No description available.

Övervikt har ökat världen över och anses vara ett hot mot folkhälsan som kan leda till långvarig sjuklighet och psykisk ohälsa. Rekommendationerna för barn och unga är 60 minuter per dag och fokus bör ligga på fysiska aktiviteter som upplevs meningsfulla. För att lyckas främja fysisk aktivitet och motverka övervikt är det viktigt att kombinera pedagogiskt stöd med fysisk aktivitet. Studien syftade till att belysa hur aktivitetsledare inom kommunala hälsoprojekt, arbetar med att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt. Studiens teoretiska inriktning är en kombination av hälsa och pedagogik bestående av salutogenes, känsla av sammanhang, physical literacy och pedagogiskt ledarskap. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk med deskriptiv design, där kvalitativt material insamlats genom sex intervjuer med aktivitetsledare för barn och ungdomar med övervikt. Empirin har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två huvudkategorier: Meningsfulla aktiviteter - aktivitetsledarna uttryckte att fokus på tävlingsmomenten skulle frångås i största möjliga utsträckning och Pedagogiskt ledarskap - aktivitetsledarna framhävde vikten av att uppmärksamma alla deltagare och anpassa aktiviteter efter individuell rörelseförmåga. Resultatet tydde på att anpassade aktiviteter för målgruppen, tillsammans med meningsfullhet, glädje samt att aktivitetsledarna har ett genuint intresse för ungdomarna är avgörande. Slutsatsen kan eventuellt vara att alla människor är olika och det finns inte en specifik regel för hur varje individ ska bemötas. En förutsättning för ett bra pedagogiskt ledarskap är att vara lyhörd, visa intresse och vara omtänksam. / Obesity has increased worldwide and is considered a threat against the public health. It can cause diseases and mental illness in the long term. Sixty minutes of daily physical activity is recommended, preferably one that’s perceived as meaningful for the child. In order to promote physical activity and counteract obesity, it’s essential to combine pedagogic support together with physical activity. The study's purpose is to highlight how leaders in municipal health projects work to promote physical activity for obese children. The theoretical orientation of the study is a combination of health and pedagogy consisting of salutogenesis, sense of coherence, physical literacy and pedagogic leadership. The science theoretical orientation is social constructivist with descriptive design. Qualitative material has been collected through six interviews with leaders for children with obesity. The interviews has been analyzed through a qualitative content analysis which resulted in two main categories: Meaningful activity - the leaders expressed that the feeling of competition should be shifted as far as possible. Instead they highlighted the importance of pedagogic leadership and to notice all participants and adjust the activity to every individual’s capacity. The result indicated that adjusted activity for the target group, together with meaningfulness, joy and genuine interest from the leaders are crucial for the children. The conclusion may be that there’s no specific rule for how each individual should be treated. A prerequisite for a great pedagogic leadership is to be responsive, show interest and be caring.

Bakgrund: Skolsköterskors huvuduppgift är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Barn med övervikt är ett växande problem i hela världen. Överviktiga kan leda till olika följdsjukdomar och ett försämrat psykiskt mående i vuxen ålder. Skolsköterskans samtal med vårdnadshavare är en viktig del i att förebygga övervikt. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Metod: En kvalitativ studie. Datainsamlingen skedde via mailintervjuer. Sexton skolsköterskor intervjuades med öppna frågor som var kopplade till syftet. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var: Svårigheter att möta föräldrars reaktioner, Insikt skapar förutsättningar för en gemensam plan och stöd till skolsköterskor. Subkategorierna var: Att möta motstånd, Att möta bristande insikt, Att skapa motivation, Att lyfta familjens erfarenheter, att lägga upp en plan tillsammans, Att skapa positiva möten. Konklusion: Samtal kring övervikt möts ofta av starka reaktioner. Att se familjen som helhet på individnivå hjälper skolsköterskorna i mötet. Fördelar är att vara öppen och lyssna på familjens historia och förutsättningar, och prata om hälsa som helhet. Skolsköterskor kämpar för att hjälpa eleven att främja hälsa, det genom att skapa ett bra samarbete med familjen. / Background: The school nurse main task is to work preventional with health. Children with overweight are a growing problem throughout the world. Overweight children are at greater risk of remaining overweight even in adulthood. The school nurse´s conversation with guardians is an important part of preventing overweight. Purpose: To explore school nurses’ experience of talking with parents to children with overweight. Method: A qualitative approach was chosen. The data collection took place via mail interviews. Sixteen school nurses were interviewed with open questions. It was analyzed using a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The result ended up in three different categories and six sub-categories. The categories were: Difficulty meeting parents' reactions, Insight creates the conditions for a common plan and support for school nurses. The subcategories were: To meet resistance, To meet lack of insight, create motivation, lift the family's experiences, put together a plan together, create positive meetings. Conclusion: Conversations around overweight are often met by strong reactions. Seeing the family and the individual helps the school nurses in the meeting. Benefits are seen as being open and listening to family history and conditions and talking about health as a whole in the first place.

Sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra hälsosamtal för barn och ungdomar med övervikt/fetma   Abstrakt  Bakgrund: Sjuksköterskor i barnhälsovården (BHV) och elevhälsan har ett viktigt uppdrag med att främja barns hälsa och motverka ohälsa. I Sverige går nästan alla föräldrar på hälsobesöken på BHV, trots detta ökar antalet överviktiga barn varje år. Under de sista 20 åren har antalet barn med övervikt i Sverige procentuellt fördubblats och antalet barn med fetma femdubblats.  Motiv: Idag finns få studier som berör sjuksköterskors erfarenheter av att ta upp övervikt/fetma med vårdnadshavare och deras eventuella motstånd till ämnet. Studien beskriver hur sjuksköterskor går tillväga för att lyfta ämnet kring övervikt även om motstånd finns hos vårdnadshavaren.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra hälsofrämjande samtal för barn och ungdomar med övervikt/fetma.   Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Enkät med fritextsvar skickades ut till sjuksköterskor inom barnhälsovården/elevhälsan på olika geografiska platser i Sverige. Studien genomfördes våren 2022.   Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att lyfta ämnet i ett hälsofrämjande samtal. Orsakerna är flera, rädsla för att kränka, brist på tid, skapa komplex, samt oförstående eller defensiva föräldrar är några exempel. Det framkom att det saknas nationella riktlinjer för hur sjuksköterskor ska gå tillväga i de fall när vårdnadshavare/elever tackar nej till behandling vid övervikt/fetma. Resultatet visar även på möjligheter i samtalen. Till exempel kan motiverande samtal, bilder, skapa relationer samt att ge tid och att lyssna underlätta och öka chansen till förändring i samtalen. Konklusion: Slutsatsen av resultatet i studien visar att ny forskning och kunskap behöver nå ut i samhället. Om kunskapen ökar i samhället, kan stigmatiseringen minska och ämnet bli lättare att lyfta. Nationella riktlinjer behövs för att bidra till att barn och ungdomar får jämlik vård. Ytterligare slutsats är att sjuksköterskor behöver mer tid för att skapa bra relation med familjerna och stötta dem i det långsiktiga arbetet. / Nurses' experiences of conducting health interviews aimed at overweight / obese children and adolescents   Abstract  Background: Nurses in child health care (BHV) and student health have an important task in promoting children's health and counteracting ill health. In Sweden, almost all parents go on health visits to BHV, despite this, the number of overweight children increases every year. During the last 20 years, the number of overweight children in Sweden has doubled in percentage terms and the number of children with obesity has increased fivefold.  Motive: Today there are few studies that concern nurses' experiences of addressing overweight / obesity with guardians and their possible resistance to the subject. The study describes how nurses go about daring to raise the issue of obesity even if there is resistance among guardians.  Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of conducting health-promoting conversations for children and adolescents with overweight / obesity.  Method: A qualitative design with an inductive approach was used. A questionnaire with free text answers was sent out to nurses in child health care / student health in different geographical locations in Sweden. The study was conducted in the spring of 2022.  Results: The results show that nurses experience difficulties in raising the issue in a health-promoting conversation. The reasons are several, fear of offending, lack of time, creating complexes, as well as incomprehensible or defensive parents are some examples. It emerged that there are no national guidelines for how nurses should proceed in cases where guardians / students refuse treatment for overweight / obesity. The results also show opportunities in the conversations to facilitate change, such as motivational conversations, pictures, creating relationships and giving time and listening.  Conclusion: The conclusion of the result of the study shows that new research and knowledge need to reach out to society. If knowledge increases in society, the stigma can decrease and the subject can become easier to lift. National guidelines are needed to help children and young people receive equal care. A further conclusion is that nurses need more time to create a good relationship with the families and support them in their long-term work.

