Bakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut. Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost. Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering. I studien ingick patienter på en geriatrisk avdelning, totalt gjordes 74 registreringar. För att analysera skillnader mellan män och kvinnor och jämföra energiintagen med Livsmedelsverkets rekommendationer användes SPSS 21,0 med p<0,05. Resultat Energiintagen låg nära referensvärdena både för män och kvinnor. Vid en måltid var männens intag högre (p=0,04) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Vid en måltid var kvinnornas intag högre (p=0,01) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Männens energiintag var högre än kvinnornas en måltid (p=0,04). Även männens intag av kalcium var högre än kvinnornas (p=0,046). Intagen av D-vitamin var låga i förhållande till dagsrekommendationerna och intagen av protein var lägre än rekommendationerna för en måltid. Männens intag av protein var högre än kvinnornas en måltid (p=0,02). Slutsats Patienternas intag var mestadels lägre än rekommendationerna och referensvärdena, detta tyder på att det kan vara viktigt med energi och näringsrika frukostar samt mellanmål för att uppnå högre energi- och näringsintag. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande patienternas intag samt om kosttillskott behövs.

No description available.

I dagsläget finns ett begränsat utbud av forskning som beskriver hundens sociala, kognitiva och emotionella effekter på människor. Det kan bero på att det finns svårigheter i att mäta dessa effekter av en hund, samt att det kan tänkas vara svårt att dra några generella slutsatser. Syftet med studien är att undersöka hundens påverkan på äldre personers liv utifrån en praktisk, social, kognitiv och emotionell inverkan. Studien utgår ifrån fem kvalitativa intervjuer med äldre personer som är hundägare. Empirin tolkas utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterar i kategorier och de kopplas sedan samman med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter i KASAM, copingteorin samt anknytningsteorin. Hunden ses som ett kontaktskapande hjälpmedel vid promenaderna och hunden uppges aktivera dem fysiskt, vilket leder till positiva hälsovinster. Intervjupersonerna beskriver hunden som ett kognitivt stöd för dem. Stödet ser olika ut men samtliga intervjupersoner uppger att detta stöd och denna närhet ses som någonting väldigt värdefullt för dem. Hunden ses som ett stöd i bearbetandet av sorg, ledsamhet och glädje. Hunden beskrivs som en trygg punkt som ger dem möjligheten att hantera och ventilera tankar och känslor med hunden.

Studien undersöker narrativ terapi som behandlingsmetod. Syftet med vår uppsats är att belysa och öka kunskapen om metoden narrativ terapi, och att kartlägga kunskapsläget om narrativ terapi och närliggande terapiformer i relation till äldre med depression. Följande frågeställningar har varit aktuella under arbetets gång: Vad är narrativ terapi för slags metod? Hur ser kunskapsläget ut gällande metoden narrativ terapi? I vilka sammanhang används narrativ terapi som metod? Vilken kritik har riktats mot narrativ terapi? Vi har genomfört en litteraturstudie genom att läsa och analysera 15 vetenskapliga artiklar som handlar om narrativ terapi och närliggande metoder, vars fokus är berättandet. Utifrån dessa artiklar har ett resultat sammanställts, indelat i fyra olika teman. Ett av dessa teman beskriver den narrativa terapins praktik. Ett annat tema handlar om att narrativ terapi ofta kombineras med andra behandlingsmetoder. I resultatet tas det också upp att det finns olika varianter av narrativ terapi samt att det finns kritik riktad mot narrativ terapi. Materialet som vi har använt består av vetenskapliga artiklar som vi har granskat, sammanfattat, tematiserat, analyserat och diskuterat utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. I slutsatsen konstateras att narrativ terapi är en metod som ofta används i kombination med andra metoder, och att enbart denna terapi-form inte har studerats närmare i relation till äldre.

Äldre människor är en grupp som växer och blir allt större. På grund av åldrandetdrabbas denna grupp ofta av någon form av funktionsnedsättning. Många gångerkan den äldre populationen känna sig hotad av åldrandet, eftersom den påverkarindividens självständighet. Ett sätt att bibehålla självständigheten är att användahjälpmedel. Idag finns många hjälpmedel på marknaden, vilket också ökatbehovet av att utvärdera hur väl produkterna uppfyller sin funktion. Ett företagsom tillverkar hjälpmedel för äldre är ComfortSystem AB (CS). Syftet med dettaprojekt har varit att utvärdera två hjälpmedel för att ta sig ur säng och detta meden lämplig metod för produktutvärdering. Målet med projektet har varit attanvända den utvalda metoden för att redovisa siffror som ett resultat av produktutvärderingen.Med Puhgs utvärderingsmatris valdes elektromyografi (EMG) somen lämplig utvärderingsmetod. Vid tillämpning av EMG visade detta att vidanvändning av produkterna sker en förändring av muskelaktiviteten för m. rectusabdominis och m. obliquus externus abdominis när hjälpmedlen används jämförtmed att ta sig ur säng och att inte använda dem. En intervju genomfördes medföretaget för att undersöka resultatets betydelse för CSs produktutvecklingsprocess.För ett statistiskt säkert resultat krävs vidare studier med fler testpersoner. / The elderly are a constantly growing part of the population. Due to aging,members of this group are often subjects to some kind of disability. It is quitecommon that elderly feel frightened by their aging as it may affect the individual'sindependence. One way to maintain independence is to use assistive devices.There are currently many such devices on the market, something that has calledfor better ways to determine how well these products operate. A company that ismanufacturing assistive devices for the elderly is ComfortSystem AB (CS). Thepurpose of this project was to evaluate two assistive devices for getting in and outof bed, using a suitable method for product evaluation. The goal of the project wasto apply the chosen method to present numbers as a result of the evaluation. UsingPugh's evaluation matrix electromyography (EMG) was chosen as a suitableevaluation method. When EMG was applied it was showed that there is a changein the muscle activity among the m. rectus abdominis and m. externus obliquusabdominis when using the assistive devices compared to getting out of bed andnot using the devices. An interview was conducted with the company to establishthe impact of the chosen method on CS's product development process. For astatistically sound result more studies using more subjects are necessary.

