Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler blir äldre äldre. Kvinnor lever längre än män. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende långt upp i hög ålder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen äldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och äldre utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och hur golf påverkar deras livskvalitet. Metod: Studiens design explorativ med kvalitativ ansats. Nio kvinnor över 65 år träffades i två fokusgrupper vid tre tillfällen. Kvalitativ innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultat: Kvinnorna upplevde att golfen betyder mycket för dem, fysiskt, psykiskt och socialt, men den gav även upplevelser i form av resor, natur och en bra livskvalitet. Golfens handikappsystem ger möjlighet att spela och tävla med andra oavsett nivå och därmed få utmaningar. Med hjälp av golfbil och el- drivna golfvagnar finns det möjlighet att spela trots fysiska funktionsnedsättningar. Som 65-plussare upplevde de att det var mer av det sociala än resultatet på banan som räknas även om de alltid vill göra sitt bästa.

VIOLENCE IN CLOSE RELATIONSHIPS DOES NOT RETIREE.A QUALITATIVE STUDY ABOUT HOW VIOLENCE AGAINST ELDERLY WOMEN IS PORTRAYED IN NEWSPAPERS. BATOUL ZEIN Zein B. Violence in close relationships does not retiree. A qualitative study about how violence against elderly women is portrayed in the newspapers. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2020.The aim of this study is to examine how violence against older women in close relationships is portrayed in the newspapers. This purpose has been formed on the basis that the topic of violence against older women in close relationships is a hidden societal problem and also under-reported in the media. Violence that older women are exposed to may have lasted a long time or debuted just as she got older. But society has an image that the elderly cannot be exposed or expose others to violence. In fact, the violence that occurs among the elderly in close relationships does not differ from partner violence in general. This type of violence is characterized by the elderly women's vulnerability to the violence that increases when she is addicted to the perpetrator. Keywords: abuse, elderly women, close relations, media.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur äldre kvinnor upplever urininkontinens (UI). UI är vanlig hos äldre kvinnor. Antalet äldre inkontinenta kvinnor väntas öka väsentligt fram till 2050. Det är känt att UI-symtomen brukar förvärras med stigande ålder. Fast UI kan vara ett allvarligt problem tycks många kvinnor tolerera och acceptera det förvånansvärt väl. I svårare fall kan UI påverka sömnen och orsaka trötthet och depression vilket kan ha inverkan på familjelivet. UI kan förorsaka isolering eftersom patienten inte vill avslöja sina problem. UI innebär en stor utgift för samhället. Det finns flera sätt att behandla UI: ändrade vanor, bäckenbottenträning, medicinering och operation. En nackdel med denna studie är att ämnet vid UI är smalt och att det är sparsamt med relevant litteratur. Resultat av denna studie visar att varje kvinna är unik och har sitt eget sätt att uppleva UI. I diskussionen relaterade författarna sina egna resultat till teoretisk modell av människans livsrum som beskrivits av Katie Eriksson professor i Finland. / The aim of this study is to explore how elder women experience urinary incontinence (UI). UI is common in elder women. The number of old incontinent women is supposed to increase considerably until 2050. It is known that the severity of UI symptoms usually increases at old age. Although UI might be a serious disorder, many women seem to tolerate and accept it surprisingly well. In more severe cases, UI can have impact on sleep and cause tiredness and depression which might have impact on family life. UI can also be the cause of isolation since the patient does not want to expose her hygienic problems. UI means a costly expense for the society. There are several methods to treat UI: new habits, pelvic training, medicines and surgery. A drawback in this study is that the topic is narrow and that relevant literature is rare. The result of this study is that every woman has own unique experience of UI. In the discussion the authors related their results to theoretical model of life rooms described by Professor Katie Eriksson in Finland.

According to the World Health Organization domestic violence against women is a growing problem in the world and it is therefore viewed as a society problem. Domestic violence against elderly woman is often overlooked in science and in general even though it has been shown that domestic violence does not cease with rising age.       The purpose of this qualitative study was to investigate social workers experiences with domestically abused elderly women. The purpose of the study was also to investigate if covid-19 has had any impact on the social workers in their work with domestically abused elderly women.   The study was based on semi-structured interviews with seven social workers in a medium sized municipal in Sweden. The study used theories of street-level bureaucracy, discretion and intersectionality with help from the theory om ageism for a deeper understanding of the subject.   The results from the study show that the most commonly used form of violence against elderly women in a domestic environment is psychological violence due to manly power imbalance between men and women. The results from the study show that the most common reason for domestic violence of elderly woman is dementia and power structures in society.   The results from the study also show that covid-19 has had an impact on the social workers due to the restrictions of social distancing.