Bakgrund: Barn med övervikt är något som ökar i Sverige och i världen. Ett barn med övervikt har större risker att senare i livet drabbas av ett flertal sjukdomar, som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt att sätta in resurser tidigt för att motverka övervikt. Skolsköterskan innehar en position som möjliggör att uppmuntra till goda levnadsvanor och på så vis förebygga övervikt hos barn.  Syfte: Belysa skolsköterskans erfarenhet av arbetet med överviktiga barn i grundskolan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har utförts medsjuksköterskor som har en specialistutbildning som skolsköterska, distriktssköterska eller barnsjuksköterska. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna beskriver att arbetet med övervikt hos elever samt det preventiva arbetet är utmanande. Övervikt anses vara ett känsligt ämne att prata omoch tidsbristen som skolsköterskan upplever underlättar inte. De lagstadgade hälsobesöken har en central roll för identifiering av övervikt. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar mer utbildning, riktlinjer och samarbete både inom och utanför skolan kring övervikt. Konklusion: Resultatet i studien visar på att övervikt är ett känsligt ämne att samtala om med elever och föräldrar. För att kunna vända den ökande trenden behövs mera tid för skolsköterskorna att arbeta preventivt. / Background: Overweight among children increases in Sweden and the world. A child with overweight has a higher risk for suffering from a number of diseases later in life, such as diabetes and cardiovascular-diseases. It is therefore important to counteract overweight. The school nurse can encourage good living habits and thus prevent overweight in children.  Aim: Illustrate the school nurse´s experience of working with overweight children in primary school. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with nurses who have a specialist education as a school nurse, district nurse or pediatric nurse. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The school nurses work with overweight among children and the preventive work is challenging. Overweight is considered a sensitive topic to talk about and the lack of time that the school nurses’ experiences increases this challenge. The statutory health-visits helps in identifying overweight. The school nurses want more education, guidelines and cooperation both within and outside school around obesity.  Conclusion: The results of the study show that overweight is a sensitive topic to talk about with students and parents. To be able to reverse the increasing trend, more time is needed for school nurses to work preventively.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i Sverige i dag. Ett BMI över 30 ökar markant risken för följdsjukdomar och för tidig död. Inom primärvården är det ofta distriktssköterskan som möter och initierar behandling av denna patientgrupp. Forskning visar att patienter som har övervikt eller fetma upplever diskriminering, skam och brist på värdighet och empati i kontakten med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att belysa distriktssköterskors attityder till vuxna patienter som har övervikt eller fetma inom primärvården.Metod: I examensarbetet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor som arbetade inom primärvården. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Att skapa en vårdande relation, att se kroppen och att förändra. Under dessa tre teman beskrevs den vårdande relationen som en förutsättning för förändring. Genom att se kroppen kunde distriktssköterskorna få information angående patienternas levnadsvanor. Det visade sig även finnas hinder för viktnedgång. Konklusion: Detta examensarbete beskriver komplexiteten i att som distriktssköterska vårda patienter som har övervikt eller fetma. Detta utifrån att övervikt och fetma är ett känsligt ämne att samtala om. En fungerande vårdande relation är förutsättningen för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Utifrån denna kunskap finns möjligheten att utveckla vården och mötet med denna patientgrupp. / Background: Overweight and obesity are on the rise in Sweden today. A BMI over 30 significantly increases the risk of consequential diseases and premature death. It is often the primary care nurse who meets and initiates treatment of this patient group in the primary care. Research shows that patients who are overweight or obese experience discrimination, shame and lack of dignity and empathy in contact with the health care system.Aim: The aim of this thesis was to highlight primary care nurses' attitudes towards adult patients who are overweight or obese in the primary care.Method: The degree project used a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were conducted with nine primary care nurses who worked in primary care.Results: The results revealed three themes: Creating a caring relationship, looking at the body and to changing. Under these three themes, the caring relationship was described as a prerequisite for change. By seeing the body, the informants were able to obtain information about the patients' living habits. There were also obstacles to patients losing weight. Conclusion: This thesis describes the complexity of caring for patients who are overweight or obese as primary care nurse. This is on the basis that overweight and obesity is a sensitive topic to talk about. A functioning caring relationship is the prerequisite for successful health promotion work. Based on this knowledge, there is anopportunity to develop care and the meeting with this patient group.