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

Abstrakt Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning, Öppna jämförelser vid ett särskilt boende i södra Sverige, framkom att de äldre visade missnöje med de sociala aktiviteterna som erbjöds vid boendet. Eftersom missnöje kan leda till minskat välbefinnande var det därför av intresse att undersöka vad som sker med välbefinnandet om en intervention med fokus på individanpassade sociala aktiviteter genomfördes vid boendet.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre personers upplevelse av välbefinnande påverkas när indvividanpassad social aktivitet införs på deras särskilda boende.  Metod: Studien har en kvalitativ design där en inledande intervju med öppna frågor som berör välbefinnande och social aktivitet nyttjades. Intervjun användes som underlag för en intervention, där deltagarna fick välja två aktiviteter som de ville utföra under en treveckorsperiod. Dess effekt utvärderades genom en uppföljande intervju med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade att vara självständig, att få vara delaktig och få bestämma över sin vardag hade betydelse för välbefinnandet.  Deltagarna hade svårigheter med att precisera begreppet välbefinnande, men de uttalade samtidigt positiva erfarenheter av de individanpassade sociala aktiviteterna som genomfördes. Deltagarna var mycket nöjda med individanpassade sociala aktiviteter. Resultatet påvisade att deltagarna hade låg tilltro till att omvårdnadspersonal skulle få tid över för att genomföra sociala aktiviteter.  De hade en önskan om att detta skulle bli en del i vardagen. Konklusion: Det är av stor vikt att se till varje individs vilja och intresse för att gynna den äldres välbefinnande. Det är också viktigt att omvårdnadspersonal ändrar sitt förhållningssätt angående social aktivitet och ser de möjligheter som finns och satsar på kvalité istället för kvantitet.   Nyckelord: Omvårdnadspersonal, personcentrerad vård, social aktivitet, vårdhem, välbefinnande, äldre, äldre personer.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. <strong>Syfte</strong>: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre. <strong>Metod</strong>: Metoden är systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i tolv artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där faktorer som påverkade det sociala nätverket hos äldre identifierades. <strong>Resultat: </strong>Ett flertal äldre ansåg att de viktigaste faktorerna för en god hälsorelaterad livskvalité var familj, vänner, aktivitet och miljö. <strong>Slutsats</strong>: De slutsatser som vi drar utifrån vårt resultat är att faktorerna familj, vänner, aktivitet och miljö påverkar de äldres sociala nätverk och därmed deras hälsorelaterade livskvalité. Genom att öka kunskapen hos vårdpersonal och andra som kommer i kontakt med äldre människor, om vad i det sociala nätverket som har betydelse för de äldres hälsorelaterade livskvalité, kan möjligheten att påverka de äldres sociala nätverk öka.</p>

Med stigande ålder påverkas komplexiteten i läkemedelshanteringen. Sjuksköterskors kunskap i läkemedelshantering är viktig. Tidigare studier har beskrivit vikten av att sjuksköterskor är närvarande och att brister i läkemedelshanteringen gällande äldre patienter innebär en ökad risk för ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelshantering i kontexten äldreomsorg. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11 vårdvetenskapliga artiklar analyserats med beskrivande syntes. Resultat: Att ha kunskap och erfarenhet om läkemedelshantering till den äldre patienten visade sig vara viktigt. Brist på sjuksköterskor skapade krav på att delegera läkemedelshantering i en större grad än vad sjuksköterskorna önskade och sjuksköterskornas erfarenhet var att omvårdnadspersonalens kunskap var bristfällig. Tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskor att kunna delta i läkemedelshanteringen, orsakad av underbemanning och hög arbetsbelastning där även andra uppgifter måste prioriteras. Samarbete mellan olika professioner i vården av äldre patienter visade sig vara betydelsefull för läkemedelshantering. Slutsatser: Det påvisades en brist i att sjuksköterskorna inte själva hade möjlighet att påverka läkemedelshanteringen men ändå har ansvaret. Ökad kunskap hos sjuksköterskorna om läkemedelshantering, förbättrar förutsättningarna för att de äldre patienterna undgår läkemedelsrelaterade problem och ohälsa. Nyckelord:kunskap, teamsamverkan, vård av äldre, äldre

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet.</p><p>Nyckelord:</p><p>KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende</p>