Biståndshandläggare inom äldreomsorgen har i uppgift att efter ansökan utreda äldre personers behov och rätt till bistånd för att sedan besluta om insatser vilka enligt lag tillförsäkrar äldre personer en skälig levnadsnivå. De behovsbedömningar som görs tenderar dock att utelämna områden som psykisk ohälsa till följd av faktorer som begränsade insatser, tid och bristande kunskap på området. Behovsbedömningar tenderar även att påverkas av den äldres könstillhörighet trots en strävan mot att bortse från kön under handläggningsprocessen. Förhållandet mellan att utföra jämställda behovsbedömningar för äldre personer baserade på individuella behov och viljan att bortse från kön under handläggningsprocessen kan därför anses som smått problematiskt då det kan påverka biståndshandläggares möjligheter och förmågor att upptäcka och beakta psykisk ohälsa bland äldre. Studien syftade således till att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beaktar psykisk ohälsa bland äldre kvinnor i handläggningsprocessen då kvinnor utgör en sårbar grupp vad gäller exempelvis ensamhet. Detta till följd av att de bland annat idag generellt sett lever längre än män. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en mellanstor kommun i Västerbotten. Av studien framgår det att ett aktivt avståndstagande från betydelsen av äldre personers kön kan medföra att könsspecifika behov eller upplevelser inte får gehör under utredningen. Exempelvis riskeras kvinnors oro att negligeras till följd av stereotypiska uppfattning om hur äldre kvinnor uttrycker sig eller har för behov. Det stora handlingsutrymme biståndshandläggare har lägger även stor press på varje specifik handläggare att upptäcka och beakta psykisk ohälsa bland äldre kvinnor. Det uppfattas av biståndshandläggare själv som ett komplext problem som är svårt att avgöra i förhållande till lagens bestämmelser om skälig levnadsnivå. Det visar sig alltså finnas behov av utökad kunskap bland biståndshandläggare vad gäller psykisk ohälsa bland äldre personer generellt, samt ökad medvetenhet om hur tidigare och nuvarande könsstereotyper kan påverka beslut om insatser. Det pekar sammanfattningsvis på att ett medvetet förhållningssätt till kön i vissa fall kan hjälpa snarare än stjälpa när det kommer till att beakta psykisk ohälsa bland äldre kvinnor.

<p>Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen. Studien har genomförts med kvalitativ intervju med fyra äldre kvinnor under rehabilitering på en geriatrisk klinik och en uppföljande intervju cirka tre månader efter utskrivning från kliniken. I samband med uppföljningen har varje intervjuperson föreslagit en närstående, som de får stöd av, och även dessa har intervjuats. Viktiga faktorer för de äldres livstillfredsställelse är livet i sin helhet, så som det har gestaltat sig och finns i form av positiva minnen, förmåga att hantera förluster, att klara sig själv och att vara en del i ett sammanhang. Närstående betonar de äldres självständighet, sociala kontakter och rätt att få behålla en känsla av värde. Informella kontakter med familj och vänner upplevs mycket viktiga och erbjuder både emotionellt och instrumentellt stöd men om man i framtiden skulle få behov av hjälp med hygien och klädsel vill man ha hjälp av hemtjänst för att inte belasta anhöriga.</p>

No description available.

Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen. Studien har genomförts med kvalitativ intervju med fyra äldre kvinnor under rehabilitering på en geriatrisk klinik och en uppföljande intervju cirka tre månader efter utskrivning från kliniken. I samband med uppföljningen har varje intervjuperson föreslagit en närstående, som de får stöd av, och även dessa har intervjuats. Viktiga faktorer för de äldres livstillfredsställelse är livet i sin helhet, så som det har gestaltat sig och finns i form av positiva minnen, förmåga att hantera förluster, att klara sig själv och att vara en del i ett sammanhang. Närstående betonar de äldres självständighet, sociala kontakter och rätt att få behålla en känsla av värde. Informella kontakter med familj och vänner upplevs mycket viktiga och erbjuder både emotionellt och instrumentellt stöd men om man i framtiden skulle få behov av hjälp med hygien och klädsel vill man ha hjälp av hemtjänst för att inte belasta anhöriga.

Background When women have breast pain this usually is not associated with myocardial infarction, which results in that they get less attention and wrong treatment. The nurse has an important role in informing and educating patients and families during hospitalization, which is usually short. Continuous training, written information and repetition for patient and family throughout the hospital stay are of considerable importance to clarify that the patient understands and to reduce the anxiety of being discharged. Aim The aim is to describe nurses' experiences of caring for older women with myocardial infarction. Methods A qualitative method was used. The collection of data was done by six interviews with nurses in geriatric care and elderly care. Dataset has been processed based on a content analysis and divided into subcategories and main categories using meaningful units. Results Not having knowledge of older women with myocardial infarction was expressed as frustrating and nurses described how they were afraid to ask their colleagues. Some of the nurses experienced the opposite, they felt safe in their professional role and had confidence to ask. The nurses experienced difficulties in caring for older women with myocardial infarction because they often had multiple illnesses and was not fully oriented. Perceptions of stress, nervousness and depression were described as part of caring. Making time for reflection was of great importance to cope with stressful care situations. Discussions The results highlight the fact that some nurses experienced stress, it can be difficult to utilize the patient's life world and have a holistic approach in caring when it's a stressful work situation. The study has highlighted different experiences nurses may face in caring for the older woman with myocardial infarction. To get an understanding of these experiences may contribute to a better understanding of what resources are needed to be taken to improve care for these women.

No description available.