Bakgrund: De senaste 30 åren har övervikt och fetma bland barn i Sverige fördubblats. Den fysiska och psykiska hälsan påverkas vid övervikt och fetma. Skolsköterskor har en viktig roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Samarbete och kommunikation med föräldrar utgör en central roll i skolsköterskans arbete.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att kommunicera med föräldrar som har barn med övervikt och fetma. Metod: Studien hade en kvalitativ metod med induktiv ansats. En intervjustudie genomfördes med tio skolsköterskor i fem olika kommuner i mellersta Sverige. Datamaterialet har analyserats enligt innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema; vara professionell i mötet med föräldrar för att stödja och vägleda till en hälsosam livsstil och tre kategorier; utmaningar i kommunikationen, förutsättningar för en god kommunikation och skolsköterskors förhållningssätt.Konklusion: Skolsköterskor i studien beskriver att många föräldrar känner sig ifrågasatta och kritiserade vid kommunikation om barnets övervikt och fetma. Föräldrarna är tacksamma för stöd och positivt inställda till att få vägledning kring barnets levnadsvanor. Skolsköterskorna i studien erfar att trots många års arbetslivserfarenheter inom elevhälsan är ämnet känsligt och utmanande att kommunicera. / Background: Over the past 30 years, overweight and obesity among children in Sweden have doubled. Physical and mental health are affected by overweight and obesity. School nurses have an important role in the preventive and health promotion work. For school nurses have cooperation and communication with parents a central role.Purpose: The purpose of the study was to describe school nurse’s experiences of communicating with parents that have children with overweight and obesity.Method: The study had a qualitative method with an inductive approach. An interview study was conducted with ten school nurses in five different municipalities in central Sweden. The data material has been analyzed according to content analysis. Result: The result revealed an overall theme; be professional in the meeting with parents to support and guide into a healthy lifestyle and three categories; became challenges in the communication, prerequisites for a good communication and school nurses` approach.Conclusion: School nurses in the study described that many parents feels questioned and criticized when communicating about the child`s overweight and obesity. Parents are often grateful for support and positive about receiving help and support around their child`s lifestyle. The school nurses in the study see that despite many years of work experience in student health, the subject is still sensitive and challenging.

Bakgrund: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete inom elevhälsan fokuserar till att främja en hälsosam livsstil hos eleverna. De senaste 30 åren har andelen barn med övervikt mer än fördubblats. Övervikt under barndomen leder till ökad risk för psykisk ohälsa samt ökad risk för allvarliga hälsorisker i vuxen ålder. Barn behöver stöd i att göra hälsosamma val vilket skolsköterskor kan ha en betydande del i. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande för att förhindra uppkomst av övervikt hos barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där sju skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande mot övervikt genom samverkan både inom skolan och utanför skolan, med andra professioner, vårdnadshavare samt andra aktörer. Det hälsofrämjande arbetet görs även via samtal med eleverna, både enskilt vid hälsosamtal och öppen mottagning och på gruppnivå genom hälsoundervisning och pubertetssamtal. Konklusion: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete för att förhindra uppkomst av övervikt sker i flera olika sammanhang och genomsyras av ett salutogent perspektiv med inriktning på goda levnadsvanor. Brist på tid ses av skolsköterskor som en utmaning då målet är en jämlik hälsa och att alla elever ska få möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa. / Background: The school nurses’ health promotion work within school has a focus on promoting a healthy lifestyle among the students. During the last 30 years overweight among children has more than doubled. Overweight during childhood increases the risk of psychical health and the risk of suffering from chronic diseases in adulthood. Children need support in making healthy choices and the school nurse may have a significant role in this. Aim: To describe the school nurses´ experiences of the health promotion work to prevent overweight among children. Method: A qualitative interview study was conducted in which seven school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Study results showed that to promote health against overweight school nurses works through collaboration with other professions, both internal and external, and parents. School nurses promote health through conversations with students individually during health talk and open reception and during health education and puberty talk on group level. Conclusion: The school nurses´ health promotion work to prevent overweight takes place in several different contexts from a salutogenic perspective with a healthy lifestyle in focus. “Lack” of time is seen as a challenge by school nurses as the aim is that all students should have the opportunity to achieve best possible and equal health.

