways in which consecutive studies could investigate how the most commonly used method of treatment, cognitive therapy, could be optimized and/or supplemented. The authors propose the hypothesis that cognitive therapy should be executed closely linked to the patient’s behavioural pattern, and suggests a quantitative observational study to test this hypothesis.</p>

<p><strong>Inledning: </strong>En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. <strong>Syfte:</strong> Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. <strong>Urval:</strong> Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. <strong>Metod:</strong> Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt ett fenomenografiskt - hermeneutiskt perspektiv. <strong>Resultat: </strong>Intervjuerna genererade kategorierna<strong> </strong><em>Emotioner</em>; <em>Fysisk aktivitet</em>; <em>Bristande</em> <em>kunskap</em>; <em>Kosthållning</em>; <em>Socialt stöd</em>; <em>Förnekande</em>; <em>Tidsbrist, prioritering, vanor</em>;<em> Ålder, hormoner, ämnesomsättning</em>; <em>Ekonomi </em>och <em>Kriser.</em> <strong>Slutsats:</strong> Viktökning och förlorad viktkontroll är en konsekvens av samverkande faktorer, och det är omöjligt att särskilja en primär kategori i denna urvalsgrupp. För begynnande viktuppgång, både hos respondenterna själva och gällande deras uppfattningar om andra individer, är kategorierna <em>Fysisk aktivitet</em>, <em>Kosthållning</em> och <em>Tidsbrist, prioritering, vanor</em> de dominerande. <em>Förnekande</em> är en betydande faktor för uppkomsten av fetma, och är bidragande för bristande viktkontroll men kan inte missförstås som lathet bland respondenterna i denna urvalsgrupp.</p>

<p><p>Objective:</p><p>This study aimed to investigate the correlation between physical activity level (PAL), measured with activity diary and accelerometer, among overweight and obese children and adolescents. The aim was also to study differences in PAL between girls and boys.</p><p>Design:</p><p>55 children and adolescents, whom been subjected to a physical activity registration with a physical activity diary and accelerometer during three or four days, were included in this study. From the data received from the children’s journal records PAL was calculated and compiled for statistic analysis.</p><p>Results:</p><p>The results of the study showed that the children underestimated their physical activity level when measured with activity diary, in comparison with the physical activity level measured with accelerometer. Differences between girl and boys PAL values were not statistically significant, although the girls PAL values from the accelerometer, but not from the activity diary, reached a moderate activity level according to Nordic nutrition recommendation. No correlation between the activity diary and accelerometer was found.</p><p>Conclusions:</p><p>The Activity diary can not be used as solitary instrument to mesure physical activity in obese or overweight children.</p><p>There is no validated way to measure physical activity in overweight or obese children.</p><p>Before studies can be conducted with reliable results, physical activity level scales and calculated BMR must be designed for overweight and obese children.</p></p>

Denna studie syftade till att undersöka vilka behandlingsmetoder som används mot övervikt och fetma. Författarna finner detta område intressant då övervikt och fetma har blivit ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I bakgrunden definierades övervikt, fetma, orsaker till övervikt och fetma, läkare och sjukvård samt tidigare studier. Studien var en kvalitativ undersökning och designen var en beskrivande studie. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med två patienter som lider av fetma, en läkare, en dietist, en studentsköterska och en diabetessköterska. Resultatet påvisar att behandlingsmetoder mot övervikt och fetma som används i Sverige är kirurgi, samtalsterapi och medicinering. Samtalsterapi är vanligast, medan kirurgi är mest effektivt. Medicinering används sällan på grund av svåra biverkningar. Majoriteten av yrkespersonalen som intervjuades kompletterade sin metod med övriga för att uppnå bästa möjliga viktnedgång. Slutsatsen för denna studie blev att kirurgi är mest effektiv på kort och lång sikt. Det är dock viktigt att komplettera en operation med samtalsterapi både innan och efter operationen. / Obesity and overweight are growing public health problems in Sweden, which is why the authors find it interesting to investigate which methods of treatment that are used. This descriptive study opens with a review of previous studies and definitions of relevant concepts. Thereafter, the focus question is treated qualitatively through semi structured interviews with six persons: two patients suffering from obesity, a doctor, a dietician, a student nurse and a diabetics nurse. On the basis of the interviews it is concluded that methods of treatment used in Sweden to fight obesity and overweight include cognitive therapy, surgery and medication. It appears that cognitive therapy is the most common, that surgery – in both the short and the long run – is the most effective and that medication is used with caution due to the risk of severe side effects. However, a majority of the interviewed report that they in several cases combine the three methods of treatment; for example, surgery is often both preceeded and followed by cognitive therapy. The study at hand closes with suggestions on ways in which consecutive studies could investigate how the most commonly used method of treatment, cognitive therapy, could be optimized and/or supplemented. The authors propose the hypothesis that cognitive therapy should be executed closely linked to the patient’s behavioural pattern, and suggests a quantitative observational study to test this hypothesis.

