Att förebygga mäns våld mot äldre kvinnor har under senare år blivit mer aktuellt. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom äldreomsorg upplever sitt handlingsutrymme samt vilken kunskap som finns inom äldreomsorg kring mäns våld mot äldre kvinnor och andra jämställdhetsfrågor. Då studien har en kvalitativ ansats har det empiriska materialet samlats in under fem semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har transkriberats för att sedan analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar på att yrkesverksamma inom äldreomsorgen inte gör någon djupare reflektion över jämställdhet i äldres relationer utan hänvisar till traditionella könsroller. Resultatet visar även att kunskap om mäns våld mot kvinnor och handlingsförfarande kring detta är bristfällig, då det av respondenterna upplevs finnas en avsaknad av handlingsplaner och information. Slutsatsen är att mer kunskap och utbildning behövs inom ämnet, samt att chefer har ett ansvar för att personalen har rätt verktyg för att hantera våldsförekomster. / <p>2018-01-19</p>

Denna uppsats undersöker framställningen av äldre kvinnors sexualitet i populärmedicinsk litteratur i relation till begärets modernisering kring sekelskiftet 1900. Kring sekelskiftet 1900 separerades könsdriften från fortplantning och denna separation har beskrivits som begärets modernisering i relation till den undersöks hur äldre kvinnors sexualitet framställs, vilka normer kring deras sexualitet som framkommer, vilken bild av den äldre kvinnan konstrueras, och hur den konstrueras. För att lyfta fram, normer, vilken bild som konstruerades och hur den konstruerades anläggs en queerteoretisk utgångspunkt. Bilden som den medicinska litteraturen skapar av den äldre kvinnan är generellt att hon är asexuell, denna bild konstrueras genom att äldre kvinnors sexualitet antingen kopplas till ungdom, sjukdom, abnormitet eller genom att författarna förlöjligar eller skapar kriterier för sexualiteten eller genom att det normativa framställs som det självklara. Kvinnans sexualitet associeras inte med ålderdom. Begärens modernisering tycks inte påverka författarnas uppfattning av äldre kvinnors sexualitet. Äldre kvinnors sexualitet förknippas av både författare som separerar könsdriften från fortplantning och av författare som inte gör det, till reproduktion. Kvinnans könsdrift blev aldrig helt oberoende av fortplantningsfunktionen.

No description available.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. METOD: Metoden som valdes för datainsamling var en kvalitativ intervjumetod då beskrivning av personers upplevelser söktes. Sex intervjuer genomfördes med kvinnor, i åldern 55 år och äldre, härstammandes från Mellanöstern, med erfarenhet av inneliggande somatisk vård på sjukhus i Sverige. Intervjuerna skedde på arabiska och transkriberades till svenska för att sedan analyseras utifrån kvalitativ metod. RESULTAT: Informanterna beskrev mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård utifrån synen på sjuksköterskans roll, bemötande samt kommunikation. De hade positiva erfarenheter av dessa möten, även om de hade svårt att identifiera alla yrkesroller de mötte på sjukhuset. Sjuksköterskorna beskrevs framför allt som snälla och en återkommande beskrivning var att de liknade änglar, även om de i enstaka fall kunde uppfattas som elaka. Sjuksköterskorna uppfattades som kompetenta och professionella. Informanterna kommunicerade med sjuksköterskorna genom kroppsspråk, enstaka ord och med hjälp av ögonen. Behovet av språklig kommunikation med sjuksköterskan ansågs inte vara stort, då dennes utbildande roll ej lyftes fram. SLUTSATS: Arabisktalande kvinnor i studien har en positiv bild av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. Personliga egenskaper hos sjuksköterskorna betonades framför professionsrelaterade. Kulturella skillnader identifierades i synen på sjuksköterskan som yrke men de svenska sjuksköterskorna levde upp till de värdegrunder informanterna betonade. Dessa var framför allt snällhet och respekt. Informanterna antog en passiv roll i mötet med sjuksköterskan, lät sig omhändertas men såg inte sjuksköterskan som utbildare. De hade svårt att skilja olika yrkesroller åt, varför ett utbildningsbehov i svenska vård- och hälsosystemet kunde identifieras.