The elderly population is increasing in Sweden and they have a higher risk of suffering of poorer dental health. Dental professionals must be aware of this situation and aware that this group of people needs daily special dental treatment to obtain better oral health.   The Purposes of this study is to investigate what elderly patients think about dental professional’s pedagogical abilities for treating elderly individuals in dental care.   The methodology of this study was a qualitative research approach with qualitative interviews to examine the older patients' perceptions about pedagogical knowledge of dental care providers. The analysis of the empirical data was performed based on five themes. The first theme is the understanding of elderly patients in dental care. The four remaining themes are: knowledge, competence and experience, communication and patient education.   Results: Dental knowledge is within health care and pedagogical education, therefore dentistry professionals must know and develop several disciplines in the interdisciplinary field of knowledge between oral care, education and organization. This study has shown that older people perceive the existence of pedagogic failure in the treatment of elderly patients in dental care. If older patient perceptions are right it would require more patient education in geriatric dentistry to in turn improve oral health in this group of patients. The study also shows that older patients’ desires to get a better patient education from dental professionals, but older patients also want to be understood individually at the learning and treatment process. / nej

Aid administrators meet many elderlies in their professional role. The aim was with an from a theoretical perspective on ageism study aid administrator's experiences of discrimination against older people. In this study, the question was asked how they feel about discrimination of older people in society and what they think can strengthen the position for elderly as a group. In this study five aid administrators were interviewed about their experiences of elderly people’s discrimination. The results were analyzed using an ageism perspective with a qualitative content analysis. The result shows that aid administrators see ageism in society by meeting with older people and through social perception. They stated that discrimination, prejudice and stereotypes in society that cause problems for older people like, exclusion, poor treatment and a contributor to a negative self-image. Older becomes less represented than other groups, overrides and availability in society is not adapted to their needs and abilities. Aid administrators argue that the perception of the elderly is an area for improvement. To succeed aid administrators, see the need for knowledge about ageism and that society listens to what older people want and need. It is society's duty to combat discrimination and protect human equivalence.

Idag lever det drygt 350 miljoner människor i världen med depression och år 2020 beräknas depression vara det ledande skälet till sjuklighet i världen. I Sverige lever cirka 1,6 miljoner äldre varav runt 150 000 lider av depression. Antalet äldre som drabbas av depression ökar och tillståndet medför ett stort lidande, sänkt livskvalité samt ökar risken för dödlighet och suicid hos äldre. Sjuksköterskan har den avgörande rollen för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder då hen har den närmsta kontakten med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Vid analysen av artiklarna framkom två kategorier: narrativt samtal på olika nivåer och att uppmuntra till meningsfulla handlingar. I resultat framkom omvårdnadsåtgärder som egenvård där sjuksköterskan tillsammans med den äldre fann egenvårdstrategier, att samordna och uppmuntra olika former av aktivitet som dans, musik, rörelseträning och social interaktion samt det narrativa samtalet där den äldre verbaliserade tankar, känslor samt minnen. Då antalet äldre med depression ökar bör utbildningar för allmänsjuksköterskor innehålla mer utbildning om depression hos äldre, dessutom bör kliniska verksamheter ge sjuksköterskan mer tid för att på så sätt ge äldre den omvårdnad som krävs vid depression.

Titel: Ensam är inte stark – en litteraturstudie om äldres upplevelser av ensamhet Bakgrund: Forskning visar på att ensamhet påverkar hälsan både psykiskt och somatiskt. Vi människor behöver gemenskap med andra. Äldre personer är en utsatt grupp med ökad risk att drabbas av ensamhet. Ensamhet är en av anledningarna till äldres suicidförsök och kan öka risken för demens, depression och högt blodtryck. Syfte: Att undersöka hur äldre personer upplever ensamhet. Metod: Sökningar i 3 olika databaser gjordes. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning valdes 9 kvalitativa studier ut som svarade på syftet. Studiernas resultat analyserades och sammanställdes. Resultat: Äldre personer upplever ensamhet som något negativt. Ensamheten upplevdes som ett hinder och var svår att ta sig ur. De äldre kände att ensamheten var en hopplös och maktlös situation. Ensamheten ledde till att de äldre kände att livet tappat sin mening. Ensamheten var även en stigmatiserad känsla som inte gärna pratades om. Konklusion: Ensamhet är något som påverkar äldre personers hälsa på flera olika plan. Äldre upplever att ensamhet är något icke önskvärt. Sjuksköterskan skulle kunna ha en nyckelroll i att upptäcka och uppmärksamma äldre personer som lever i ensamhet samt förhindra ohälsa på grund av ensamhet. Fler interventionsstudier krävs för att minska ensamhet hos gruppen äldre. Nyckelord: ensamhet, äldre, upplevelser

No description available.