Larmrapporterna om barns övervikt blir allt fler, det har blivit ett stort hälsoproblem i såväl Sverige som i resten av västvärlden. Ett sätt att få barn, både överviktiga och icke överviktiga, att bli mer aktiva är att engagera dem på lektionerna i idrott och hälsa i skolan. Syftet med denna studie var att ta reda på om det sker något förebyggande arbete för de eleverna med övervikt, på idrottslektionerna. Data samlades in genom att skicka ut enkäter till rektorer, på grundskolor i Skåne, med uppmaning att de skulle vidarebefordra enkäten till idrottslärarna i år 3 och år 5. Sammanlagt deltog 57 idrottslärare i studien. Resultatet visade att 43 respondenter anpassar sina lektioner i ämnet idrott och hälsa så att elever med övervikt kan vara med i samma utsträckning som övriga elever. 28 svarar att de försöker motverka övervikt bland sina elever. Utifrån vad resultatet visade engagerar sig de flesta lärarna i elevernas övervikt, vilket är bra. Men det kan bli bättre! / The reports about overweight among children are increasing by day and it has developed into a large health problem in Sweden as well as in the rest of the western world. One way to inspire children to be more physically active is to stimulate them at the physical education classes in school. The aim of this study was to find out if the physical education teachers are working actively to prevent weight gain in overweight children. Data was collected through a questionnaire sent to headmasters at primary schools in Skåne, Sweden. The respondents were physical education teachers working with children in grade three and five. A total of 57 teachers participated in the study. The result was that 43 respondents adapt their lessons to make overweight children as involved as not overweight children. 28 teachers reported that they actively try to prevent overweight. The result shows that most of these teachers are committed to preventing overweight among children.

The aim of this undergraduate thesis was to examine the media’s portrayal of overweight and obese children and their surroundings, using the first and third dimensions of Fairclough’s three dimensional model for critical discourse analysis. The study addressed the following questions: How does the press, in this study represented by two newspapers, portray overweight and obese children? What discourses regarding overweight and obesity among children are the most prominent in these two newspapers? What risks and negative influences in the child’s surroundings are identified, and how are they described? What social representations can the images of overweight and obese children originate from? The analyzed material consisted of 62 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, which were analyzed using the earlier mentioned method for discourse analysis, as well as the theory of social representations. The results showed that “the fat child” and its environment were portrayed exclusively in negative terms, and a discourse linking obesity and ill-health dominated a large part of the material. A number of risks, for example food risks and lifestyle risks said to play a part in the child’s ill-health were identified. Three social representations were identified throughout the material and said to contribute to, as well as result from, the images of “the fat child”.

Syftet var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva attityder som vårdpersonal anser sig ha i bemötandet av patienter med övervikt, samt hur patienter med övervikt upplever vårdpersonals attityder och bemötande. Bakgrund: Övervikt har ökat i samhället och blivit ett folkhälsoproblem och en tilltagande epidemi. Stora krav ställs därmed på vårdpersonalens bemötande och attityder till patienter med övervikt för att motverka negativa upplevelser av vården. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i PsycINFO och Medline via Pubmed, samt en manuell sökning. 17 artiklar som publicerats mellan åren 2000-2007 valdes ut för sammanfattning, granskning och analysering. Huvudresultat: Negativa attityder till patienter med övervikt fanns bland vårdpersonalen och svårigheter upplevdes i bemötandet av rädsla för att förolämpa. Dessutom saknades en tilltro till patientens egen förmåga. Patienter med övervikt upplevde att det fanns negativa attityder mot övervikt, detta anses bero på att vårdpersonalen saknar entusiasm och motivation. Trots dessa negativa attityder och bemötande visar resultatet att det finns både vårdpersonal och patienter som upplever vården och mötet som positivt. Slutsats: Fördomar om övervikt måste förhindras och patienter med övervikt ska inte behandlas nedlåtande eller intolerant. Vårdpersonalens kunskap ansågs vara bristfällig både av dem själva och av patienter med övervikt. / The aim of this study was to describe health care personnels' attitudes towards adult overweight or obese patients, and to describe how these patients experience such attitudes. Objective: Overweight has increased in the society and therefore become a public health problem. Health care personnel plays a key role in providing support and care to patients who are obese, thus attitudes regarding overweighted patients need to be considered to obstruct negative experience of health care among patients. Methods: Scientific articles were searched in PsycINFO and Medline via Pubmed. A manual search was also carried out and a total of 17 articles, published between the years 2000 and 2007, were included for review. Findings: Negative attitudes towards overweighted patients exist among health care personnel and difficulties were experienced in the encounter related to the fear of offending the patient. In addition, health care personnel had no trust in the patient's own ability. Patients who are overweight felt that there were negative attitudes towards overweight; this was attributed to health care personnels' lack of enthusiasm and motivation. Despite these negative attitudes, the findings showed that health care personnel and patients in some cases experience both health care and the encounter positively. Conclusion: Existing prejudice against overweight must be prevented and patients who are overweight shuld not be treated intolerant. Both health care personnel and patients with overweight considered that knowledge about overweight were lacking among health care personnel.