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för biståndshandläggarnas arbete med äldre kvinnor över 65 år som utsätts för våld i nära relationer. I studien tillämpades en kvalitativ datainsamlingsmetod genom fem semistrukturerade intervjuer baserat på ett målstyrt urval. Respondenterna i studien är biståndshandläggare som handlägger ärenden inom socialtjänsten i en mellanstor kommun i Sverige. Fokus under intervjuernas gång riktades mot biståndshandläggarnas utredningsprocess, samt deras möjligheter och utmaningar i att erbjuda skydd och stöd till äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Resultatet visar på att biståndshandläggare beskriver fenomenet våld i nära relationer bland äldre kvinnor som ett komplext problem och finner svårigheter med att identifiera våldet. Biståndshandläggare har heller inga specifika insatser riktade mot våld i nära relationer, utan vid misstankar om våld lägger de in eller utökar hemtjänst, boendestöd med mera. Trots att en hel del kunskap om frågan våld i nära relationer bland äldre kvinnor saknas, upplever de yrkesverksamma behov av en vidare kunskapsutveckling och särskilt när det gäller en intersektionell förståelse av våldet. Samtidigt visar resultatet på att en fungerande samverkan med andra interna-och externa aktörer medför kunskapsutveckling, och på så vis möjliggör att stödinsatser sätts in. Slutligen visar resultatet på tidsbrist och hög arbetsbörda på arbetsplatsen vilket medför ett begränsat handlingsutrymme, som dock kan utvidgas beroende på biståndshandläggarnas erfarenhet och kunskap. En otillräcklig tid och ett begränsat handlingsutrymme kan medföra att äldre kvinnor inte får den hjälp som krävs för att våldet ska upphöra.

Individens vanor och roller förändras över tid och pensionering kan innebära alltmer fritid. Fritidsaktiviteter har goda effekter på hälsan, helst när individen engagerar sig i aktiviteter som hen vill utföra. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i vilka fritidsaktiviteter män och kvinnor över 65 år utför och vill utföra. Syftet är också att ta reda på om fritidsaktiviteterna som personer över 65 år utför och vill utföra skiljer sig mellan dem som bor i ordinärt boende eller på särskilt boende. Datamaterialet som användes i analysen tillhandahölls från Gerontologisk Regional Databas. Chi2-test användes för att beräkna skillnader mellan grupperna. Resultatet visade att män (n=1853) utförde mer ”friluftsliv”, ”fisk/jakt/skytte”, ”bad/båt/segling” och ”jord- och skogsbruk” medan kvinnor (n=1820) utförde mer ”hushållsarbete”, ”matlagning”, ”föreningsliv” och ”religiösa aktiviteter”. Samma skillnader, gällande samma fritidsaktiviteter, hittades vid analys av vilka aktiviteter män och kvinnor ville utföra. Personer över 65 år som bor i ordinärt boende (n=3673) utförde 19 av totalt 22 fritidsaktiviteter, i högre grad än de som bor på särskilt boende (n=27). De som bor på särskilt boende visade inga signifikanta resultat på att de utförde eller ville utföra någon fritidsaktivitet i högre grad än de som bor i ordinärt boende.  Forskning visar på att fritidsaktiviteter har goda hälsoeffekter på den fysiska, psykiska och sociala hälsan, därför är det viktigt som arbetsterapeut att identifiera vilka aktiviteter personer över 65 år vill utföra för att möjliggöra delaktighet i meningsfulla aktiviteter.

Paradoxen är tydlig: äldre är mest oroliga över att utsättas för brott trots att de löper minst risk att faktiskt utsättas för brott. Denna oro är speciellt hög hos äldre kvinnor. Denna studie ämnar att undersöka om ångestbenägenhet och sociala nätverk har en påverkan på oro för brott. Frågeställningen lyder enligt följande: Vilken påverkan har ångestbenägenhet och sociala nätverk på oron att utsättas för brott hos kvinnor äldre kvinnor? Studiens resultat fann ett positivt samband mellan oro övergående i ångest och oro för brott. Sociala nätverk hade även en positiv effekt på oro för brott. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett samband mellan oro för brott och ångestbenägenhet men att den sistnämnda existerar i högre grad. Ytterligare studier måste tillämpas kring sambandet mellan sociala nätverk och oro för brott. / The paradox is clear: elderly have the highest fear of crime even though they have the lowest risk to actually get exposed to crime. Especially women report high fear of crime. This study aims to explore the affect of trait anxiety and social relationships on fear of crime. The problem statement is: what affect has trait anxiety and social networks on fear of crime among older women? The result of this study found a positive association between anxiety and fear of crime. Social network had also an positive affect on fear of crime. The conclusion of this study is that there is a association between fear of crime and anxiety but that anxiety is more frequent. More studies on the association between social network and fear of crime needs to be made.