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för välbefinnandet. Intervjupersonernas copingstrategier och livstillfredställelse diskuterades. Intervjupersonerna betonade också vikten av att vara nyfikna och positiva. I diskussionen lyftes följande teman fram: att ha relationer, att hantera livet, att tänka positivt.</p>

<p>Syftet med den här studien var att beskriva hur äldre människor med hörhjälpmedel upplever sin livskvalitet. Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Efter kategoriseringen av intervjumaterialet från sju äldre människor mellan 60-80 år som har hörhjälpmedel kunde urskönjas tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Gemenskap med underkategorier; omgivningens förståelse, utanförskap, att fungera med andra. Möjligheter med underkategorier; tacksamhet, fördelar, hjälpmedel, att fungera i vardagen. Kategorin Nackdelar skapades ur underkategorier som musik, störningar, ljudintryck, begränsningar, TV/telefon. Resultatet visade att några av de intervjuade tyckte att de fick förståelse från omgivningen medan andra menade att det var svårt för andra att sätta sig in i den hörselskadades situation. För att fungera i ett samspel med andra krävs vissa praktiska arrangemang liksom stor ansträngning av åhöraren med hörselnedsättning trots att han/hon använder hörhjälpmedel. Rädlsan för att inte höra rätt och göra bort sig kan orsaka att den hörselskadade hellre stannar hemma vilket i längden kan leda till ett utanförskap. Men resultatet visade också på stora betydande fördelar med hörhjälpmedel som möjliggör ett hörande och därmed kan leda till känsla av gemenskap och trygghet.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om individuella omvårdnadsplaner i nutrition kunde förbättra nutritionsstatus och som en följd därav förbättra den hälsorelaterade livskvalitén hos omsorgstagarna. Studien var en jämförande kvantitativ undersökning. Den utfördes på ett kommunalt äldreboende för 36 omsorgstagare, deras medelålder var 87 år. Som riskbedömningsinstrument för undernärnäring användes MNA-SF, värdet därav sammanvägdes med bedömningen av sjuksköterskan vid ställningstagande till omvårdnadsplan i nutrition. Nattfastans längd togs också i beaktande vid upprättandet av omvårdnadsplanerna. EQ-5D användes för att mäta omsorgstagarnas hälsorelaterade livskvalité och därefter verkställdes omsorgstagarnas omvårdnadsplaner i nutrition. Omsorgstagarna följde sina omvårdnadsplaner för nutrition i fyra veckor. Därefter gjordes nya mätningar inklusive EQ-5D. Resultatet visade att det i denna studie inte fanns något samband mellan förändring i nutritionsstatus och den hälsorelaterade livskvalitén och att fyra veckor är för kort tid för att se någon skillnad i en studie som den här.</p><p> </p> / <p> </p><p>The aim for this study was to see if care plans in nutrition could improve nutritional status and thus even improve the quality of life of the caretakers<strong>.</strong>  The study’s design was a comparative quantitative investigation. The study was performed in a block of municipal service flats where 36 caretakers were living; their average ages were 87 years old. Nutritional assessment was made by using MNA-SF as a screening tool for malnutrition. The result from the MNA-SF screening was combined with nursing assessment to do the care plan considering nutrition. The time for overnight fasting was also measured to be considered making the plan. EQ-5D was used to measure the caretakers’ quality of life, care plans for their nutrition were made and they were realized. The caretakers used their care plans for four weeks. Then new assessments were made inclusive the EQ-5D.The result was that there were no significant correlation between changes in nutritional status and the caretakers’ quality of life in this study  and those four weeks is too short time to see any difference in a study like this.</p><p> </p>

<p>Det här arbetet är skrivet med utgångspunkten att försöka ta reda på hur man kan få ihop aspekterna nutid och dåtid i en äldre trädgård på ett bra sätt. Målet är att genom ett utformningsförslag till en trädgård vid ett gammalt soldattorp se om det går anpassa en äldre trädgård efter dagens behov och samtidigt framhäva ett tidskaraktäristiskt utseende.</p><p>Utifrån en litteraturstudie redovisas först bakgrundsfakta om torp och dess trädgårdar. Därefter redovisas råd kring hanteringen av äldre trädgårdar från litterära källor och från samtal med ett företag som arbetar med äldre trädgårdar. En platsstudie vid soldattorpet i Bjälkared i Västergötland redovisas också samt samtal med ägarna till torpet om deras tankar kring trädgården. Sist i arbetet kommer en beskrivning av utformningsförslaget, hur det utvecklades och vilken inverkan den inhämtade informationen har haft på resultatet. I det slutliga utformningsförslaget har trädgårdens nutida funktion fått ta stor plats medans ett växtmaterial som speglar historien har använts.</p>

<p>Vårdpersonal som arbetat med att vårda äldre har ofta iakttagit eller själva medverkat till att utöva våld mot äldre och orsakerna till att våldet uppstod varierade. Syftet var att belysa våld mot äldre och vilka orsakerna var till att de uppstod samt i vilka former. Den metod vi valde att använda oss av var en litteraturstudie och artikelsökningar gjordes systematiskt i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Resultatet grundade sig på 8 inkluderade artiklar och rubrikerna: psykisk maktutövning, fysisk maktutövning, demografiska faktorer och organisatoriska faktorer skapades utifrån analysen av artiklarnas resultat.  Artiklarnas resultat visade att det förekom våld mot äldre inom vården i form av brist på respekt och bemötande, utebliven eller bristande kommunikation och vård samt fysiskt våld. Detta berodde på faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt familjeförhållanden hos vårdpersonalen och brister hos ledning och organisation som visade sig i stress och maktlöshet hos vårdpersonalen.</p>