Bakgrund: Övervikten ökar i världen och i Sverige är varannan man och var tredje kvinna överviktig. Att vara överviktig är en riskfaktor för många sjukdomar och kan leda till en för tidig död. Sjuksköterskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika. Trots det förekommer negativa attityder hos sjuksköterskor till överviktiga patienter, vilket kan leda till att överviktiga personer undviker vården.Syfte: Syftet är att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med övervikt. Metod: I litteraturöversikten har elva kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Vid genomläsning av artiklarna identifierades nyckelfynd i studiernas resultatdelar som ansågs ha relevans för syftet. Därefter strukturerades dessa upp i nya teman som bildar resultatet i denna litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom fem teman; annorlundaskap relaterat till miljö och kroppsstorlek, upplevelser av stigmatisering och diskriminering, relationen till sig själv och andra, upplevelser i mötet med vården samt upplevelser av att kämpa med vikten. Dessa beskriver hur vuxna personer upplever att det är att leva med övervikt i samhället och vården.  Diskussion: Samhället är inte anpassat för överviktiga människor, miljön leder till känslor av annorlundaskap, skam och skuld. Det finns en brist på ett holistiskt synsätt i vården som gör att man hänvisar alla hälsoproblem till patientens övervikt. Vidare är utrustningen inte anpassad för överviktiga vilket leder till utsatta situationer för både patient och sjuksköterska. Personalen kan i de här situationerna hamna i kläm. I diskussionen diskuteras resultatet mot livsvärldsperspektivet samt egna reflektioner. Slutsats: Av resultatet framgick olika svåra upplevelser som hör samman med att vara överviktig. Stigmatisering genomsyrar överviktiga personers möten med vården och samhället. De känner sig begränsade av icke anpassade miljöer och utrustning som leder till känslor av utanförskap. Det förekommer samma typer av fördomar och negativa attityder hos vårdpersonal som i resten av samhället."

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering. Ur ett kulturellt perspektiv finns ett samhällsideal där hälsa har fått innebörden att vara smal. Då övervikt och fetma har ökat hos barn ville vi undersöka hur överviktsproblematiken såg ut i en svensk kommun. Demografin i kommunen antyder ett socioekonomiskt samband med elevernas överviktsproblematik då de skolor som finns i villaområden endast har ett fåtal elever med övervikt eller fetma jämfört med de skolor som finns i lägenhetsområden, där problem med övervikt och fetma är betydligt större. Skolsköterskor valdes som målgrupp för att undersöka problemet då de har kontakt och arbetar med barns hälsa i både grundskolan och gymnasiet.   Syfte var att undersöka skolsköterskors och samverkande professioners uppfattningar och erfarenheter av övervikt hos barn och ungdomar, samt hur de arbetar med denna problematik. Vi inspirerades av den fenomenografiska ansatsen och genomförde femton semistrukturerade intervjuer där femton skolsköterskor, en skolläkare och en sjukgymnast deltog, 17 personer totalt. Resultatet visade på en demografisk skillnad i överviktsproblematiken där kultur och socioekonomi låg som främsta orsaker. Det framkom även att föräldrarna måste ta ansvar för sina barns hälsa genom att själva skapa goda levnadsvanor i hela familjen, med stöd och hjälp från kommunen. Dock uppfattades det finnas en brist på insatser mot övervikt. Skolsköterskorna hade en varierad syn på vilka kunskaper som behövs samt hur man kan arbeta med överviktiga barn och deras familjer. Ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolsköterskor behöver ses över och omarbetas. / Overweight and obesity have been increasing problems among children in Sweden since the 1980s. These children’s health is at risk and the problems can become extensive if the youths remain overweight until adulthood. Diabetes type 2, low self confidence and cardiovascular diseases are but a few examples of health troubles caused by overweight and obesity. Obesity and its related diseases cost society three billion crowns per year in Sweden for health care and treatment, plus the cost for medicine, sick leaves and early retirement. Seen from a cultural point of view, the society ideal linked with health is to be slim. Since overweight and obesity have increased among children, we have investigated the obesity problem in a Swedish municipality. The demographics of the municipality suggests a socio-economic context of students' weight problems when the schools are in residential areas only have a few students who are overweight or obese compared to those schools that are in flat areas, where the problem of overweight and obesity is considerably larger. We have chosen school nurses as target group to examine the problem since they have contact with children and their health from the beginning of elementary school until the end of high school. Our purpose was to examine the school nurses’ and other school and children related personnel’s conception and experience of obesity among children and young people, as well as their working methods with this problem. We were inspired by the phenomenographical approach and carried out fifteen semi-structured interviews with fifteen school nurses, one school physician and a physiotherapist, a total of seventeen people. The result reveals a demographic difference in overweight problems where culture and social economy emerged as primary factors. It appeared also that the parents must take responsibility for their children’s health by creating themselves healthy lifestyles at home, with support and help from the municipality. However, we could distinguish a lack of efforts to prevent obesity. The school nurses had a varied approach on which knowledge was needed and how one can work with overweight children and their families. We found also a need to review and revise the school nurses’ and municipality’s responsibilities.