Syfte: Syftet var att belysa den äldre kvinnans erfarenheter i samband med förskrivning, användning och uppföljning av urininkontinenshjälpmedel i öppenvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Baserad på 12 enskilda semistrukturerade intervjuer i deltagarnas hem. Resultat: Ur analysen framkom att flertalet av deltagarna saknade information om tillvägagångssättet och användningen av urininkontinenshjälpmedel. Trots detta är mer än hälften av deltagarna nöjda med sin förskrivning. Vidare visar analysen att hemtjänsten är en viktig arbetsgrupp för att uppföljning och utprovning sker. Flertalet av deltagarna upplever att uppföljningsansvaret låg på dem själva. Nästan alla deltagare i intervjustudien är mycket nöjda med bemötandet från vården. Slutsats: Föreliggande studie visar att det fanns ett behov av bättre information från förskrivaren, där det tydligt framgår vilka urininkontinenshjälpmedel som kan erbjudas och hur hjälpmedlet används samt uppföljning av hjälpmedlet. Vidare visade föreliggande studie att hemtjänsten var en viktig arbetsgrupp för deltagarna, för att hemtjänsten ser till att det fungerar med urininkontinenshjälpmedel i det dagliga livet även om det inte var korrekt utprovat. Samtliga deltagare i föreliggande studie uttrycker en känsla av att det inte var något märkvärdigt att använda urininkontinenshjälpmedel. / Aim: The aim was to elucidate the older woman's experiences in connection with prescription, use and follow-up of urinary incontinence aids in outpatient care. Method: Qualitative interview study with content analysis. Based on 12 individual semi-structured interviews in the home of the participants. Results: The analysis showed that most of the participants lacked information about the approach and use of urinary incontinence aids. Despite this, more than half of the participants are satisfied with their prescription. Furthermore, the analysis showed that home care services are an important working group for monitoring and testing incontinence aids. Most of the participants feel that the follow-up responsibility lay on themselves. Almost all participants in the interview study are very satisfied with how they were treated. All participants have accepted their situation in using urinary incontinence aids. Conclusion: The present study shows that there was a need for better information from the prescriber, where it is clear which urinary incontinence aids can be offered and how the device is used and follow-up of the aid. Furthermore, the present study showed that home care was an important working group for the participants, because the home care service ensures that it works with urinary incontinence aids in daily life even though it was not properly tested. All participants in the present study express the feeling that using urinary incontinence aids was not remarkable.

Urininkontinens är ett folkhälsoproblem och förekomsten ökar med stigande ålder. Tidigare forskning visar att äldre kvinnor upplever urininkontinens som skamligt samt ser tillståndet som en oundviklig del av naturligt åldrande. Urininkontinens upplevs besvärande att prata om vilket medför att få äldre kvinnor söker vård. Distriktssköterskan har med sin kompetens om urininkontinens samt vårdande samtal möjlighet att möta den äldre kvinnans livsvärld. Syftet var att belysa äldre kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och tio kvalitativa artiklar analyserades enligt Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus (2021) analysmetod. Analysen resulterade i en huvudkategori och fyra kategorier med två till tre underkategorier. Huvudkategorin var stigmatiseringen kring urininkontinens tycks påverka äldre kvinnors livsvärld och kategorierna följande: samspel av känslor kring urininkontinens, betydelsen av påverkan på det dagliga livet, betydelsen av hälso- och sjukvårdens agerande samt strategier för att hantera urininkontinens. Ur resultatet framkom det att urininkontinens är stigmatiserat och påverkar den äldre kvinnans livsvärld, främst genom en förändrad självbild och isolering. Resultatet visar vidare att vården både kan ge stöd och orsaka lidande beroende på bemötande. Sammanfattningsvis kan det konstateras att genom ett vårdande samtal med livsvärlden i fokus kan distriktssköterskan möta den äldre kvinnan ur ett holistiskt perspektiv, vilket kan leda till att värdighet och autonomi bevaras samtidigt som stöd erbjuds. Översikten kan vara av värde för fortsatt reflektion hos distriktssköterskor som möter äldre kvinnor med urininkontinens. / : Urinary incontinence is a public health problem, and the incidence increases with age. Previous research shows that older women experience urinary incontinence as shameful and see the condition as an inevitable part of natural aging. The condition is therefore perceived as troublesome to talk about, which means that few older women seek