Bakgrund: Antalet överviktiga barn i Sverige ökar. Övervikt och fetma hos barn kan leda till allvarlig sjukdom i vuxenlivet. Skolsköterskor ingår i skolors elevhälsoteam vilka ska arbeta förebyggande mot ohälsa. Regelbundna tillväxtkontroller är ett av tillvägagångs-sätten för att upptäcka och ge möjlighet att sätta in åtgärder vid ohälsa hos barn. Vid avvikande tillväxt, såsom vid nytillkommen övervikt, kontaktar skolsköterskan barnets vårdnadshavare. Kontakten kan bygga på medvetenhet om kommunikativa processor. Kommunikation syftar till parternas delaktighet och målet om samverkan. Kommunikation kan vara vårdande. Syfte: Studien undersökte skolsköterskors erfarenheter av initial kommunikation med vårdnadshavare vars barn har övervikt eller fetma. Metod: Datainsamlingsmetoden var kritisk incidentteknik. Verksamma skolsköterskor tillfrågades om positiva respektive negativa erfarenheter från situationer där de haft en första kommunikation med vårdnadshavare. Insamlat material analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som kunde sammanfattas till ett tema. Kategorierna var: “I kontakt med vårdnadshavare uppstår känslosamma situationer”, “Skolsköterskefunktionen blir tydligare när skolsköterskan uppfattar sig som behövd” och “Skolsköterskors avsikt är att samverka och att erbjuda sitt stöd till vårdnadshavare”. Temat var: “Skolsköterskor använder ett medvetet, professionellt och följsamt förhållningssätt i strävan efter vårdande kommunikation och samverkan med vårdnadshavare”. Konklusion: Framtida skolsköterskor ska fortsatt låta barn och vårdnadshavare vara delaktiga i det som berör dem. Skolsköterskor kan behöva professionell handledning som stöd i sitt arbete. Framtida forskning föreslås undersöka barnets perspektiv avseende elevhälsans tillväxtkontroller. / Background: The number of overweight children is increasing in Sweden. Obesity and being overweight can lead to disease in adulthood. School nurses act preventive against ill health. Regular growth checks are one of the ways to detect and to provide opportunities for action. After a growth check in case of obesity, the school nurse often contacts the child's guardian. The contact can be built on consciousness about communicative processes. Communication aims to include and collaborate with the partners. Communication can be a way of caring or nursing. Objective: This study examines how school nurses experience the initial communication with guardians whose children are overweight or obese. Methods: Critical incident technology was used to collect data which was then analyzed with qualitative content analysis. Active school nurses were asked about their positive and negative experiences of such first communication regarding overweight. Results: The analysis resulted in three main categories that could be summarized into a theme. The categories were: "In contact with guardians, emotional situations arise", "The school nurse function becomes clearer when the school nurse perceives herself as needed” and "School nurses' intention is to collaborate and offer their support to guardians". The theme was: "School nurses use a conscious, professional and compliant approach in the pursuit of caring communication and collaboration with guardians". Conclusions: Future school nurses will continue to involve children and guardians in what concerns them. School nurses may need professional guidance to support their work. Future research is proposed to examine the child's perspective regarding growth controls in schools.

Bakgrund: Stigmatisering mot överviktiga personer är vanligt världen över och formas av fördomar och okunskap. Att leva med fördomar gentemot sin överviktiga kropp kan skapa en känsla av skuld och skam samt påverka det sociala livet. En stor del hälso- och sjukvårdspersonal uppvisar en avvisande attityd för att vårda patienter med övervikt och många patienter möter viktstigma i sin kontakt med vården. Syftet med litteraturstudien var att undersöka konsekvenserna för överviktiga patienter av stigmatiserat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden var en allmän litteraturstudie där resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet i artiklarna belyste patienters upplevelse om de konsekvenser ett stigmatiserat bemötande inom hälso- och sjukvården kan innebära för dem. Resultatet visar att ett stigmatiserat bemötande ifrån hälso- och sjukvårdspersonal medför flera negativa konsekvenser för den överviktiga patienten. Resultatet mynnade ut i fem teman, en känsla av skuld och skam, oönskade råd och rekommendationer, den skambelagda kroppen, undvikande av hälso- och sjukvården samt bristande kommunikation. Slutsatsen visar att den personcentrerade vården var bristfällig. Till följd av tidigare vårderfarenheter som präglats av viktstigma valde patienter att inte söka vård vilket ses som den mest allvarsamma konsekvensen i resultatet. För att främja hälsa och ge en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan vara medveten om de konsekvenser det stigmatiserade bemötandet medför och aktivt arbeta för en förändring. / Background: Stigmatization against people with overweight is common today worldwide and is an outcome of prejudice and ignorance. Living with prejudice against the overweight body can create guilt or shame and affect social life. Many healthcare professionals show a dismissive attitude towards caring for overweight patients, and many patients encounter weight stigma in their contact with healthcare. The aim of the literature study was to investigate the consequences for overweight patients of stigmatized approach from healthcare professionals. The method used was a general literature study based on ten scientific articles. The articles' results highlighted the overweighted patients' experiences of the consequences of a stigmatized approach in healthcare could bring. The results show that a stigmatized approach from healthcare professionals has several negative consequences for an overweight patient. The result contains five themes, a feeling of guilt and shame, unwanted advice and recommendations, the disgraced body, avoidance of health care and lack of communication. The conclusion shows that the person-centered care was inadequate. As a result of previous healthcare experiences containing weight stigma, patients chose not to seek care, which is seen as the most serious consequence in the result. In order to promote health and provide person-centered care, healthcare professionals need to be aware of the consequences of the stigmatized approach and actively work for a change.