care. With the expertise in urinary incontinence and caring communication, the district nurse can meet the older women’s lifeworld. The aim was to shed light on older women's experiences of living with urinary incontinence. A systematic literature review with an inductive approach was carried out and ten qualitative articles were analyzed according to Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall and Jervaeus (2021) analysis method. The analysis resulted in one main category and four categories with two to three subcategories. The main category was the stigma surrounding urinary incontinence seems to affect the life world of older women and the categories were as follows: interplay of feelings around urinary incontinence, the importance of the impact on daily life, the importance of the healthcare system's actions and strategies for managing urinary incontinence. The results showed that urinary incontinence is stigmatized and affects the older woman's lifeworld, mainly through a changed self-image and isolation. Healthcare can both provide support and cause suffering depending on the treatment. In summary, it can be stated that through a caring conversation with the life world in focus, the district nurse can meet the older woman from a holistic perspective, which can lead to dignity and autonomy being preserved while offering support. The results may be of value for continued reflection by district nurses who meet older women with urinary incontinence.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande besvär hos kvinnor i världen. Äldre kvinnor är den grupp som främst drabbas och orsakerna till detta kan variera. Tidigare forskning visar att leva med urininkontinens påverkar livskvalitén negativt och är förknippat med en känsla av skam. Distriktssköterskor inom primärvården har som uppgift att ge vård till äldre kvinnor med urininkontinens. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskans upplevelser av att möta äldre kvinnliga patienter med urininkontinens i primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och informanterna bestod av åtta distriktssköterskor. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: De tre huvudkategorierna som framkom var: I mötet med den äldre kvinnan, distriktssköterskans utmaningar i mötet och organisationens utformning. I mötet med den äldre kvinnan beskrivs subkategorierna att känna sig tillräcklig och att kunna ge stöd. I distriktssköterskans utmaningar i mötet beskrivs synen på urininkontinens, hur svårt det kan vara att prata om ämnet och en känsla av att inte räcka till. Organisationens utformning handlar om bristen av tillgång på distriktssköterska med inkontinensansvar, att urininkontinens inte prioriteras inom primärvården samt önskan om mer kunskap inom området.  Slutsats: Distriktssköterskan upplever att det är viktigt att ge stöd till den äldre kvinnan med urininkontinens. Enligt distriktssköterskorna saknar de kunskap inom ämnet. Att arbeta med urininkontinens kan vara utmanande men det finns också möjligheter att kunna hjälpa kvinnan och ge stöd. / Background: Urinary incontinence is a common issue among women worldwide. Older women are most commonly affected, and the causes are varied. Previous research shows that living with urinary incontinence has a negative impact on quality of life as well as being associated with feelings of shame. District nurses working in primary health care are tasked with providing care to older women with urinary incontinence.  Aim: The aim of the study was to shed light upon the experiences of district nurses when encountering older women with urinary incontinence within primary health care. Method: A qualitative interview study was conducted, with eight district nurses serving as informants. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis following the method of Graneheim and Lundman.  Results: Three main themes were identified: The encounter with the older woman, the district nurse's challenges during the encounter and the structure of the organization. In the encounter with the older woman, the subcategories feeling adequate and being able to provide support are described. In the district nurse's challenges during the encounter, the perception of urinary incontinence, the difficulty of approaching the subject as well as a feeling of inadequacy are described. The structure of the organization adress the lack of access to continence nurses, urinary incontinence not being prioritized as an issue within primary health care and a desire to gain more knowledge in the field. Conclusion: District nurses feel that providing support to older women with urinary incontinence is essential. According to the district nurses, they lack knowledge on the subject. Working with urinary incontinence can be challenging, but also provides opportunities to assist and provide support to the women affected by it.